Fårskalle

Ibland är man smart och ibland är man... mindre smart. Undertecknande ljushuvud var jättenöjd att Johnson & Johnson tog ett litet dyk under 63 dollar och slog därför till i fredags. Nu när jag slog på hjärnan igen upptäckte jag att anledningen till dyket var att utdelningen på 61 cent avskildes i torsdags.

Nåja, det blir säkert ett bra köp i längden.

Inköp Johnson & Johnson

Idag trotsade jag en dyrare dollar och valde ändå att köpa 30 aktier i Johnson & Johnson. Avslutskursen blev 62,93 dollar vilket ger ett P/E på 15 mot min antagna normala intjäningsförmåga på 4,20 dollar per aktie. JNJ:s kurs har fallit på sistone men detta har i stort sett parerats av en stigande dollar som nu står i 7,16 kronor.

På min kandidatlista finns flera aktier som såg billigare ut, men jag ville öka något i JNJ och priset var rimligt om än inte billigt. Jag har väntat rätt länge på att priset ska komma under 63 dollar, så jag slog till. Billigast i portföljen enligt mitt sätt att se det är Maersk, Apple och Sampo.

Så här ser portföljen ut idag:

Bolag	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		29 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	25 %
Swedbank		12 %
Swedbank Pref	2 870
Swedbank A	17
Investor A	1 200	6 %
Industrivärden C	1 600	6 %
Sampo A	740	5 %
AP Möller Maersk A	3	5 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Wal-Mart Stores	120	2 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Apple	10	2 %
Microsoft	170	1 %
Google	8	1 %

Portföljvärdet ligger nu på 2,4 miljoner kronor, vilket innebär en avkastning på 11,4 procent hittills i år, SIX Return Index som jag jämför mig med har stigit 4,5 procent.

Rapport från Lundbergs

Lundbergföretagens kvartalsrapporter är knappast kioskvältare och dagens rapport innehåller inte heller några stora överraskningar. Under kvartalet har det inte hänt särskilt mycket, det egna fastighetsbolaget har förvärvat en fastighet och bolaget har också förvärvat drygt en halv miljon Husqvarna-aktier.

Substansvärdet har stigit från 267 kronor per aktie vid årsskiftet till 280 kronor per aktie den 22 maj. Det bör noteras att Hufvudstadens C-aktier är helt felprissatta på börsen vilket gör att substansvärdet överskattas med knappt 5 kronor. Justerat för detta ligger substansrabatten idag på ungefär 27 procent, vilket är högt jämfört med fastighetsbolag och normalt till högt jämfört med investmentbolag.

Innan man sätter av och handlar på grund av substansvärdet bör det noteras att direktavkastningen på det egna fastighetsbeståndet ligger kring 4 procent (rörelseresultat exklusive värdeförändringar på 482 miljoner på ett bestånd värderat till nästan 12 miljarder) och att Hufvudstaden ligger i samma härad. Inget av bolagen har någon extrem finansiell hävstång så avkastningen på eget kapital blir också måttlig. Om man inte har väldigt låga avkastningskrav vill man inte betala fullt för de här fastighetsbolagen (när det finns en bred flora av bolag med P/E under 15 och väsentligt högre ROE än fastighetsbolag).

Recension av Privata Affärer

Jag har kommit över nummer 6 för 2012 av tidningen Privata Affärer och tänkte ta en titt på tidningen genom luppen. Är Privata Affärer en tidning att rekommendera till värdeinvesterare? Jag vill på förhand ursäkta för en rätt lång recension...

Privata Affärer ges ut av Bonnier Tidskrifter och ett nummer kostar 69 kronor, jag fick tag i det här gratis. Jag tänkte ta en titt genom tidningen från start till slut. I detta nummer ingick även en bilaga "Fondguiden" som jag kommenterar sist.

Tidningen

Ledaren av Per Hammarlund behandlar storbankernas nya gratisfonder som även jag kommenterat, sedan kommenterar han några av tidningens artiklar vilka jag återkommer till. Jag fastnar på en passage i ledaren "[vi ska inte] glömma Europa. De negativa nyheterna om Pigs-ländernas finanserna avlöser varandra, men Europafonderna  har ändå gått riktigt bra i år.". Kanske lite petigt, men jag tolkar det som att läsaren rekommenderas överväga Europafonder eftersom de blivit dyrare? Inte värdeinvesterarmässigt.

På sidan 6 finner vi ett reportage om ekonomijournalisten Alexander Noréns bok om boendekarriärer i Stockholm, "Hög på hus", utgiven på - Albert Bonniers Förlag. Jag själv är inte intresserad av boendekarriär utan mitt boende är en kostnad för en livskvalitet. Artikeln är rätt intetsägande åtminstone för mig.

