Sidor

söndag 12 augusti 2018

Investera via eget bolag - legal hemvist och skatter

Detta är den tredje delen i inläggsserie som inleddes med "Investera via eget bolag". I detta inlägg tänkte jag diskutera de skatter som uppkommer när du investerar via bolag istället för att göra det direkt. Då blir det även naturligt att titta på legal hemvist för bolaget eller bolagen och vad det innebär för dem och för dig som ägare.

Om vi börjar med en självdeklaration har jag personligen min koncern (som beskrevs i förra inlägget) helt baserad i Sverige och jag själv bor i Lund. Jag har startat bolag i Amerika, Europa och Asien men bara med operativa syften, aldrig för att optimera skatt eller liknande. Med andra ord är jag ingen rådgivare utan en någorlunda bevandrad lekman som försöker beskriva min syn. Om du på allvar tänker ge dig in i internationella strukturer - ta hjälp från proffs.

Strukturen jag själv använder har hanterat balansomslutningar som varit 7-9-siffriga. Den är lite overkill för låg 7-siffrig omslutning och det finns förmodligen en del optimeringar att göra när man närmar sig 10-siffrig omslutning. Utrymmet för att ta extern hjälp växer med storleken om inget annat.

Som jag tänker på skatterna i koncernen finns det tre nivåer:
  • Investeringsnivån, dvs. skatt som uppstår när dina investeringar, publika noterade aktier, delar ut pengar till ditt bolag eller när ditt bolag gör reavinster. Här är skatten generellt rätt lik den för privatpersoner där du genom att använda kapitalförsäkring (KF) kan få exakt samma nivå. Alternativt om bolaget äger aktierna så skattar det lägre än privatpersoner, genom en bolagsskatt på 22 % på årets totala vinst
  • Internnivån, dvs. skatt som din koncern betalar för att flytta pengar internt. I en helsvensk koncern som min, där dotterbolag är näringsbetingade andelar är skatten noll här. I en internationell koncern kan skatter uppstå även här, mer om det senare
  • Överföringsnivån, när bolaget ska föra vidare överskott till dig som privatperson. Eftersom Sverige har några av världens högsta inkomstskatter är detta väldigt hårt reglerat här och skatten ligger mellan 20-70 %
Investeringsnivån och internnivån är internationellt konkurrensutsatta och Sverige är konkurrenskraftiga här. Med andra ord är nästan alla drivkrafter att internationalisera denna typ av verksamhet på överföringsnivån.

Helt vid sidan om dessa skatter ligger momsen som jag återkommer till kort i slutet av inlägget.

Legal hemvist

Med denna introduktion är det lagom att vända blicken mot frågan om legal hemvist, var ska ditt holdingbolag ligga?

Det finns en mycket bra och pedagogisk hemsida som jag rekommenderar alla att läsa, Sparsam Skatt. Jag har aldrig nyttjat deras tjänster och kan inte gå i god för dem på det sättet, men hemsidan ser jag som seriös och välskriven. De anordnar även sammankomster i Stockholm, Göteborg och Malmö för den intresserade.

Om jag skulle sammanfatta mina slutsatser från deras information och från vad jag läst genom åren så måste du a) vara beredd att flytta utomlands i minst fem år och b) vara beredd att sätta dig i händerna på rådgivare under en lång tid för att detta ska vara aktuellt.

Laglig hemvist kan i princip göras på tre sätt och syftet är alltså att minimera skatten på överföringsnivån:
  1. Sverige, då får du nivåerna jag beskrev inledningsvis
  2. Lightvarianten: helt utflyttad till EU (och främst är förmodligen Cypern) som Sparsam Skatt skriver om, då rör du dig inom hyfsat vältrampade stigar och lagstiftning som hänger ihop någorlunda. Tågordning är extremt noga och du behöver rådgivare
  3. Hardcore: multipla lagstiftningar, "skatteparadis" etc. så du i bästa fall hamnar inom det "inte uttryckligen olagliga", har i media sett exempel på mixar av verksamhet i Sverige, Karibien, Baltikum m.m.
Om man väljer alternativ tre bör det nog röra sig om större belopp (miljarder) och du behöver en beredskap att ägna mycket tid åt Skatteverket. Det är inte aktuellt för mig och jag har inte större kunskap om detta än vad vem som helst kan läsa om lite då och då i samband med Panamaläckan och annat.

