Jul i Lund

Snön var både efterlängtad och välkommen när den nådde Lund i morse. Jag började dagen med en varm kopp kaffe och kände julandan falla på mig. Tanke blev till handling och jag halkade åter ut på Lunds cykelvägar och körde mot färdriktning och rött ljus, som sig bör i bildningens hufvudstad.

Jag började med min vanliga runda och stötte på några vänner från förr, som återkommande läsare fick lära känna för två år sedan.

Först ut på rundan var återigen Fri Vid Nitton, eller Fullständigt Fri som han kallar sig numera. Han nådde sitt mål och blev helt fri vid nittonårsdagen. Husvagnen står kvar på mammas garageuppfart i Genarp. Husvagnen är tom sånär som på en bärbar dator FF fått från pappa. På den har han nu skrivit två böcker som han valt att inte ge ut, han är ju fullständigt fri, men en dag ska hans hemligheter avslöjas.

Hela hans gärning ska då komma fram: böngryterecepten, avgångsbetygen från gymnasiet, hur han sparade 97 % genom att bo hos mamma. Jag passade förresten på att fråga mamma hur det går på tjejfronten. Jag tänker inte återge den blick jag fick, det fanns ingen julstämning där.

Utdelningsfantasten Dividanna har haft ett antal bra år och fortsatt sin outtröttliga jakt efter utdelning. Idag finns det ingen dag på året som inte innebär någon utdelning. För att lösa lördagar och söndagar öppnade hon en fond tillsammans med sin pappa där hon betalar in en gång i månaden varefter pappa delar ut pengarna varje dag.

Dividanna har nu startat ett bolag där hon ger ut utdelningskalendrar där namnsdagarna ersatts med de två bolag som ger högst direktavkastning just denna dag. Det står fortfarande "Pater Noster-fonden" på alla lördagar och söndagar, men hoppet står till fjärran länder, religioner och subkulturer för att täppa igen dessa luckor.

Det blev snabbt mörkt idag och glöggen jag fick hos Dividanna gjorde sig påmind, varför jag olyckligt hamnade lite vilse i de dunklare kvarteren på Norra Fäladen. Men investerare finns överallt efter tio års hausse och jag mötte den hårt rappande och avkastande 50 Percent. Hon uppvisade ett extremt kunnande om marknaden och har länge haft en hög avkastning, men det riktiga uppsvinget kom inte förrän hon upptäckte Twitter. Där byggde hon sig ett välförtjänt rykte och fick snabbt ett följe.

Genom att vandra neråt i börslistorna och uppåt i följarantal fick hon snart allt mer avkastning på sina investeringar. Hur mycket är en hemlighet men "namnet är en ledtråd" skrattar hon.

Efter vi sagt adjö hittade jag en cykelhandlare som monterade på ett par stödhjul varpå jag kunde cykla hem utan att portföljen tog alltför mycket stryk. Jag hann reflektera lite över att alla mina gamla vänner mådde väldigt bra och de kunde med julens anda skaka av sig den oro vi sett på marknaden på sistone.

Granen på Stortorget, bildkälla: Lunds kommun

 En sista sak bara innan jag återgår till glöggen. God Jul från Lund!

(gamla julsagor finner du här och här)

Stiftelser, framtidens ägandeform?

För någon vecka sedan skrev Gerhard Bley, vd på stiftelseägda Kavli, en insändare i Svenska Dagbladet med budskapet att stiftelseformen är nyckeln för att ge företag en ny roll i samhället.

Bley pekade framförallt på att många bolag kämpar med att motivera sina medarbetare. En nyckel för att få bukt med detta problem är enligt honom att finna associationsformer som snarare strävar efter en bättre värld än att optimera resultat varje kvartal.

En stiftelse är en juridisk person utan ägare vars syfte och mål bestäms i ett stiftelseförordnande. Förordnandet skapas vid stiftelsens stiftande och är därefter väldigt trögrörligt. Det finns lite olika sorters stiftelser, men oftast ska de donera till olika välgörande ändamål eller försörja någon grupp, en släkt, ett företags pensionärer m.fl. Stiftelsen förvaltas av en styrelse som enligt olika regler tillsätter sig själv, under tillsyn av länsstyrelsen.

Att Bley är positiv till stiftelseformen är ingen överraskning och han är i sitt inlägg naturligtvis stolt över Kavli, det vore ju närmast tjänstefel av honom att inte lyfta Kavli till skyarna. Att han sällar sig till kören som klankar ner på den onda, kortsiktiga kvartalskapitalismen ser jag som ett rätt billigt knep att vinna poäng för sitt företag.

