Utdelning Wal-Mart

Det här året hann Wal-Mart Stores med att lämna sin utdelning innan årsskiftet och därmed fick jag årets femte (!) kvartalsutdelning från företaget. Utdelningen var på 39,75 amerikanska cent per aktie, vilket blev 2,58 kronor per aktie med dagens dollarkurs.

Därmed är årets utdelningar kompletta enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-12-28	Wal-Mart	120	2,58	310
12-12-14	Microsoft	170	1,54	262
12-12-12	Johnson & Johnson	95	4,06	386
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				106 560

Det blir spännande att se vad det blir för utdelningsnivåer nästa år, blir Apple först ut?

Amerikansk arbetsmoral

Jag har suttit och skrivit årsbokslutet och tänkte lägga ut det idag när jag kom på att NASDAQ är öppet på nyårsafton. Vad är det för fel på amerikanerna? Den långa arbetstiden är säkert en av anledningarna att USA lyckats bygga upp ett så bestående välstånd (hittills lägger såklart olyckskorparna till), men jag är glad att vi i Europa har ett lite mer avslappnat förhållande till jobbet så att man kan vara lite ledig ibland...

En trevlig känsla med att äga aktier är dock att företagen "arbetar åt mig" hela tiden. Dygnet runt finns det H&M-butiker som säljer kläder varav en liten del av förtjänsten går till mig. Fortums värmegeneratorer och energiproduktion går på högtryck såhär års, dygnet runt. Bankerna har öppet, ehh, mellan 10 och 15 varje helgfri vardag ;-)

Därmed kommer årsbokslutet tidigast på kvällen den 31:e om jag inte sitter och dricker bubbel då.

Julhälsning

Julen är för familjen Lundalupp oftast en elektronikfest, och det blev mer av den varan även i år. Apple och Nintendo har tagit sin beskärda del av klappbudgeten. Men jag har även haft tid att läsa en del, dels Larry Cunninghams sammanställning av Buffetts brev till aktieägarna och dels Ben Grahams "The Interpretation of Financial Statements". Recensioner kommer på en blogg nära er snart.

Min fru har också givit upp försöken att få mig att läsa skönlitteratur och gav mig "Paths to Wealth through Common Stocks" av Philip Fisher. Räkna med ett omdöme om denna också, liksom kanske dess mer berömda föregångare.

Ha en god jul kära läsare, snart är det dags för årsboksluten!

Inköp Beijer Alma

Efter att ha köpt upp Fortum till en någorlunda meningsfull nivå valde jag idag att köpa 98 stycken Beijer Alma, som jag haft ögonen på sedan analysen för någon månad sedan. Jag betalade 111,75 kronor per aktie.

Beijer Almas investeringskvaliteter gjorde att jag hade överseende med bolagets storlek. Min plan för 2013 är att öka upp innehavet till en mer meningsfull storlek.

Så här ser portföljen ut efter dagens köp:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		28 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	22 %
Swedbank		13 %
Swedbank A	17
Swedbank Pref	2 870
Investor A	1 200	7 %
Industrivärden C	1 600	6 %
Sampo	740	5 %
AP Möller Maersk A	3	5 %
Fortum	900	4 %
Teknologiportfölj		4 %
Apple	10
Google	8
Microsoft	170
Lundbergföretagen	408	3 %
Wal-Mart Stores	120	2 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Beijer Alma	98	0 %

Portföljvärdet ligger på 2,8 miljoner kronor.

Veckans nyheter

Det har varit en hel del dramatik i veckan som jag inte riktigt hunnit med att kommentera, här kommer lite korta kommentarer istället.

Kungsleden inledde med att avyttra sina aktier i Hemsö till partnern, Tredje AP-fonden. Efter att man gjort worst case-analysen av skatteutfallen valde man att krympa balansräkningen och stärka soliditeten med en försäljning. Kungsleden tycks vara i en existentiell och strategisk kris som inte förbättras av en ny huvudägare med tveksamt rykte.

Ratos gav sig in i den norska oljeservicebranschen genom köpet av 32 procent av aktierna i Aibel och sänker utdelningen till 3 kronor per aktie, från 5,50 kronor per aktie. Personligen tyckte jag att 5,50 kronor var fullständigt orimligt och mer att betrakta som en partiell likvidering än en utdelning, så sänkningen kändes naturlig. Aibel-köpet kan jag inte bedöma, men de multiplar som nämns verkar inte helt avskräckande.