Alternativ två är betydligt vanligare och du bör, med rätt rådgivning, kunna navigera mellan skattemyndigheten i Sverige och i det land du väljer utan att hamna alltför mycket i kläm. I Cypern kan man, givet ett antal förutsättningar, föra över tillgångarna med mycket låg eller till och med noll skatt på överföringsnivån. Med detta följer såklart kostnader för rådgivning, ometablering etc.

Jag har personligen tänkt tanken, men för mig är det inte aktuellt idag eftersom:
  • Jag är aktiv i Sverige på flera sätt, kan inte flytta ur ett skatteperspektiv utan att klippa en del band jag inte vill klippa (du får inte vara verksam i bolag, äga fastigheter m.m.)
  • Cypern är minst lika mycket bakvatten som Sverige (ursäkta mig, alla cyprioter) och alla jag bryr mig om finns här, det är inte jättelockande att bo där. Cypernkonflikten ligger också som en vilande vulkan under öns lugna yta. Ja man kan lägga bolaget i Cypern och flytta till ett annat land, men då ska beskattningsavtalen mellan dessa länder läggas till i ekvationen, utöver vad som gäller mellan Sverige och Cypern
Länder som ibland nämns som alternativ till Cypern är Malta och Österrike, båda med lite olika förutsättningar och med olika vinster att göra. Men sedan jag läste på om detta sedan, för några år sedan, senast verkar Cypern klivit fram som den verkligt tydliga ledaren i racet.

Om man nu bestämmer sig för Cypern så skulle jag personligen inte börja i den änden, dvs. inte sitta i 10-15 år verksam i Sverige med ett Cypernbolag på toppen. Istället skulle jag driva allt svenskt fram till flytten börjar närma sig, sedan ta hjälp och göra allt i rätt tågordning. Det är mer komplicerat att driva bolag utomlands. Redan när du går till Norge eller Danmark blir saker lite annorlunda och du tvingas ta hjälp även med saker du kan fixa själv hemma. Att bilda bolag i Sverige är idag extremt enkelt om du är svensk medborgare och har ett BankID.

Jag fick ett par synpunkter från @danne_w på Twitter kring detta och hans två huvudargument varför man skulle vilja starta ett Cypernbolag omedelbart var:
  1. Exitskatt och liknande, genom att ha bolaget uppe kan man vara bättre förberedd för utflytt och kanske inte omfattas av stopplagar som införs för att hindra utförsel av värden
  2. Säkerhet, Sverige är extremt transparent med tjänster som allabolag.se. För att minska hotbilden mot sig själv kan ett utländskt bolag innebära sänkt information "till buset"
Jag tycker detta är giltiga argument även om jag personligen inte tycker de överväger idag.

Som en parentes nämns USA eller de vanliga svenska utflyttningsländerna sällan i dessa sammanhang. USA är ett jättespännande land med måttliga skatter på flera sätt men IRS (deras skattemyndighet) är inte att leka med och väl inskriven är man skatteskyldig för alla inkomster i hela världen tills motsatsen bevisats.

Skatter på investeringsnivån

Jag tänkte återkomma mer om hur man handgripligen går tillväga för att investera i noterade aktier genom ett bolag i ett senare inlägg. Men för skattediskussionen behöver jag vidröra det redan nu.

Bolag har färre alternativ än privatpersoner och det är frågan om att antingen äga via depå eller genom en kapitalförsäkring (KF).