Sidorna 8-10 innehåller ett fotoreportage från Privata Affärers Stora Placeringskväll, ett återkommande evenemang i Stockholm, Malmö och Göteborg. Många kända branschprofiler på bild, men ingenting om vad som egentligen sades.

Den första texten med lite tyngre redaktionellt innehåll finner man på sidorna 11-12 under rubriken "Aktuellt". Här diskuteras skuldkrisen i Grekland med makroresonemang om arbetsmarknad, räntor, valutor och slutligen kommer en i mina ögon fullständigt lösryckt rekommendation att investera i Nordic Absolute Return Fund eftersom förvaltarna lyckats tajma rätt hittills i år. 7 spalter Grekland och en spalt rekommendation att satsa på en hedgefond annorstädes i världen. Just det ja, glömde att rekommendationen följs upp med en rad andra fondrekommendationer eftersom de är "ett starkt och defensivt kort" eller "investerar i världens starkaste varumärken".

På sidan 12 finner vi även artikeln "Så mycket kostar ditt fondsparande" med en tabell över Normanbeloppet för de billigaste fonderna. Normanbeloppet är en prognos för konstnaderna att spara 1 000 kronor per månad i 10 år. 120 000 kronor alltså för att bespara kvällströtta läsare lite huvudräkning. På listan finner man mina fondfavoriter Avanza ZERO (Normanbelopp 0 kronor, bingo!) och Spiltan Räntefond (femma på 826 kronor). Intressantare är att den genomsnittliga kostnaden är knappt 14 000 kronor, väl över 10 procent av insatt belopp alltså. Den högsta avgiften är enligt artikeln sanslösa 46 000 kronor! Intressant läsning och mitt enda klagomål är att man inte publicerar skamlistan över de dyraste.

Sidan 14 handlar om bostäder, huvudtexten beskriver hur man sparar ihop till olika belopp genom att sätta in pengar på bankkonton med ränta. Ja, man lyckas faktiskt fylla tre spalter med detta innehåll. Den fjärde spalten innehåller tre tabeller. En innehåller genomsnittliga bostadsrättspriser i olika län, oavsett storlek, och hur dessa genomsnitt förändrats på ett år. För län som Kronoberg där 72 bostadsrätter bytt ägare lär ju storlekarna på de 72 lägenheterna ha en viss inverkan på priserna. I större län varierar säkert inte medelstorleken så mycket, där har man istället problemet att länsgenomsnittet är fullständigt irrelevant. I Skåne har vi kommuner med närmast norrländska priser varvat med områden som kan mäta sig med åtminstone Göteborg i prisnivå. Den andra tabellen innehåller oprutade bolåneräntor och den tredje elpriser, ett utdrag från Compricer.

Den kunnige Klas Eklund från SEB resonerar på sidan 15 om krisen i Grekland och spekulerar i potentiella effekter ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet skulle ge. Sakligt, kunnigt och utan att rabbla slumpmässiga fonder i slutet, en utmärkt om än kort och sensationslös artikel. I höderkolumnen på samma sida finner man tabeller över inlåningsräntor, rörliga och bundna, tagna från Compricer igen.

Sidan 16 tas upp av Kalendern, en återblick på den gångna månaden med till synes slumpvis valda "händelser", eller vad sägs om "LO-kritik mot regeringspolitik" från den 3 maj? Någon som minns hur detta stack ut ur nyhetsbruset? Eller "Fler tror på stigande bopriser" från den 8 maj, ett datum och en händelse att reflektera över så här i efterhand... Högerspaltens lista över kommande viktiga datum är åtminstone sakligare och nyttigare, där skrivs till exempel att H&M kommer med en rapport den 20 juni.

På sidan 18 svarar Marcus Hernhag på läsarnas frågor i en "Aktiechatt". I en artikel mitt på sidan (största utrymmet på chatten är alltså inte en chatt) resonerar Marcus utifrån fundamenta (tack!) kring vad Black Pearl Resources kan tänkas vara värd. En gnutta rörigt och med slutsatsen "chanstagare kan hoppas att bolaget når sina prognoser" är det kanske inte så glasklart vad som egentligen rekommenderas, men visst ett rätt ok resonemang. Materialet håller hygglig bloggklass. Frågorna från chatten handlar i princip bara om bolag X eller Y är köpvärda och svaren är väldigt kortfattade men baserade i fundamenta. Jag har klart större nytta av bloggarna i min blogglista till höger än av de väldigt korta "analyserna" på denna aktiechatt.

"Fråga experterna" fyller sidorna 20-22 och jag får erkänna att jag är rätt svag för denna typ av vardagsjuridiska spörsmål. Här kommer frågor upp om hur man pensionssparar om man arbetar i Norge, eller hur man hanterar underleverantörer som i efterhand visar sig sakna F-skattsedel. Jag gillar den här typen av inslag och tycker tre sidor kan vara ganska lagom.