Google har sålt av en del av Motorola som tillverkar set-top-boxar för TV-apparater. Det är knappast vad man var ute efter när man köpte Motorola och de två miljarder dollar man får från försäljningen kan säkert sättas i arbete på kistbotten bredvid alla andra miljarder Google har liggande... Snälla Larry Page dela ut kapital du bevisligen inte kan sysselsätta!

Efter STMicroelectronics beslut att släppa ST-Ericsson valde idag Ericsson att skriva ned värdet av sitt innehav i bolaget och reservera medel inför nästa år, totalt 8 miljarder kronor. Att Ericssons aktie sjönk 2-3 procent under dagen innebär alltså att den upplysta och effektiva marknaden tillskrev ST-Ericsson-innehavet ett stort värde och blev nu överraskade över att bolaget inte är så värdefullt. 

Fattig, rik eller mittemellan

När det närmar sig årets slut brukar det bli tid att reflektera lite över året som gått och livet i stort, och därför tänkte jag höra lite med er läsare om hur ni ser på er privatekonomi.

Jag skulle vilja börja med att skapa en klassificering av privatekonomin, jag menar att alla kan klassas in i följande skala:

Nivå	Definition	Kommentar
Rik	Kapitalinkomster täcker  behov	Du behöver inte arbeta, utmaningen blir vad du gör med din tid så att livet känns meningsfullt
På väg	Totala inkomster täcker behoven, kapitalinkomster positiva	Du kan bygga vidare på ditt sparande som redan ger ett positivt tillskott och snöbollen är i rullning, du är på väg mot  att bli rik
Löneberoende	Totala inkomster täcker behoven, negativa kapitalinkomster	Du kan minska din skuldsättning och är i en positiv trend, men kapitalkostnaderna bromsar dina framsteg
Fattig	Totala inkomster täcker inte behov	Ditt sparande minskar eller din skuldsättning ökar bara för att klara behoven, du är mycket farligt ute om inte situationen är temporär

Personligen befann jag mig på nivån "fattig" under studieåren då jag var beroende av CSN för mitt uppehälle, skulderna ökade självklart. De första tio åren efter examen befann jag mig på nivån "löneberoende" där CSN och huslån ständigt tullade på inkomsten, även om den var tillräcklig för att sakta förbättra situationen.

Sedan gjorde jag en serie företagsaffärer och fick ut en del pengar vilket tog upp mig till nivån "på väg", vilket är en relativt trevlig plats att vara. CSN är avbetalt och huslånen under kontroll. Jag måste fortfarande ha en tjänsteinkomst så det är inga problem att fördriva tiden, men samtidigt ser jag att besparingarna successivt minskar mitt beroende av inkomsten och inom tio år hoppas jag nå nästa nivå.

Vad säger du käre läsare? Är det en vettig skala? Hur ser din situation ut, när når du nästa nivå?

Industrivärden och Volvo

Jag har varit aktieägare i Industrivärden sedan 90-talet och har trots den trevliga portföljen ofta klagat på bolaget. Det är främst ett par händelser under andra hälften av 00-talet som retat mig:

1. Köpet av Hemtex där man gav sig in i konsumenthandeln, ett område man bevisligen inte kunde bedöma
2. Duellen med Christer Gardell om makten i Volvo, som ledde till belånade aktieköp till höga priser. Strax därefter behövde SSAB pengar i en nyemission och Industrivärdens belåning låg helt plötsligt på 30 procent och ett solitt investmentbolag var i gungning

Ingen av dessa punkter kommer att kosta nya aktieägare något, de är redan inprisade och klara, men för oss som hängt med ett tag har herr Nyrén förstört stora värden. Industrivärden siktar på att skapa värden över "lång tid", men det har gått fem år och vi har inte sätt skymten av värdena ännu. Dessutom arbetar Industrivärden med en ganska koncentrerad portfölj så misstag i enskilda innehav lyser igenom kraftigt.