Vinster och utdelningar från aktier i en depå ska bokföras och redovisas på resultaträkningen. De ligger till grund för bolagsskatten. Förluster får dock bara kvittas mot aktierelaterade vinster (sök på "aktiefållan") vilket är en asymmetri som gör detta alternativ rätt dyrbart. Om du har fasta kostnader i verksamheten som hyra eller liknande så kan det dras av från dessa vinster men jag skulle säga att det generellt är förmånligt att äga via kapitalförsäkring istället.

Vinster, förluster och utdelningar från aktier i en kapitalförsäkring bokförs inte, endast insättningar och uttag från försäkringen. Det sker en intern beskattning i försäkringen, precis som i privata KF, och därmed är vinster vid uttag från försäkringen inte skattepliktiga för bolagsskatt.

I en investeringsverksamhet där du gör dina vinster i KF och sedan har kostnader för dator, hyra, revisor eller annat utanför kommer du i praktiken aldrig betala någon bolagsskatt.

Skatter på internnivån

Som jag skrev initialt så betalar jag med min koncernstruktur inga skatter för att transferera pengar mellan bolagen. Koncernbidragsrätt finns mellan bolagen och utdelningar från rörelsebolaget till moderbolaget är skattefria. 

Om du väljer att skapa en koncern med bolag i olika länder försvinner koncernbidragsrätten och det dyker upp källskatter på utdelningarna. Vidare vill ländernas olika skattemyndigheter att så mycket vinst som möjligt ska hamna i just deras land och du måste skapa avtal för alla mellanhavanden mellan moder- och dotterbolag för att kunna uppvisa precis hur ni gör. Annars tar du en stor risk och kan drabbas både av skatter och skattetillägg.

Skatter på överföringsnivån

Om ditt företag är det minsta framgångsrikt kommer du vilja föra över pengar från det till dig själv, om inget annat så för att försörja dig. Detta kan i princip göras på tre sätt:
  1. Lön, löneutbetalning kan ske från vilket bolag som helst i koncernen. Löner i Sverige medför plikten att betala sociala avgifter. Men löner är också avdragsgilla och sänker din bolagsskatt
  2. Utdelning sker från det bolaget du äger till dig, dvs. moderbolaget i min egen koncernstruktur
  3. Lån, förbjudet i Sverige, du får inte låna pengar från ditt AB, tillåtet i en del andra länder 
Lön beskattas som känt relativt högt i Sverige och sociala avgifter tillkommer. Sociala avgifter är dock inte fullt ut skatter som många ofta säger slentrianmässigt. Upp till en brytpunkt är en del av avgifterna ett tvångssparande åt dig själv, den allmänna pensionen. Detta är inte pengar i sjön vilket bör beaktas.

Utdelning från noterade bolag till privatpersoner beskattar med 30 % om de inte ligger i ISK eller KF. Utdelning från ditt moderbolag till dig är betydligt mer komplicerat och omfattas av de s.k. 3:12-reglerna.

Ämnet är alldeles för stort för detta inlägg men om vi gör två ytterlighetskalkyler där vi antar att du vill ta ut 30 000 kronor netto per månad (du vill inte bo i Leksand, men samtidigt behöver du ju inte längre någon sparkvot, bolaget försörjer dig).

För att få 30 000 kronor netto via lönekuvertet (använder Skattetabell 32 här) endast måste bolaget betala en bruttolön på 41 100 kronor. Till det kommer sociala avgifter på 31,42 procent. Total kostnad per månad blir då 54 000 kronor eller 648 000 kronor på ett år.