Jag har ingen personlig erfarenhet av att arbeta i stiftelser men har några invändningar mot formen som helhet:

1. Alla talar om en snabbrörlig värld där organisationer måste anpassa sig mot nya förändringar och konkurrens. Hur rimmar detta med att ha en huvudman som styrs av ett dokument som kan vara 30-50 år gammalt? Om förordnandet inte är väldigt öppet och genomtänkt riskerar stiftelsen bli förlegad
2. Om stiftelseförordnandet är väldigt öppet får man en organisationsform där tjänstemannastyrelsen själva kan styra utan en ägarmotpart. Detta gör kulturen i organisationen fullständigt avgörande och riskerar leda till maktfullkomliga byråkrater och vänskapskorruption om man inte passar sig
3. Det finns ofta ett drag av narcissism i stiftarnas ansats: "vi vet bäst, vi kan inte låta våra efterträdare agera fritt och utifrån marknadens händelser, utan nu ska vi skriva tidernas instruktion och styra upp dem för alltid med vår visdom"

Men åsikterna ovan är alltså helt teoretiska. Om man istället tittar på verkligheten är såklart existerande, fungerande stiftelser relativt framgångsrika, genom survivorship bias.

En framgångsrik stiftelses mål. Novo Nordisk-stiftelsen har rötter från 1920-talet.

Novo Nordisk A/S som är ett av mina portföljinnehav majoritetsägs av Novo Nordisk-stiftelsen som använder sin del av utdelningen för grundforskning som kommer bolaget tillgodo. Detta har varit väldigt framgångsrikt och är en otrolig ynnest för oss minoritetsägare. En majoritet av bolagets direktavkastning "skänks" i princip tillbaka till bolaget i en förädlad form och kommer oss till nytta genom framtida avkastning.

Från studenttiden minns jag å andra sidan stiftelser som gav stipendier på typ 40 kronor per termin till gudfruktiga men fattiga studentskor från Staffanstorp. Denna typ av stiftelser är felkonstruerade från början och blir oundvikligen förpassade till historiens fotnoter.

Skall man summera detta så tycker jag välgörenhetsstiftelser har ett existensberättigande, men medarbetarmotivation hanterar man genom ledarskap, inte bolagsform. Vi behöver ägare av kött och blod som är engagerade i företagen, inte statiska dokument i toppen.

Den enkla vägen till ekonomisk frihet - recension

Jag följer många bloggar inom de flesta delar av ekonomispektrat, från nationalekonomi, politik via börs och aktier till privatekonomi. Det bloggarna har gemensamt, åtminstone de jag följer lite mer aktivt, är att a) de är duktiga skribenter och b) de tillför något eget till mig som läsare.

Miljonär innan 30 (Mi30) läser jag ofta och han uppfyller både a) och b) ovan, där den unika egenskapen är hans kompromisslösa inställning till sparande. För ett tag sedan recenserade jag hans första bok, "Miljonär innan 30 och pensionär innan 40", och nu är det dags för den andra, "Den enkla vägen till ekonomisk frihet".

Bildkälla: Bokus. Klicka dig dit om du vill köpa, jag har ingen affiliate-länk ;-)

Boken består av två huvudsakliga delar. Den första delen handlar om att bli ekonomiskt fri och vad som menas med det. Den andra delen består istället av intervjuer med ett antal personer som är eller aspirerar på att bli ekonomiskt fria.

Att bli ekonomiskt fri och hur friheten definieras diskuteras flitigt på Mi30:s blogg och andra bloggar och den första delen i boken blir därför mest en repetition av vad som sagts tidigare. Texten är dock nyskriven så det finns några nya formuleringar som även höll mig alert genom ett välkänt material.

Bokens kärna och nyhetsvärde ligger snarare i intervjuerna, åtminstone för mig. För den som följer ekonomibloggar eller finanstwitter är intervjusubjekten överlag väldigt välkända. Här finns de som aspirerar på ekonomisk frihet: Sandra Bourbon (Framtidsfeministen) och Christina Engelen samt de som är fria redan: Maribel Lindberg (inredare, gift med Farbror Fri), Günther Mårder, Patrik Wahlén, Ulf Egestrand, Per H Börjesson och Maud Lindh.

Om man ska vara kritisk är subjekten kanske lite väl kända, det hade piggat upp med några outsiders. Ulf Egestrand var egentligen den ende jag inte hade någorlunda koll på tidigare. Intervjuerna är generellt välgjorda och välskrivna men överraskar inte.

Om jag ska försöka mig på några slutsatser från intervjuerna så noterade jag två saker. I gruppen "fria" arbetar hälften vidare som de alltid gjort, medan den andra hälften valt olika nivåer av pensionering. De som jobbar vidare är i positioner med hög grad av självständighet och kontroll över sin vardag, vd i lite mindre linjetunga organisationer eller styrelseordförande.

Det var också lite intressant att jämföra intervjuerna med Wahlén och Börjesson där den förre verkade lite stressad av en pressad aktiekurs medan Börjesson är lite mer avslappnad efter de senaste årens raketfärd på Paradox-bränsle.