I veckan som gick sålde Renault ut sitt Volvo-innehav och återigen var Industrivärden på tårna och säkrade en position som ohotat största aktieägare för en lång tid framöver. Priset för aktierna är inte bekräftat av Industrivärden ännu (92,25 kronor enligt di.se), men totalt sett bör Industrivärdens anskaffningsvärde ligga kring 90 kronor. Ännu idag, efter fem års köpande i en lågkonjunktur, är detta knappast ett fyndpris för Volvo, men det är inom det rimligas gräns.

Industrivärdens agerande senaste veckan anser jag är konsekvent och helt korrekt, man har sökt den här positionen en längre tid och nu grep man tillfället. Även om det alltså gjorts tveksamma affärer på vägen har man exekverat sin strategi, vilket gör att jag blir lite mer positivt inställd till Industrivärden igen.

Det har gått fem år sedan de större misstagen och det börjar kanske bli dags att stryka ett streck över detta och inse att Industrivärden är en samling av mycket framstående svenska bolag.

Missa inte Stockmans vidareutveckling av det här inlägget.

Utdelning Microsoft

Microsoft stod igår för årets förmodligen sista utdelning. Mjukvarujätten har höjt utdelningen med 15 procent sedan senast till 23 cent per aktie vilket blev 1,54 kronor med dagens dollarkurs. Microsoft har liksom Apple gått kräftgång på börsen senaste tiden, till skillnad från Google. Det återstår att se hur Windows 8 m.m. tas emot av världen, men att företagets position ibland svenska och internationella företag är stark råder ingen tvekan om.

Detta inlägg skrivs dock på en Macbook Air och publiceras på Google-ägda Blogger :-)

Därmed är årets utdelningar hittills enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-12-14	Microsoft	170	1,54	262
12-12-12	Johnson & Johnson	95	4,06	386
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				106 250

Var detta årets sista utdelning? Förra året hann Wal-Marts utdelning inte in på kontot innan årsskiftet, vi får se om det hinns med i år.

Utdelning Johnson & Johnson

Igår, på det "magiska" datumet 12-12-12 (påminner lite om fotbolls-VM 1990, inte lika magiskt då) kom Johnson & Johnson med sin kvartalsutdelning på 61 cent. Med aktuell dollarkurs blev detta 4,06 kronor per aktie.

Därmed är årets utdelningar hittills enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-12-12	Johnson & Johnson	95	4,06	386
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				105 988

Ha en trevlig Lucia allihop!

ST-Ericssons ägare tröttnar

Skicklig ägare?

Ericssons historik när det gäller joint ventures är inte helt imponerande. De båda lundajättarna SonyEricsson, numera Sony Mobile, och ST-Ericsson har verkligen inte glatt sina ägare. Båda föddes ur en möjligen korrekt observation att Ericsson inte hade förmågan att bygga telefoner när det blev en konsumentvara samt mobilplattformar när prispressen ökade och det nätrelaterade hårdvaruinnehållet minskade i värde i plattformarna.

ST-Ericsson tillverkar mobiltelefonplattformar, i lekmannatermer innandömet i mobiltelefoner och tillhörande mjukvara. Bolaget bildades 2009 och har de senaste åren gått som en klocka. Man har sålt plattformar för ungefär 2 miljarder kronor per kvartal och spenderat ungefär 50 procent mer på att ta fram dem. Nu har den andre hälftenägaren STMicroelectronics tröttnat på denna ekvation.

I Sony-fallet var det Ericsson som tröttnade, men nu är det alltså partnern. Hur drabbar det oss lundabor? Det absolut mest sannolika är såklart att nerdragningarna som pågått i bolaget i ett antal år fortsätter, kanske i högre takt eller till och med i form av en nerläggning. De flesta konsulterna har dragit vidare till Axis, Qliktech och mindre konsultköpare, men det blir fortsatt tuffa tider för volymkonsulterna i området.

Hur påverkas Ericsson? Det är svårare att bedöma innan detaljerna kring STMicroelectronics beslut blir tydligare, men troligen får Ericsson bära en större del av ST-Ericssons framtida förluster. Detta kommer att tvinga fram ett strategiskt vägval från moderbolaget något tidigare än man kanske tänkt sig. I det korta loppet brukar den typen av beslut vara smärtsamma, men i det längre loppet vinner man oftast på att fatta lite snabbare beslut.

Riskvikter

En läsare frågade vad riskvikter är för något och jag gjorde en Google-sökning på ordet och fann ingen pedagogisk och opolitisk definition av begreppet. Därför tänkte jag göra ett eget försök...