Avsnittet Planera som täcker sidorna 25-31 är något slags finansiell "Råd och rön", se upp med räntefria köp i butikskedjor samt var noggrann med att läsa igenom avtal och villkor för sparprodukter. Matnyttigt men genuint tråkig läsning.

AdLibris VD Magnus Dimert intervjuas på sidorna 32-34. Intervjun är intressant och det är roligt att läsa framgångssagan om det lilla bolaget som startades av fyra killar för att sedan köpas av... Bonnier, kan ni tänka vilken slump! Nåja, intervjun är som sagt intressant och välskriven.

Uppslaget på sidorna 36-37 handlar om hur som företagare man sparar pengar på sparkonton, i pensionsförsäkringar samt i fonder och aktier. Märkligt nog bidrar Spiltans VD (som ju brukar varna för pensionssparande) med ett eget resonemang om hur man kan skapa egna aktieindexfonder genom att kombinera räntesparande med aktier eller fonder. Allt är basic. Allt är välkänt. Allt är otroligt tråkigt på detta uppslag. På sidan 38 följer man upp med det smått bisarra tipset att den som nyss lärt sig att man kan pensionsspara skulle kunna bli affärsängel! Hmm, där tog vi några rätt långa kliv i min värld. Man ska nog behärska sidorna 36-37 och en hel del annat innan man börjar "investera" i omogna verksamheter.

På sidorna 40-41 under rubriken Investera återkommer Marcus Hernhag med att man kan ta rygg på Stenbeck/Kinnevik eller Schörling eftersom de varit framgångsrika de senaste åren. Det behöver inte vara fel men för att lyda detta resonemang skulle man behöva dyka lite djupare in i fundamenta för investmentbolagen och deras innehav. Här blir det vagt underbyggda tips som åtminstone jag inte fäster någon vikt vid.

Tidningens svenska redaktion tävlar på sidan 43 med sina nordiska kollegor i en aktieplaceringstävling, och det vet mina läsare vad jag tycker om. Inte helt ointressant, men inget som hjälper mig att bli en bättre investerare. Fundamentala resonemang verkar ligga bakom aktievalen.

Spendera heter avsnittet som täcker sidorna 47-54 och de behandlar livets goda, som båtköp, viner och golfvagnar. Att spendera är inte ett av mina huvudintressen, så jag läser knappt ens detta. ;-)

På sidan 55 börjar avsnittet Placera med en krönika om att det är stormigt i Grekland, att rapporterna trots allt varit ok och att analytiker höjt rekommendationer för ett antal bolag. Här visas även grafer över hur ett antal portföljer som Privata Affärer komponerat har utvecklats värdemässigt sedan 2005. Uppslaget 56-57 innehåller ett referat om hur en lång rad aktier rört sig prismässigt och uppföljning av några tidigare tips.

På sidan 58 hettar det till, äntligen ett par analyser! Det handlar om Autoliv och Loomis som båda rekommenderas. Analyserna är baserade på fundamenta men det tycks inte finnas någon enhetlig analysmetod utan man plockar i Autoliv-fallet upp en omsättningsökning och ett framtida P/E-tal beroende på vad analytiker tror medan man i Loomis-fallet har fokus på marginaler och en vinstprognos utan källhänvisning.

Tekniska analyser av Max von Liechtenstein fyller sidan 59, inte min specialitet och jag läser inte ens igenom sidan.

Den egna aktieportföljens sammansättning diskuteras på sidan 60. Man väljer att sälja Volvo på grund av makroosäkerhet, men behåller SKF och Trelleborg eftersom makroosäkerheten "innebär en möjlighet till snabb uppgång om läget skulle ljusna". Det är möjligt att här finns en djupare tanke som inte kommer fram i texten men i min värld låter det inkonsekvent. Generellt sett är man i portföljen väldigt känslig för korta svängningar och det kan vara intressant läsning om man vill förstå hur vanliga fondförvaltare resonerar.

Efter detta följer ett antal tabellsidor efter vilka man på sidan 70 når fondsidorna, med inte mindre än tre portföljer: PPM, kort och lång. Här är det beta och standardavvikelser som helt ersätter fundamental analys. Inget företagsnamn nämns trots att alla aktiefonders framgång beror på vilka företag de investerar i. Naturligtvis vore en sådan analys fullständigt otymplig och det är därför jag inte investerar i fonder om jag slipper... Det redaktionella materialet på sidan 70 slår fast att det är oroligt i Grekland.

På sista sidan i tidningen, sidan 72 handlar det om ett gäng ETF:er och vilka index de är konstruerade att följa. Indexinvestering är något jag själv gör i PPM, men smaka på det här: "Själv har jag valt att köpa in iShares MCSI Emerging Markets Minimum Volatility Index Fund till några av våra ETF-modellportföljer.", läser någon människa detta?