För att få 30 000 kronor netto via utdelning endast får du först dela ut 169 125 kronor enligt schablonbeloppet med 20 % skatt, dvs. 11 275 kronor per månad. De övriga 18 725 kommer från utdelning som måste beskattas som tjänst. Åter med tabell 32 behövs ca 24 200 x 12 = 290 400 i utdelning. Det är inga sociala avgifter på utdelning så totala utdelningen landar på 169 125 + 290 400 = 459 525 kronor. Om du genererar detta belopp med aktier som bolaget äger direkt och bolagsskattar för utdelningarna måste bolaget göra 589 100 kronor i vinst. Men om det kommer från KF blir det ingen bolagsskatteeffekt, som jag skrev ovan.

Det är alltså betydligt effektivare att dela ut pengarna rakt upp och ner än att ta hela beloppet som lön, det kostar bolaget 460 tkr istället för 648 tkr, en rejäl skillnad! Men detta är bara början på berättelsen:
  • I löneexemplet fick du en pensionsavsättning (i storleksordningen 50 000 kronor som ska inkomstskattas när du går i pension) som du inte fick i utdelningsexemplet
  • Lön räknas in i SGI, arbetslöshet etc. Jag ser inte riktigt att man ska behöva sjukskriva sig från ett investmentbolag, det är oberoende av den tillfälliga arbetsinsatsen i mitt fall. Men detta varierar såklart beroende på vilka säkerhetsmarginaler man har, hur aktiv man behöver vara med sin investeringsstrategi etc. 
  • Lön syns i UC och hjälper dig vid telefonabonnemang och annat. Du tar en del sådant via firman men barnen behöver också en dag...
  • En riktigt låg lön har mycket låg skatt, exemplet här låg något över det optimala sett till de brytpunkter som finns
  • Om man vill ta ut mer på årlig basis för högre omkostnader eller raj-raj kan man använda lönebaserat utrymme för utdelningen
I praktiken är en kombination av lön/utdelning nästan alltid gynnsammare än ytterligheterna. Men vad som är rätt beror helt på dina behov. Om du vill ha en miljon att leva på om året ändras ekvationen. Om du vill låsa in maximalt kapital inför din Cypernflytt vänder det åt ett annat håll.

Hela diskussionen ovan bygger på att du vill driva investmentverksamheten vidare och behålla företaget. Om du vill demontera företaget finns möjligheten att inom Sverige göra bolaget passivt och därmed göra dina aktier okvalificerade enligt 3:12-definitionen. Detta kallas lite olika saker som "trädabolag", "5:25" och liknande. Effekten blir att du kan likvidera bolaget och betala 25 % skatt på hela kapitalet. För mer infomation hänvisar jag till Sparsam Skatts artikel om vilande aktiebolag.

Något om moms

Till sist vill jag hastigt nämna moms eftersom inlägget skulle avhandla skatter.

Ett bolag som endast investerar i andra bolag har ingen momspliktig verksamhet. Det redovisar ingen moms, det fakturerar ingen moms och kan inte heller dra av ingående moms. Du betalar alltså priser inklusive moms för alla inköp till firman. Jag har (som jag skrev i förra inlägget) ett separat rörelsebolag som är momspliktigt.

Det går att blanda momspliktig och icke momspliktig i samma företag och inkommande moms ska då delvis dras av. Jag har dock gjort det enkelt för mig och har alltså ett bolag med 0 % momsskyldighet och ett med 100 %.

Vid internationella upplägg kan moms bli en fråga. Om bolag i olika länder börjar fakturera varandra tjänster, även inom en koncern, behöver du följa momslagstiftningen och det ser olika ut inom EU och utanför.

33 kommentarer:

  1. En tumregel jag har räknat fram (för min situation) när det gäller att få ut pengarna ur bolaget är att lön upp till dryga 30 tkr i månaden (maximalt jobbskatteavdrag) är det mest förmånliga sättet. Upp till statlig skatt (ca 38 tkr) är lön ganska likvärdigt med att ta ut utdelning med 20% skatt enligt 3:12 reglerna så i de intervallen blir det mest en smaksak.