Om jag ska summera tyckte jag att den första boken bättre fångade Mi30:s essens, men att den här boken var läsvärd. Den är allt annat än tungläst, jag läste igenom den på under två timmar, men den väcker ändå lite tankar.

Eftersom jag spenderat merparten av året som "fri" blev jag inspirerad att genomföra en egen intervju, jag intervjuade Fru Lupp, det blev inga 200 sidor:

Klicka för att förstora

Jag ska försöka få frun att läsa boken.

Rapport från Maersk

Förra veckan släppte Maersk sin niomånadersrapport och jag tycker det är en bra anledning att titta närmre på bolaget som går mot slutet av en stor omställning.

• 2014 såldes Dansk Supermarked
• 2015 såldes innehavet i Danske Bank
• 2017 såldes Maersk Oil till Total, delvis betalt med aktier i Total
• 2017 såldes Maersk Tankers till familjens ägarbolag 
• 2017 förvärvades Hamburg Süd

Jag skrev om läget för snart ett år sedan och sedan dess har bolaget integrerat Hamburg Süd och meddelat att Maersk Drilling kommer börsnoteras separat under 2019.

Tredje kvartalet 2017 var bolaget hårt drabbat av en cyberattack som gör jämförsiffrorna svaga, vilket bör tas med i beräkningen när man tittar på kvartalets utveckling:

• Bolaget har reducerat antalet fartyg från 781 till 723 sedan integrationen av Hamburg Süd, huvudsakligen genom att släppa chartrade fartyg. Trots detta har omsättningen fortsatt öka genom ökat utnyttjande. Kapaciteten kommer stabiliseras de kommande kvartalen
• Omsättningen ökade med 32 % inom Ocean-segmentet, mycket beroende på förvärvet av Hamburg Süd, om det exkluderas ökade omsättningen med 7 %. Fraktraterna steg 5,5 % jämfört med föregående år
• Kostnaderna för att frakta en container ökade något, där förvärvet av Hamburg Süd drog upp kostnaden, bränslepriset likaså, medan förbrukningen sjönk och bromsade kostnadsutvecklingen
• Logistics & Services ökade sin omsättning med 7 % med förbättrade marginaler. Segmentet är centralt i Maersks strategi att integrera hela containerfraktkedjan för kunderna och utvecklas väl just nu
• Terminals & Towage ökade sin omsättning med 4 % och förbättrade marginaler. Genom förvärvet av Hamburg Süd ökade beläggningen på terminalerna rejält från de egna fartygen. Men även intäkterna från externa kunder ökade under året
• Manufacturing & Others är litet med spretiga delar och väldigt varierande resultat
• Maersk Drilling kommer särnoteras men uppvärderades med 445 miljoner dollar under kvartalet på grund av förbättrade utsikter. Omsättning och lönsamhet sjönk dock
• Maersk Supply Service är till salu men här har värdet nedskrivits med 400 miljoner dollar. Försäljningen kommer sannolikt inte vara klar förrän en bit in i 2019

Utsikterna för 2018, med bara ett kvartal kvar, snävades in från en EBITDA om 3,5-4,2 miljarder dollar till istället 3,6-4,0 miljarder dollar, medan tillväxtförväntningarna höjdes en aning till 3-4 %. Det pågående "handelskriget" mellan USA och Kina utgör en osäkerhetsfaktor som drabbar Maersks affärer kraftigt.

Logistics & Services utvecklas positivt

Under kvartalet såldes Total-aktier för 1,2 miljarder dollar, vilket tillsammans med positivt kassaflöde drog ner nettoskulden under kvartalet från 14,3 till 12,4 miljarder dollar. Efter särnoteringen av Maersk Drilling avser bolaget skifta ut likviden från Oil-försäljningen, dvs. Total-aktierna och kontanterna, till ägarna. Detta kan ske genom extrautdelning (vilket man valde efter försäljningen av Danske Bank), utdelning av Total-aktier, eller återköp. 

Skattemässigt föredrar jag återköp framför utdelning, och är direkt bekymrad över vad SKAT hittar på om bolaget väljer att dela ut Total-aktier.

Jag tycker fortfarande investeringscaset är intressant och intakt, även om tidsplanen förskjuts ännu en gång av handelskonflikter och de hinder de ställer containerfrakten inför. Jag tror att integrationen av kedjan med hamnar, logistik (lastbil, tåg och faktiskt flyg) och fartyg till ett system kan skapa "orättvisa" fördelar gentemot mindre aktörer som tvingas agera på mindre kontrakt och angöra hamnar på sämre villkor. 

Sjöfarten kommer aldrig få järnvägsekonomi, haven är relativt öppna, men angöring och effektiv logistik bör kunna vara en trång och strategisk resurs i framtiden.