Bilagan

Bilagan Fondguiden med "Allt om 2170 fonder" lyckas sammanställa detta utan att nämna ett enda bolag någon av dessa fonder investerar i *).Världen analyseras med kommentarer som "Vi är positiva till Sverige och Norden" och "Man kan fortsätta älska Ryssland". Generellt sett tycks fondinvestering endast handla om makro och beta. Två tredjedelar av tidningen är utdrag ur Morningstars register, eller ser ut som det. Minus möjligheten att sortera. Minus möjligheten att filtrera.

*) Detta var faktiskt en lögn, högst upp på sidan 23 ställs tre frågor till Kristoffer Stensrud och när han tillfrågas om sin fond tror han inte på en region eller älskar ett land utan han nämner några bra bolag han investerar i! Hatten av för denne man som jag faktiskt har respekt för.

Sammanfattning

När jag först läste igenom tidningen var jag mest överraskad över hur snabbt den tog slut. När jag nu finkammar den för att skriva denna recension blir jag ganska uppretad. Stora delar av tidningen håller en väldigt låg kvalitet och dess värde för en "privat affärsman" är otroligt begränsat. Vissa delar av tidningen är nästan absurda och andra bara svepande och jargongmässiga. Jag tyckte att fyra inslag höll måttet både gällande opartiskhet och innehåll: Så mycket kostar din fond, Klas Eklunds kolumn, Kristoffer Stensruds faktaruta och Fråga experterna.

Privata Affärer behöver, för att intressera mig:

1. Vara noggrannare med att redovisa när man gör redaktionell reklam
2. Skaffa sig en analysmetod och redovisa den
3. Hitta en förklaringsmodell för fonder och deras utveckling, inte bara redovisa historiska mätdata. Vad innehåller fonderna, varför har förvaltare X lyckats så väl? Är innehaven undervärderade vilket bäddar för framtida värdeökning?

Det är såklart möjligt att jag är helt utanför deras målgrupp, men jag tillhör nog deras annonsörers målgrupp i alla fall.

Analys av Facebook

Det var länge sedan jag gjorde en analys här på bloggen, men på sistone har jag ju investerat (eller spekulerat som en del läsare tycker) i Apple, Microsoft och Google, så varför inte Facebook? Jag nämnde ju till och med Facebook i analysen av de ovannämnda.

Att presentera Facebook känns helt överflödigt, men en frågeställning som är helt avgörande för den här typen av bolag är: finns det en bestående konkurrensfördel - en "moat" eller "vallgrav" - som hindrar konkurrenter att stjäla marknad?

I mina ögon har Facebook idag en enormt stark ställning och en konkurrensfördel i att "alla är där", vilket inte minst visat sig i hur enkelt man hållit borta Google+ från sitt område. Som det sociala nätets grundbult blir man till och med ett hot mot öppna standarder som e-post.

Det stora frågetecknet för en investerare är om konkurrensfördelen är bestående. Om man tittar historiskt på sociala datorbaserade nätverk kan jag ur minnet nämna några exempel:

• BBS:er på 80- och 90-talen hade sina trogna "nördar" men blev frånsprungna tekniskt och var egentligen snarare öar än nätverk
• Lunarstorm på 00-talet vände sig till en yngre målgrupp än dem jag tillhör, men man hade sina användare rejält engagerade, Lunarstorm var dock endast framgångsrikt i Sverige
• MySpace var enormt och åtminstone initialt var det ett musikbaserat nätverk

De två senare är relativt nutida och hade starka användarbaser. De dog när användarna tappade intresset och gick vidare. I både nätverken är min ovetenskapliga analys att åldergrupperna var hyfsat homogena och när "generationen" gick vidare fick man ingen återväxt. Facebook är utan tvivel starkare än något av dessa: man tycks kunna hålla även måttligt aktiva medlemmar kvar och man har en helt annan åldersspridning på sina användare. Dessutom har man byggt upp en intern mikroekonomi som skapar marknadsföringsdrag på en nivå ingen av de andra varit i närheten av.

Jag har med andra ord inget tydligt svar. I mina ögon tyder mycket på att Facebook blir mer långlivat än sina företrädare, men som investerare vill jag gärna kunna pensionera mig med företaget.