    Behöver man inte mer pengar privat än detta kan det vara lämpligt att låta pengarna vara kvar i bolaget och fundera på olika smarta skatteupplägg på sikt i stil med vad som diskuterats så utförligt ovan.

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har lite sidoinkomster och tar därför ut mycket lite lön, men ett år där det var mindre sådana skulle jag nog göra som du.

      Sedan tar jag ut max utdelning varje år, enligt schablon hittills. Skulle såklart kunna ackumuleras (vilket ger en årlig uppräkning), men det ser jag som en liten och onödig politisk riskplus att man låser in avkastningen.

      Radera
    2. Har räknat på detta och i mitt fall kommer jag fram till att lön är totalt sett att föredra framför tjänstebeskattad utdelning även över gränsen för statlig skatt.

      Detta under förutsättning att det finns en skattemässig vinst i företaget som vid utdelning istället för lön hade beskattats (fn 22%).

      Tillämpar vi detta på exemplet ovan blir skillnaden mellan utdelning och lön betydligt mindre, kostnaden för lön blir 22% lägre, 505 000 kronor stället för 648 000 kronor.

      Jag har ett AB med för tillfället enbart förvaltning av noterade värdepapper som verksamhet, och har bland annat med anledning av kalkylen ovan behållit en del av mina investeringar i depå, för att kunna kvitta depåavkastning mot avdragsgilla lönekostnader.

      Då man kan spara eventuella förluster i aktiefållan och kvitta dem senare år mot depåvinster är det inget större problem menar jag. Håller dock med om att KF är enklare och mera skatteeffektivt generellt sett.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Tyckte att min egen slutsats att lön var att föredra framför tjänsteutdelning, oavsett statlig skatt eller ej , var överraskande och har därför undersökt det närmare. Min slutsats blir fortfarande densamma, men siffrorna hör kanske snarare hemma i pensionsavsnittet som Lundaluppen aviserat.

      Angående exemplet lön vs utdelning i inlägget anser jag att man i båda fallen borde ta ut utdelning upp till gränsbeloppet för att få en praktiskt rättvisande jämförelse som ger mest i den privata plånboken, och då torde skillnaden mellan lön o utdelning vara mycket liten för HAB, givet att lönen kan minska vinsten.

      Har jag räknat/tänkt fel får ni gärna korrigera mig, det är lätt att gå bort sig i skattedjungeln.

      Radera
    5. För att riskera missförstånd så gjorde jag jämförelsen ovan med utdelningen som är skattegynnad. Dvs belopp upp till gränsbeloppet som man får ta ut till 20% skatt. Vad gäller utdelning som tjänsteinkomst så skiljer sig det skattemässigt, om jag minns rätt, på två sätt från tjänsteinkomst. Det utgår inga jobbskatteavdrag (har man redan maxat dem genom löneuttag spelar det ingen roll) och inte heller några sociala avgifter (det ger inte några pensionspoäng heller).

      För några år sen skrev media om Läckberg som tog ut extra stor utdelning ett år för att utnyttja att belopp över 100 basbelopp räknas som vanlig kapitalinkomst med 30% skatt. För vanliga dödliga är det sällan ett intressant val, men när 'Notch' & Co sålde sitt fåmansbolag Mojang för några år sen för ca 15 mdr kr så är ju beskattningen på de första 5-6 mkr ganska ointressant. Så det är som vanligt att det som är smart i en situation kan vara uselt i en annan.

      Mvh Mattias

      Radera
  2. Ang företagsägd kapitalförsäkring: den skatt som dras inuti KF skall man inte ta upp i bokföringen varken för rörelsedrivande och investmentbolag. Är detta korrekt? Sett olika svar på olikasiter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej den bokförs inte. Man ska göra ett nerskrivningstest vid bokslut, där den såklart bidrar till att dra ner värdet, men annars märks den inte alls bokföringsmässigt.