Banker lånar in pengar och banker lånar ut pengar. I dagens värld lånar banker även ut merparten av de pengar de lånat in, dvs. de lånar inte bara ut bankens egna pengar. Detta kallas fractional reserve banking.

Detta bruk låter bankerna öka sin lönsamhet genom att få räntemarginal på andras pengar och är väsentligt för bankerna. Problemet är dock att det leder till att de som lånat in pengar till banken, borgenärerna, löper en viss motpartsrisk, en risk att inte kunna få ut sina pengar. Detta sker i princip i två fall:

1. De som lånat pengar av banken, gäldenärerna, kan inte betala. Om de är tillräckligt många, som exempelvis vid en bostadsbubbla, kan det leda till att banken inte kan återbetala pengar till borgenärerna, i detta fall kan bankens egna kapital vara förbrukat
2. Borgenärerna vill på grund av nervositet eller något samtidigt ta ut stora pengamängder med kort varsel, en bank run, detta behöver inte betyda att bankens kapital är förbrukat, utan är ett rent likviditetsproblem

För att hantera problem nummer 1 finns regler för kapitaltäckning. Dessa ingår i regelverk med ofta fantasifulla namn efter schweiziska städer, som Basel I, Basel II, eller det allra senaste, Basel III. Reglerna för kapitaltäckning säger i korthet att en viss del av varje kredit måste vara täckt av eget kapital. Detta är en säkerhetsmarginal som ska göra att bankerna klarar en rimlig andel kreditförluster från gäldenärer som inte klarar sina återbetalningar.

Kapitaltäckningsreglerna säger att en bank måste ha eget kapital motsvarande minst 8 procent av de riskvägda tillgångarna. Om riskvikten vore 100 procent på alla tillgångar skulle det alltså betyda att en bank måste ha en soliditet på 8 procent. Nu har historien visat att en 100-procentig riskvikt är mycket konservativt och man tillåter bankerna ha betydligt lägre riskvikter.

Tidigare i år skrev jag om svenska bankers riskvikter för bolån, som för Handelsbanken låg så lågt som 5,4 procent. Detta innebär att för varje miljon Handelbanken lånar ut till en bolånekund måste banken binda upp 1 000 000 * 0,054 * 0,08 = 4 320 kronor. Övriga 995 680 kronor kommer från bankens borgenärer.

Riskvikten är alltså den faktor som bankens fordringar multipliceras med innan kapitaltäckningsbehovet på 8 procent beräknas. Nu talas om att höja den minimala riskvikten till 15-20 procent för bolån, något som självklart kommer att påverka Handelsbanken som därmed behöver ha 3-4 ggr så stort eget kapital knutet till bolånen.

Varför tillåts bankerna låna ut mot så litet eget kapital? Det finns en samhällsekonomisk nytta i att kapital används och inte ligger på hög i bankernas kassavalv. Det är också positivt att möjligheten att låna ut sina pengar mot ränta (istället för depositionsavgift) existerar för juridiska och fysiska personer. Det är helt enkelt ett smörjmedel i samhället.

Varför kritiseras detta system så hårt? Därför att effekterna av att de allt större bankerna riskerar gå omkull är så stora, samt att det är väldigt svårt att säga vad som är tillräcklig riskvikt. Historien upprepar sig aldrig exakt likadant och systemet framstår som alltmer instabilt.

Investeringssparkonto 2013

Jag är inte den förste bloggaren att kommentera det, men statslåneräntan som ligger till bas för beskattningen av ISK sänktes i förra veckan till 1,49 procent inför 2013. Beskattningen blir då 0,45 procent på kapitalet för kapital som är innestående hela året.

Hur skeptisk man (jag!) än är mot att binda beskattningen till kapitalet istället för kassaflödet går det inte att bortse från att detta är en mycket låg skattenivå. Även om aktieplaceringars avkastning enskilda år är mycket osäkra så bör man förvänta sig en avkastning över tid som är större än 1,49 procent och därmed är ISK gynnsammare än att äga i depå.

Under 2012 har nästan alla mina inköp skett i ISK, och det lär bli så även 2013.