Så här klarar Facebook mina investeringskriterier, jag har använt Facebooks noteringsprospekt samt Google Finance som källa:

Kriterium	Uppfyllt?	Kommentar
Tillräcklig storlek:	JA	Utan att kommentera börsvärdet omsätter bolaget rejäla summor
Stark finansiell ställning:	JA	Investerare har gladeligen skjutit till kapital, så balansräkningen är urstark.
Intjäningsstabilitet:	NEJ	Första vinsten kom 2009, bolaget bildades så sent som 2004
Utdelningsstabilitet:	NEJ	Ingen utdelning
Intjäningstillväxt:	JA	Mycket tjusigt tillväxtkurva, som det nästan alltid är inför en IPO, liksom för Apple, Google och Microsoft vågar jag gissa att senaste årets intjäning är bästa indikationen på intjäningsförmågan: 31 cent per aktie
Trovärdig ledning:	JA	Har ingen negativ information, hur skickliga man är på att driva ett gigantiskt företag vet jag såklart inte
Gynnsam ägarbild:	JA	Gillar man inte Zuckerberg så ska man hålla tassarna borta

Bolaget ser med andra ord bra ut med reservation för en kort historik och att man inte börjat med utdelningar. Det är svårt att se hur bolaget skulle kunna vara bättre riggat i detta tidiga skede av dess utveckling. Ett trevligt välskött företag, med tillväxtmöjlighet men med frågetecken för livslängden. Som vi kunde läsa hos 40 procent 20 år häromdagen värderas webbsidor med frågetecken kring livslängden till P/E 2,5, så hur ser det ut för Facebook:

• P/E-tal: med intjäningsförmågan 31 cent per aktie är P/E idag... 110, EJ OK. Mmm, 2,5 var kanske en elak jämförelse, men 110 är inte på rätt planet. Det är inte helt enkelt att säga i vilket härad jag skulle vara intresserad, men med tanke på att Apple ligger på 13 behöver man neråt 5-10. Facebook har även en nettokassa om ca 1,50 dollar per aktie, så om Facebook handlades i trakterna av 3-4 dollar per aktie vore jag intresserad. Vid 3 skulle det vara ett definitivt köp. 34 dollar är SÄLJ!
• Pris/eget kapital: ligger på ungefär 14, EJ OK. Det egna kapitalet är huvudsakligen en kassa som förmodligen kommer att användas till förvärv.

Summerat: ett nytt relativt välskött bolag som lyckats konvertera en stor del av världens innevånare till kunder och lyckas klämma ur världens marknadsavdelningar en slant. Men prislappen indikerar en enorm tillväxt över en längre tid än jag personligen känner mig säker att Facebook ens existerar.

Valutarisk och valutachans

Jag fick en fråga om hur jag ser på valutarisken i min portfölj och jag tänkte berätta min syn på saken, förhoppningsvis utan att verka alltför förvirrad.

Valutarisk eller valutachans? För det första tycker jag att begreppet valutarisk, så som det används av de flesta bolag, inte stämmer på mig. För de flesta bolag som arbetar med en viss finansiell hävstång kan skadan av negativa valutarörelser upplevas större än nyttan av positiva valutarörelser och därför pratar man nästan uteslutande om valutarisk. Jag lever (ännu så länge) inte på avkastningen av mina investeringar så i min situation är värdet av valutarisken lika stor som värdet av valutachansen. Valutarörelser är alltså inte något i grunden negativt för mig utan något jag ser helt neutralt på.

Min valuta, vilken är det? Om man ska tala om valutarisk eller valutachans måste man ha något slags referensvaluta, men vad är det? Svenska kronor väger naturligtvis tungt. Jag lever större del av mitt liv i svenska kronor, min lön och mina dagliga levnadsomkostnader är samtliga i svenska kronor. Men är det så enkelt? Valutarörelser påverkar definitivt min kostnadssida genom utgifter vid resor och genom priser på importvaror jag konsumerar. Hur kommer mitt liv att se ut om och när jag ska leva på investeringarnas avkastning?

Vilken valutarörelse ska jag skydda mig emot? Jag vet ju växelkurserna idag och jag vet växelkurserna historiskt, men det är framtiden som är intressant. Hur kommer valutorna, och främst kronan, euron och dollarn, att röra sig gentemot varandra? För att citera Buffett (om sig själv och Munger): "We try to think about things that are important and knowable.". Valutarörelser är potentiellt viktiga, i synnerhet över ett investeringsliv, men är de möjliga att förutspå? Kanske för Soros och andra som dessutom kan påverka dem, men knappast för mig. Många kommentatorer frågade mig hur jag vågade köpa amerikanska aktier när dollarn stod i 6,01 kronor, för den var ju tvärsäkert på väg mot 4-5 kronor. Nu är den över 7 och jag har fortfarande ingen aning om det i det långa loppet kommer visa sig billigt eller dyrt.

Hur påverkar valutarörelser värdet och avkastningen av mina investeringar? Här är ytterligare en aspekt som inte är helt trivial. De flesta av mina innehav är multinationella. Om exempelvis dollarn skulle stärkas kraftigt mot övriga valutor så skulle värdet av mina Wal-Mart-aktier stiga, liksom värdet av bolagets utdelningar. Men eftersom Wal-Mart har en betydande utlandsförsäljning finns det även en risk att bolagets vinster skulle minska. Kanske inte det allra bästa exemplet eftersom Wal-Mart till stor del importerar, men jag tror att poängen är tydlig, i princip alla mina innehav har en blandad verksamhet där valutarörelser samtidigt kan gynna och missgynna min investerings avkastning.

