Det var drygt tre månader sedan jag senast analyserade ett företag, men nu är det dags! Jag tänkte ta en titt på Autoliv, ett företag många tipsat om som en bra investeringsmöjlighet.
Dagens Autoliv skapades 1997 och är en amerikanskregistrerad koncern med huvudkontor i Stockholm. Autoliv är världsledande inom säkerhetskomponenter, både aktiva och passiva, till lättare fordon. Konkurrenterna är ofta större komponentbolag med bredare sortiment där säkerhetsdetaljer bara är en del av utbudet. Här kan amerikanska Delphi Automotive och franska Valeo nämnas. Autolivs marknadsandel inom de största produktsegmenten ligger mellan 30 och 40 procent.
Autolivs rötter kan spåras till 50-talet då bröderna Lindblad utvecklade säkerhetsbältet. När man gick ihop med Morton 1997 bildades det moderna Autoliv och Morton var också det bolag som började med att serietillverka krockkuddar på 80-talet. Under 2000-talet har utvecklingen inom aktiv säkerhet tagit fart, med bälten som sträcks innan en sannolik krasch, aktiva farthållare, somnande förardetektion, sensorer i döda vinkeln och diverse andra lösningar som bygger på kameror och radarsensorer som kan varna och agera innan något sker.
Fordonsbranschen har varit utmanande under hela 2000-talet, men säkerhetskomponenter är en underliggande trend med en tillväxt som är större än fordonsbranschen som helhet. Tillsammans med miljö- och bränsleoptimering är säkerhet den starkast drivande faktorn för modernisering av fordonsparken i västvärlden. Denna trend är också etablerad i Kina där dock säkerhetsinnehållet fortfarande ligger klart lägre per fordon. Autolivs verksamhet är idag relativt jämnt fördelad mellan Europa, Amerika (både Nord- och Syd-) samt Asien.
Som komponenttillverkare och underleverantör är inte Autoliv lika varumärkesdrivet som biltillverkarna och man kan inte bygga upp ett skydd mot konkurrenterna där på samma sätt som bolagets kunder kan. Istället ligger inträdesskyddet i branschen i de höga produktutvecklingskostnaderna och forskningshöjden. Det krävs väldigt mycket tester och även om datorsimuleringar drar ner kostnaderna kan de aldrig helt ersätta fullskaletesterna. Liksom konkurrenterna bygger man också säkerhetssystem som är djupt integrerade i kundernas system, de aktiva systemen är typexempel på detta. Det innebär att utbyte av dessa komponenter genererar utvecklingskostnader och ledtider även för biltillverkarnas utvecklingsavdelningar. Därmed blir det allt dyrare och svårare för kunderna att byta ut lösningarna.
Med detta sagt pågår det en prispress i branschen, men Autoliv tycks agera rätt strategiskt, så såvitt jag kan bedöma är man inte allvarligt hotade på kort och medellång sikt. På kortare sikt fluktuerar försäljning och lönsamhet tillsammans med bilbranschen i stort, men man har varit stabilare än kunderna det senaste decenniet. För att förstå marknadssituationen rekommenderar jag verkligen att läsa sidan 26 i
årsredovisningen för 2012 som jag tycker förklarar läget väldigt väl.
Hur står sig då Autoliv mot
mina investeringskriterier? Först de kvalitativa kriterierna:
Kriterium | Uppfyllt? | Kommentar |
Tillräcklig storlek: | JA | Large Cap |
Stark finansiell ställning: | NEJ | Omsättningstillgångarna är större än totala skulder enligt senaste kvartalsrapporten, men de är inte dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna (1,8 ggr). Man är alltså mycket nära ett ja här. |
Intjäningsstabilitet: | JA | Positiva resultat de senaste tio åren |
Utdelningsstabilitet: | JA | Utdelning varje år de senaste tio åren, bolaget delar ut kvartalsvis |
Intjäningstillväxt: | JA | Intjäningsförmågan per aktie låg på ungefär 3 dollar per aktie för tio år sedan mot ca 5,25 dollar per aktie idag. |
Trovärdig ledning: | JA | Jag har ingen egentlig kunskap |
Gynnsam ägarbild: | NEJ | Autolivs ägande domineras helt av pensionsfonder med Alecta som största ägare, knappast positivt i mina ögon |
Under perioden 2003-2008 återköpte Autoliv aktier konsekvent medan man under de senaste åren sålt ut dessa aktier för att avlöna ledning och genomföra företagsköp. Därmed är man tillbaka på ungefär samma 90 miljoner aktier idag som för tio år sedan. Kvalitativt är det ett starkt bolag där jag ser ägarbilden som största problemet, större än den nästan godkända finansiella styrkan. Hur ser det då ut kvantitativt? Med ett dagspris på 74,71 dollar på aktien blir måtten:
- P/E-tal: med intjäningsförmågan 5,25 dollar per aktie är P/E idag 14, OK.
- Börsvärdet är 7,2 miljarder dollar och de räntebärande skulderna är 630 miljoner. Kassa och bank uppgår till 990 miljoner dollar, därmed är enterprise value 6,8 miljarder dollar. EBIT3 är 820 miljoner, därmed blir EV/EBIT3 8,3, OK
- Pris/eget kapital: eget kapital per aktie städat för goodwill är 23 dollar per aktie, därmed är pris/ek 3,3, EJ OK.
För ett bolag som gjort ett stort antal förvärv är Autoliv väldigt konservativt finansierat med en hygglig nettokassa. Däremot bedrivs verksamheten med relativt litet eget kapital rensat för goodwill, vilket får anses normalt i en verksamhet med hög teknisk och immateriell höjd på produktförädlingen.
Priset får alltså anses vara helt ok för Autoliv idag och kvalitativt är det ett företag som möter mina kriterier väl. Jag kommer att lägga till bolaget på min bevakningslista och hålla ett öga på det över tid.