      Radera
  3. Glöm inte möjligheten att plocka ut pengarna ur bolaget för 25% skatt i sk trädobolag, så avser jag göra (lägga bolaget i träda i fem-sex år när det blir dags att tänka på pensionen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det står mycket om det på sajten Sparsam Skatt och jag har nämnt det i tidigare inlägg, men bra poäng.

      Radera
  4. Vill bara säga tack för läsvärda inlägg! En riktig djungel, fick själv rådet som skulle vara bäst för mig att låta ett holländskt holdingbolag köpa mitt svenska holdingbolag. Sen skulle det gå att ta ut pengar ur holländska bolaget till förmånlig skatt. Jag skulle då kunna bo kvar i Sverige men åtnjuta skatt som en utflyttad. Valde dock ett annat upplägg. Hälsningar, T. Http://toscananext.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att man ska kunna bo i Sverige och göra så går emot allt jag läst, men jag har självklart inte läst allt ;-)

      Radera
    2. Det var några år sedan så jag var tvungen att kolla upp vad som hänt. Om jag minns rätt gick det i korthet ut på att det gick att föra pengar till bolag i Holland genom förvärv av det svenska bolaget och sen låna ur det holländska bolaget även som ägare, vilket är förbjudet i Sverige.. Detta ”lån” kunde ha evig löptid och 0% ränta. Det gick att göra helt lagligt men missbrukades så skatteverket satte stopp. Någon t o m åtalades! Så inget jag rekommenderar :-) fast advokatbyrån som föreslog finns kvar! Nästan lite Trustor över upplägget för er som minns.....

      Radera
    3. Jo, som sagt, jag skulle själv välja väldigt upptrampade stigar om jag skulle göra en internationalisering.

      Radera
  5. Till alla läsare: jag uppdaterade precis artikeln med några synpunkter från Twitter-användaren @danne_w som jag tyckte var viktiga att ta med, samt även ett förtydligande/påminnelse om möjligheten att låta bolaget vila.

    SvaraRadera
  6. Intressant att följa detta och de diskussioner som framkommer. För mig som med stormsteg närmar mig pensionsåldern och har bolag med investeringsmedel och en del obeskattade aktievinster så ser jag också möjligheten att ta ut lön efter jag fyllt 65 (året jag fyller 66) med endast 10,21% i arbetsavgivaravgift och för exvis en lön på 188 Tsek betala cirka 8% i skatt.
    Källa: https://www.pensionsmyndigheten.se/monicas-pensionsblogg/monicas-pensionsblogg/vanliga-fragor-om-skatt

    SvaraRadera
  7. Kalasinlägg.

    Jag har läst till mig exakt samma saker under några år på fritiden, önskar jag hade haft detta inlägget att börja med.

    En sak som kan vara värd att nämna att det kan vara mycket lönsamt att driva en enskild firma vid sidan om ett aktiebolag. Mycket lägre sociala avgifter, betydligt bättre vid kortare sjukskrivningar (går att få en karensdag om man är under 55 år) och som en trevlig bieffekt syns inte så mycket uppgifter på tjänster som allabolag.

    Jag drev under fler år ett lönsamt aktiebolag, drog ned på tempot och växlade ner något och startade en enskild firma där alla uppdrag fakturerades och där jag skattade fram "lön" till mig själv.

    Från det beskattade kapitalet i aktiebolaget tog jag sen utdelning varje år.

    Med tiden blev det en hel del cash i den enskilda firman och då kunde jag ta positiv räntefördelning skatta fram "lön" med kapitalbeskattning (30 procent).

    SvaraRadera
  8. I hur många år är det möjligt att spara utdelningsutrymme i aktiebolag? Finns det någon gräns?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      I "teorin" ingen begränsning, men i praktiken vet man inte vad klåfingriga politiker vill hitta på, och kan komma att ändra förutsättningarna.