Sammanfattar man det här får man fram en ganska grumlig bild:

• Valutarörelser kan vara positiva och negativa, min förväntan är en neutral påverkan
• Min egen referensvaluta är inte glasklar, i synnerhet inte på lång sikt
• Jag tror mig inte kunna förutspå valutarörelser
• Mina investeringar påverkas ofta både positivt och negativt av samma valutarörelse

... och den enda praktiskt användbara slutsats jag kan dra av det här är: jag väljer att strunta i valutarörelser och antar att de jämnar ut sig över tid. 

Här är dock en bekännelse på plats: jag blir påverkad av valutarörelserna emotionellt, just nu tar det emot att köpa amerikanska aktier när dollarn precis rusat mot kronan. Jag borde inte tänka så eftersom det antyder att jag vet att dollarn just nu är omotiverat högt värderad, vilket jag absolut inte vet, men jag tänker så i alla fall.

Rapport från Wal-Mart

Idag släppte Wal-Mart sin kvartalsrapport för första kvartalet i deras brutna räkenskapsår, dvs. för perioden 1 februari till 30 april. Det är faktiskt svårt att finna någon svag punkt alls i rapporten:

• Försäljningen har ökat med 8,6 procent sedan samma kvartal förra året, där International som vanligt vuxit snabbast med 15 procent. De båda amerikanska segmenten har också vuxit, både totalt och i jämförbara butiker.
• Rörelseresultatet har stigit med 8,3 procent och resultatet per aktie har stigit med 11 procent, från 98 cent till 109 cent.
• Snabbväxande International står nu för 29 procent av omsättningen och blir allt viktigare i totalen.
• Rörelsemarginalen i International förbättrades till 4 procent, men det finns fortfarande förbättringspotential upp till U.S. som har 7,6 procent. Det minsta segmentet, Sam's Club, ligger på 3,5 procent.

Kort sagt har jag inte hittat något att klaga på i rapporten och det är rätt ovanligt. Läsarna får gärna hjälpa mig här.

17 månader utan Kungsleden

För nästan ett och ett halvt år sedan gjorde jag en genomgång av de noterade fastighetsbolagen vilket slutade med att jag sålde mitt innehav i Kungsleden. I korthet sålde jag därför att jag ansåg att avkastningskraven på fastigheter var för låga och att fastighetsbolagen därför, generellt sett, var övervärderade på börsen.

Vad har hänt i fastighetsbranschen i stort då? Det mest uppenbara är att det börjat dyka upp preferensaktier till höger och vänster, och att bolagen inklusive Kungsleden börjat prata om icke säkerställda obligationer som finansieringsform. Bankerna har helt enkelt blivit svårare att tas med för fastighetsbolagen.

Vad har hänt i Kungleden under den här tiden (mellan 2010Q3 och 2012Q1)? Nu liksom då är en stor del av Kungsledens tillgångar paketerade i det hälftenägda bolaget Hemsö, andra hälften ägs av Tredje AP-fonden. Sedan dess har man dock skiftat redovisningsmetod, då konsoliderade man bolaget enligt klyvningsmetoden (hälften av bolaget fanns med på varje rad i redovisningen) medan man nu använder kapitalandelsmetoden (Hemsö dyker upp som en rad i resultaträkningen och en rad i balansräkningen). Detta leder till vissa jämförelseproblem, exempelvis tar nyckeltal som soliditet och omsättning rejäla skutt, uppåt för soliditeten och neråt för omsättningen.

Här är ett antal nyckeltal som visar utvecklingen ganska väl, jag har valt klyvningsmetoden (den gamla metoden) i mina jämförelser eftersom jag anser den mer rättvisande:

Nyckeltal	Dåvärde	Nuvärde	Ändring	Kommentar
Antal fastigheter	434	476	+ 10 %	Jag har delat fastighetsantalet i Hemsö med två, bolaget anger summan
Yta (tkvm)	2 629	3 315	+26 %	Rejäl expansion, vilket även visar sig nedan
Marknadsvärde fastigheter (mkr)	21 800	26 186	+20 %	Avkastningskraven har höjts, därför har inte värderingen följt med hyresvärdet
Nettoskuld (mkr)	13 262	17 192	+30 %	Skuldsättningen har ökat, främst i Hemsö som vuxit aggressivt
Hyresvärde (mkr)	2 399	3 005	+ 25 %	Hyresvärde per yta i princip konstant
Driftnetto (mkr)	1 445	1 899	+ 31 %	Större höjning än hyresvärdet indikerar ökad effektivitet i driften
Finansnetto (mkr)	-690	-1 083	+ 57 %	Nuvärdet utgår ifrån att Hemsö har samma räntor som Kungsleden, inte självklart, kraftig kostnadshöjning, driftsnettot har i absoluta termer stigit mer
Uthyrningsgrad (%)	91,3	91,6	+ 0,3	En liten förbättring
Direktavkastning (%)	6,6	7,3	+ 0,7	Avkastningskraven har höjts, därmed höjs direktavkastningen
Snittränta (%)	5,2	6,3	+ 1,1	Bolaget har precis omförhandlat, räntan idag avser endast lånen i Kungleden, inte Hemsö
EK per aktie (kr)	50	57	+ 7 kr	En ökning med 14 procent
Aktiekurs (kr)	60,25	39,60	-34 %	Med 25 procent tillväxt och väntad räntehöjning, vad tycker du?

Utöver detta har man förlorat en skattetvist vad det verkar, sista ordet är kanske inte sagt. VD Thomas Erséus har också hamnat mitt i HQ-härvan, där han var styrelseledamot, han verkar dock kunna köra vidare i bolaget.

Summerar man intrycken så har Hemsö verkligen gasat och investerat som om det var 1999, med medföljande belåning. Hemsö har en stark andra ägare i Tredje AP-fonden så detta är förmodligen logiskt, även inriktningen mot offentliga lokaler talar för en ökad belåningsmöjlighet. Intjäningsförmågan per aktie, grovt räknat driftsnettot minus finansnettot minus försäljningskostnader minus schablonskatt, har sjunkit med 2,5 procent medan aktiepriset har sjunkit med 34 procent. Försäljnings- och administrationsomkostnaderna har skjutit rejält i höjden i och med bildandet av Hemsö.

Min slutsats är att försäljningen var riktig (även om tajmingen självklart var turlig) och att Kungsleden idag är betydligt intressantare än det var då. Bolaget har dragit på sig kostnader men har också haft en rejäl tillväxt som inte speglas i aktiepriset. Samtidigt kvarstår ett antal kvalitetsproblem, hög belåning och bristen på huvudägare, som gör att det ska till en viss rabatt för att jag ska välja Kungsleden före andra branschkollegor.

Avanza idag, igår, imorgon?

De senaste åren har jag läst många blogginlägg, artiklar och proffsanalyser av Avanza, och för all del även skrivit en egen analys. Det är väldigt lärorikt att läsa dessa artiklar och lägga ut dem på en tidslinje. För att sammanfatta läget kan man säga att för ett år sedan, när bolaget enligt alla kvantitativa mått var högre värderat än bolaget är idag, var alla övertygade om bolagets förträfflighet, inte bara just nu, utan även hur stora möjligheter som låg framåt i tiden. Idag, när bolaget är lägre värderat, ser man alltfler artiklar av typen att trenden är bruten, bankerna har vaknat och börjar konkurrera etc. och folk är helt enkelt skeptiska till att köpa aktien till dagens lägre pris.

Detta är såklart en fråga om orsak och verkan, den ökade skepticismen har lett till ett lägre pris, så det är i sig inget konstigt. Men jag menar att det som kommit i dagen idag inte kan vara någon överraskning:

• Att storbankerna vässar sitt erbjudande och ger reell konkurrens när Avanza växer måste ses som en affärsmässig naturlag, man kan bara segla under radarn under en viss tid (har jag och andra nämnt)
• Att courtageintäkter är jobbiga att förlita sig på i fallande marknader, och att börsen som institution är under angrepp, färre nya noteringar, buyouts etc.
• Att man behövde göra investeringar i sin sajt (påtalade jag i min analys)

Det som kvarstår som kanske kan överraska någon är resultatsvängningar, men det är ändå en del av livet även det. Som jag ser det håller Avanza på att växa till sig och intar en roll vid det stora bordet, och där får man räkna med lite tuffare tag. I min värld är detta ingen överraskning och jag ser aktiens dykning som ett frestande tillfälle att köpa på mig aktier.

Utdelning Industrivärden

Då var det dags för årets sista helårsutdelning, Industrivärden. Endast amerikanska kvartalsutdelningar återstår i år. Industrivärden är en pålitlig utdelare och årets utdelning landade på 4,50 kronor per aktie, en direktavkastning på 5 procent för de C-aktier jag äger.

Hittills i år har följande utdelningar kommit, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				103 460

Därmed sprängde utdelningarna hundratusenkronorsvallen för första gången sedan 2008 då dåvarande portföljbolaget Kungsleden gav en rejäl extrautdelning.

Utdelning Hennes & Mauritz

H&M är portföljens näst största innehav och en pålitlig utdelare, därför blir deras utdelningsdagar något av julafton. I år var utdelningen oförändrad från föregående år trots ett svagare resultat. H&M delade ut 9,50 kronor per aktie.