Recension av A Random Walk Down Wall Street

Burton Malkiels bok "A Random Walk Down Wall Street" är en av den effektiva marknadshypotesens biblar och har betytt väldigt mycket för investerare världen över sedan första utgåvan kom ut 1973. Först nu har jag läst den och tänkte ge en värdeinvesterares utlåtande.

Om man först tittar på vad Malkiel vill åstadkomma med boken är den förvånansvärt lik The Intelligent Investor i sin ambition: att utgöra en heltäckande och relativt praktisk handbok i värdepappersinvesteringar för lekmän. För mig som läst Grahams bok fler gånger än jag kan komma ihåg är det därför intressant att jämföra de båda:

• Den tionde utgåvan, som jag läst, kom ut 2010 och författaren själv har därför flyttat fram boken till nutid och fått med IT-kraschen, den amerikanska bostadsbubblan och den efterföljande finanskraschen. Boken beskriver även moderna derivat på en helt annan nivå än Graham gjort ens om han levt.
• De konkreta råden till investeraren är förvånansvärt lika Grahams råd, trots att de kommer från olika utgångspunkter: indexinvestering och ombalansering är (i Grahams fall för den defensive) investerarens säkraste utgångspunkter
• Malkiel tittar väldigt lite på företagen och väldigt mycket på värdepapper
• Behaviour finance ägnas en hel del diskussionsutrymme, en forskningsgren som knappt existerade under Grahams livstid
• Där Graham baserar sina åsikter i en mix av erfarenhet och forskning är Malkiel mer forskningsbaserad

Burton Malkiel är alltså en av de främsta förespråkarna för den effektiva marknadshypotesen, men boken är väldigt lätt att uthärda även för en icke-övertygad som jag är. Den är det av två skäl: dels har Malkiel en avväpnande ödmjuk argumentation för sina ståndpunkter och dels har man som värdeinvesterare en "gemensam fiende" i den tekniska analysen.

Malkiels huvudtes för den enskilde investeraren är att den bästa metoden är att köpa och äga indexfonder med låga omkostnader över lång tid. Han diskuterar även frågan om investeringsslag, internationalisering och andra aspekter som komplicerar indexinvesteringen en aning. Över tid har Malkiels ståndpunkt vunnit över de flesta oberoende rådgivare till sin sida och hans tes är knappast kontroversiell idag.

Malkiel klassificerar de flesta strategier för att nå överavkastning på marknaden i ett av två fack: "castles in the sky" där man saknar en fundamental bas utan bygger spekulationen på att någon annan vill betala mer vid ett senare tillfälle, samt "firm foundation" där värderingen baseras på företagsinterna faktorer. Teknisk analys skulle hamna i den första kategorin och värdeinvestering i den senare. 

Malkiel talar om värde och pris som två olika entiteter och begreppet "intrinsic value" används. Både Graham och Buffett omnämns ett antal gånger i boken. Liksom Graham menar han också att intrinsic value är ett oexakt begrepp och att det i många fall knappt går att bestämma med någon säkerhet. Malkiel anser då att marknadens bedömning troligen är bättre än din egen i de allra flesta fall, och ingen individ kan förväntas veta mer än investerarkollektivet som helhet. 

Där Malkiel dömer ut teknisk analys som meningslös och självförstörande ser han dock en mening med fundamental analys för att genomskåda bubbelbildningar, men i en mycket enkel form. Han menar att enkla P/E och P/B-analyser bör användas, att tävla med proffsanalytikerna i att analysera priskänsligheten mot råvaror och verksamhetens beroende av valutaförändringar är meningslöst. Det här påminner inte så lite om min egen åsikt när det gäller olika analysperspektiv.

Sammanfattningsvis är avståndet mellan Malkiel och Graham mindre än de flesta verkar tro, i synnerhet om man tittar på Grahams rekommendationer för defensiva värdeinvesterare, till vilka de flesta lekmän bör räkna sig. "A Random Walk Down Wall Street" är en mycket välskriven och bra bok som jag anser ger läsaren väldigt mycket att fundera över och mycket att tillämpa i praktiken. Jag rekommenderar verkligen alla mina läsare att läsa den, gärna strax efter The Intelligent Investor, eftersom den ger perspektiv på värdeinvestering och trummar in den ödmjukhet inför marknaden jag tror är nödvändig. Marknaden har enligt min åsikt ofta fel, men om du inte vet varför den har fel är risken stor att det är du som har fel.