      Radera
  9. Hej,

    Tack för en bra blogg. En fråga.. Kanske sjukt komplex, men nyfiken på vad du tycker. I svaret till Investormannen så skriver du:"Jag har lite sidoinkomster och tar därför ut mycket lite lön, men ett år där det var mindre sådana skulle jag nog göra som du.".

    Jag tror mig har kommit på en "lösning" på sidoinkomstproblemet och kollar på vad du tror om det. Jag har själv lyxproblemet att ha 100K i sidoinkomster, samtidigt som jag vill ta ut 468K från bolaget för att maxa 3:12, men ändå inte få marginalskatt. Dvs jag lägger undan 100kkr i en IPS. Har man ingen tjänstepension så får man nämligen dra av 100kkr som privatperson och därmed undviker marginalskatt. Nackdelar är ju att jag låser kapitalet och kan t.ex inte köpa en större villa osv, men en stor fördel är att skatten på IPS är lägre än ISK/KF.

    Tanken bakom min IPS är sedan att ta ett eller några IPS-år när jag väl går i pension..då jag tar ut till brytpunkten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. IPS är väl stängd för instättning (eller rättare sagt man får inte dra av dessa kostnader längre). Därför är det ju mycket olämpligt att avsätta kapital i en IPS.

      Radera
    2. Det verkar som att David har rätt, om man saknar tjänstepension. Jag har dock lite för stora sidoinkomster för att det ska vara aktuellt för mig. Kan försöka baka in detta i inläggsserien när jag skriver om pension dock.

      Radera
    3. Japp glömde säga det... detta gäller ju bara om man saknar tjänstepension. Förlåt blev lit insöad men som egen företagare så är det ju snarare kotym att spara i bolaget än att skaffa tjänstepension.

      Jag har räknat på det och tror det blir en bra affär så länge jag vet om att jag inte behöver pengarna förrän pension. Enda jag kan tänka mig nu är att man blir långvarit sjuk eller köpa rejält större boende.

      Om du har för stora sido inkomster kan du ju ta den del som bara är en fjärdedel. ;)

      Radera
  10. Hej!

    Din blogg är mycket givande, följer den ständigt. Några frågor har dykt upp i huvudet.

    Jag och tre kompisar driver en aktiesparklubb, varit verksamt i 2,5 år nu. Vi bygger upp verksamheten med våra egna pengar som sättas in månatligen på Avanza och investerar i aktier enligt våra gemensamma beslut. Vi äger lika mycket, 25 % varje person.

    Vi har nu över 60 000 kr i eget kapital, där nästan alla är investerade i aktier. Vi håller på att diskutera om att omvandla verksamheten till någon bolagsform och vill veta vilken typ skulle passa oss bäst i rent skattemässigt och vinstmässigt. VI återinvesterar utdelningar och har inte någon diskussion om att ta ut pengar så länge.

    Vilken bolagsform lämpar sig bäst för oss? Vi är tacksamma för alla tips och diskussioner samt motivationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spontant ingen.

      Ni har alldeles för lite kapital för att det ska vara givande att driva det i bolagsform. Om ni ska driva det i någon bolagsform så är ab givet men att ha ett ab ger också kostnader varje år. Årsredovisning, deklaration etc går på några tusenlappar varje år som billigast om man tar hjälp av antingen program eller utomstående vilket man ofta vill göra.

      Aktieförvaltning ger heller inget momsavdrag och ni kommer betala mer i skatt den dagen ni vill få ut pengar ur bolaget än om ni fortsätter förvalta som ni gör nu.

      Jag kan tycka man behöver ett 8-siffrigt belopp som avkastar ett 6-siffrigt varje år i form av utdelningar innan det finns en anledningen att ens fundera på bolagisering av portföljen. Och då kvarstår fortfarande faktumet att du kommer betala mer skatt om du vill få ut pengarna ur bolaget än om de varit kvar i aktiesparklubben.

      Just my 5 cents...