Hittills i år har följande utdelningar kommit, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				96 260

På måndag kommer förmodligen Industrivärdens utdelning.

Rapport från Sampo

Finländska Sampo släppte idag sin kvartalsrapport för Q1 2012. Man inleder med rubriken "A very good start for the year", men hur väl stämmer det? Jämförelserna nedan sker mot Q1 2011.

• Intjäningen per aktie har sjunkit från 58 till 57 eurocent per aktie för kvartalet, inklusive orealiserade värdeförändringar har den dock ökat kraftigt
• Substansvärdet har stigit från 14,05 euro till 16,61 euro
• Combined ration för försäkringsverksamheten har sjunkit till 92,4 procent vilket är mycket bra
• Andelen i Nordeas vinst har ökat till 158 miljoner euro från 152
• Den tecknade försäkringsvolymen har ökat, både när det gäller sak- och olycksfallsförsäkringar (+5 %) och när det gäller livförsäkringar (+20 %)

Egentligen pekar allting upp för Sampo det här kvartalet - utom vinsten som sjunkit med 8 miljoner euro. Förklaringarna till detta är en engångspost på 75 miljoner euro förra året i finansiella intäkter samt en omvärdering av framtida livförsäkringsförbindelser om totalt 117 miljoner euro. Den typen av omvärderingar är dock en naturlig och återkommande del av försäkringsverksamheten så även om det ger en oregelbunden effekt betraktar jag det som något återkommande.

Intjäningen på 57 cent ligger dock över mitt investeringsantagande om 2 euro per aktie och år, så summerat har det varit ett bra kvartal för Sampo. Om omvärderingarna av livförsäkringsförbindelserna håller sig på en lägre nivå resten av året kan det bli riktigt trevligt.

Buffett till angrepp mot Lundaluppen

Neritonfyris (mest känd som den läsare som först införde latin som språk i kommentarfältet) var vänlig nog att peka på denna artikel där Buffett dömer ut Apple och Google som investeringsobjekt! Nu står värdeinvesterare i hela landet inför dilemmat att lita på undertecknad eller Buffett, jag hade nog satt en slant på Buffett ;-)

Swedbanks vinst per aktie

Anonym och Ekdungen har gjort mig uppmärksam på en sak kring Swedbanks vinst per aktie som jag totalt missat. Eftersom Swedbanks preferensaktier har företräde till utdelning så tar man hänsyn till beslutad utdelning vid beräkningen av vinst per aktie.

Så här räknar man ut vinst per aktie på sidan 40 i kvartalsrapporten:

Kvartalets vinst (mkr)	3 425
Utestående preferensaktier(miljoner)	189,4
Beslutad prefensutdelning (5,30 kronor per pref)	1 004
Resultat exklusive preferensutdelning (3 425-1 004)	2 421
Antal utestående aktier, stam och pref, efter utspädning (miljoner)	1 100
Resultat per aktie (2 421/1 100)	2,20 kr

Här är några saker lite märkliga och jag får erkänna att jag spekulerar en aning.

1. Varför drar man ifrån beslutad preferensutdelning från periodens resultat? Jag kan bara anta att detta är enligt IFRS, om det finns någon revisor bland mina läsare kanske vi kan få rakt besked. Detta är för övrigt även hur Benjamin Graham ser på vilka vinster som är tillgängliga för stamaktiernas ägare för företag som givit ut preferensaktier. Analogin är att man drar av finansiella kostnader från resultatet och på samma sätt ska man dra bort preferensutdelning som är en nödvändig finansiell kostnad som ligger före stamaktieägarens rätt till avkastning.
2. Varför delar man sedan kvarvarande resultat med totala antalet utestående aktier efter utspädning? Återigen får jag spekulera en aning: de utestående preferensaktierna är samtliga konverterbara till stamaktier på ägarens anmodan (och kommer sedan att automatiskt konverteras), och därmed skulle regelverket kunna föreskriva att det potentiella framtida antalet A-aktier faktiskt är detsamma som summan av aktierna.

Resultatet av detta blir i vilket fall som helst att resultatet per aktie blir rejält nerskruvat. I min analys av preferensaktier skrev jag att Swedbanks preferensaktier i praktiken är att betrakta som stamaktier, till vilka de inom något år också kommer att konverteras, så en bättre bild av intjäning per aktie skulle man få av den rakare beräkningen:

Vinst per aktie = Kvartalets vinst/Utspädda utestående aktier = 3 425/1 100 = 3,11 kronor

Därmed äter jag upp mina ord från tidigare blogginlägg: detta är definitivt ett bra resultat som lever upp till och överträffar mina investeringsförväntningar (10 kronor per aktie och år).