      Radera
  11. LL,

    Då jag bokförde en utdelning från Novo Nordisk idag kom jag att tänka på att du har aktien i din portfölj.
    Novo har presenterat sin andra rapport för 2018. Några tankar kring den?

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte rapporten var lite "mer av samma" som vi sett senaste året. Bolaget kämpar vidare för att återfå fotfästet i USA där den tidigare explosiva prisutvecklingen upphört.

      Till det kommer en urstark DKK som omvandlar en svag lokal tillväxt till en svag krympning i redovisningsvalutan.

      Resultatet per aktie tuffar dock på uppåt även i DKK (+7 %) genom

      a) sänkta effektiva skatter
      b) återköp, antalet aktier har minskat med 2 % senaste året


      Tycker priset på aktien idag är "rätt" om denna utveckling fortsätter. Skulle man lyckas återgå till gamla tillväxttakter så är det såklart köpläge imho.

      Radera
  12. Hej!

    Lite sen på pucken men hade en fundering jag hoppas du har tid att ge en kommentar på. Frilansar inom IT och har ett AB. Tidigare år har jag tagit utdelning utan att jag egentligen behövt pengarna och därför investerat dom privat i en ISK. Har nu insett att det här kanske inte är så smart då det troligtvis hade varit bättre att spara utdelningen och investera pengarna i företaget för att få ränta på ränta även på den del som skulle blivit skatt iom utdelningen annars. Hur ser du på det? Du nämner en politisk risk i en tidigare kommentar, men borde man inte hinna ta ut sparat utdelningsutrymme innan ett nytt förslag går igenom?

    Har följt dig länge och får tacka för allt man lärt sig av dig :-).

    /Mikael

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, du låser ju in avkastningen (och avkastningen på avkastningen) i bolaget, så om den är högre än uppräkningsfaktorn på innehållen utdelning blir det ett allt större belopp som låses inne i bolaget bakom en skattebarriär.

      Uppräknings-"räntan" 2018 var 3,49 %.

      Radera
    2. Hej, såklart rätt, tänkte inte på att det som överstiger uppräknings-"räntan" inte kommer kunna tas ut i utdelning. Stort tack för svar!

      Radera
    3. Hej igen Luppen,
      hoppas du har tid med ytterligare en fråga! Jag har tänkt sätta upp den bolagsstruktur du rekommenderar med ett holdingbolag. Jag har ett holdingbolag som är startat med privat aktiekapital samt ytterligare ett bolag jag arbetat som konsult i under många år och byggt upp en del kapital i som ligger i en kapitalförsäkring. Holdingbolaget startades innan årskiftet och borde ha fått en utdelningsschablon, så jag tänkte göra bokslut i båda bolagen i sommar och ta ut all utdelning som finns i bolaget jag varit verksam i för att sedan låta holdingbolag köpa bolaget jag varit verksam i. Så långt känns allt görbart, det jag blir fundersam över är hur jag för över kapitalförsäkringen till holdingbolaget på bästa sätt, om holdingbolaget tar över kapitalförsäkringen får väll holdingbolaget en skuld till bolaget jag varit verksam i och använder jag koncernbidrag så borde det väll också bli problem om värdet på kapitalförsäkringen är väldigt stort och jag inte har tillräcklig skatt att dra av i bolaget jag varit verksam i? Förstår om det är lite sent att ställa frågor i den här tråden men tänker att jag testar :-)

      Radera
    4. Hej Mikael, jag vet faktiskt inte om holdingbolaget kan ta över KF, det är nog en fråga för försäkringsbolaget.

      Det du garanterat kan göra är att likvidera KF, dela ut pengarna från det verksamma bolaget till holdingbolaget (skattefritt) och sedan investera dem igen i holdingbolaget. Det utlöser såklart courtage.

      Mvh

      Radera
    5. Tack för svar!
      Det var det jag kom fram till var enklast också.

      Mvh,
      Mikael

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.