Inköp Industrivärden

Jobbet har slukat mycket tid på dagtid, kvällar och helger på sistone så månadens inköp fick vänta tills idag. Bevakningslistan ser inte alltför rolig ut för stunden och valet föll på Industrivärden C som ser rimligast ut i pris. Beskrivning av hur bevakningslistan fungerar finner du här.

Det blev 140 Industrivärden C för 117,50 kronor per styck. Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	20 %
Swedbank	2 887	13 %
Industrivärden C	3 090	9 %
Investor A	1 390	7 %
Sampo	740	6 %
Castellum	1 810	5 %
AP Möller Maersk A	3	5 %
Fortum	1 100	4 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Wal-Mart Stores	120	2 %
Johnson & Johnson	95	1 %

Portföljens marknadsvärde är nu drygt 3,8 miljoner kronor efter en uppvärdering den senaste tiden.

Pensionslördag

Jodå, så här en lördagkväll när jag inte har haft något särskilt planerat har jag roat mig med pensionsvård. Som jag skrivit om tidigare använder jag en enkel indexinvestering med ombalansering. Detta är ju jätteenkelt. Verkligen.

Så när jag gått in på Pensionsmyndigheten och vårdat min premiepensionsförsäkring går jag in på SEB. På SEB ändrar jag mina tre olika försäkringar jag fått från olika arbetsgivare. Sedan loggar jag in på Länsförsäkringar och ändrar mina försäkringar där. Där är det bara två varav den ene är relativt liten. Jag ställer in den på Skagen Global och unnar mig att glömma den i några decennier. Den andre är lite större så där blir det att balansera en svensk indexfond med en kort räntefond, precis som i de andra. Här får man dock bråka lite med ombalanseringsfunktionen - Länsförsäkringars bank funkar inte riktigt som de andra, man ska sälja/köpa. Nåja inget större hinder.

Hur många var vi uppe i nu? Sex får jag det till. Jag tror jag har en till i Handelsbanken *), förmodligen en traditionell försäkring men jag får titta till den. Hmm, ännu en dosa men den har jag ju inte ens? Jag vet inte hur jag ska logga in så det får vara till någon annan gång.

Nästa lördag får jag nog bjuda ut familjen på middag istället.

*) Jodå, jag har papper på allt, men jag tycker jag bör kunna hålla detta i huvudet så jag har inte plockat fram dem.

Rapport från Handelsbanken

Igår kom Swedbank med en i mina ögon odramatisk rapport, idag var det Handelsbankens tur. Intäkterna i den svenska kontorsrörelsen har sjunkit något men affärsvolymen har ökat. I Handelsbankens "tillväxtmarknader" Storbritannien och Nederländerna har intäkterna vuxit desto mer dramatiskt, med 31 respektive 29 procent. De är dock fortfarande mycket små jämfört med Sverige.

Handelsbanken fortsätter att hålla en hög nivå på räntabiliteten, 14,2 %, och en stark kostnadskontroll. Swedbank har dock kämpat sig förbi här och lustigt nog har Handelsbanken blivit den offensiva tillväxtbanken av de två. 

Banken är numera ett veritabelt fort när det gäller likviditet. 800 miljarder i likviditetsreserv täcker all inlåning från allmänheten. En 100-procentig bank run från hushåll och företag i alla länder skulle alltså inte ställa banken i likviditetskris. Som jämförelse kan också nämnas att bankens bolåneportfölj i Sverige är på 564 miljarder kronor. Känner jag SHB rätt är det inte heller de mest riskabla kunderna.

Kapitaliseringen är fortsatt stark, men man agerar konservativt och kommer inte att skifta ut stort kapital likt Swedbank förrän svenska myndigheter slutligen beslutat om kraven. Med det sagt kommer utdelningen med all säkerhet att höjas nästa år, inte minst för att Oktogonen ska få sin maximala tilldelning.

Rapport från Swedbank

Swedbank har skämt bort oss ägare med fina rapporter i flera år nu och dagens kvartalsrapport var inget undantag. Om jag ska lyfta fram några positiva saker så blir det:

• Resultatet på 10,55 kronor per aktie för årets nio första månader
• Den stigande kapitaliseringen och, den till trots, den fina räntabiliteten
• Kostnadskontrollen, ett K/I-tal på 0,43 för kvartalet är världsklass. Intäkterna är bra, men kostnaderna desto mer imponerande.

Att banken för de nio första månaderna visar kreditförluster istället för nettoåtervinningar som föregående år ser jag mest som en återgång till normalläge. Under ett antal år har resultaten varit dopade av de extremt konservativa reservationer Michael Wolf genomdrev när han tillträdde som VD. Återvinningarna är fortfarande onormalt stora, men inte som tidigare.

Inlåning och utlåning har inte ändrat sig på något avgörande sätt. Båda har ökat med någon procentenhet och Swedbank är fortsättningsvis en stor borgenär till svenska bolånekunder.

Uppdatering Industrivärden

Det var ett tag sedan jag bedömde intjäningsförmågan för Industrivärden och en hel del har hänt i portföljen. Dock gäller detta främst de mindre innehaven så jag har skjutit på det medveten om att det inte kommer att ha ett avgörande inflytande.

I tabellen nedan sammanställer jag den normala intjäningsförmågan för portföljbolagen, viktade med Industrivärdens kapitalandel enligt senaste kvartalsrapporten.

Bolag	Kapitalandel	Intjäningsförmåga	Andel
Handelsbanken	10,3%	12 600	1 298
Sandvik	12,1%	7 000	847
Volvo	6,2%	13 500	837
SCA	10,0%	5 300	530
Ericsson	2,6%	9 900	257
ICA	10,0%	1 500	150
Skanska	7,9%	4 800	379
SSAB	18,2%	700	127
Kone	0,6%	5 100	31
Centralt netto	100,0 %	- 600	-600
Summa			3 856

Intjäningsförmågan har beräknats som snittet för de tre senaste helåren med ett par undantag: för SCA räknade jag bort 2011 som får ses som väldigt extraordinärt. För ICA har jag använt något slags normal nivå för ICA-koncernen och räknat bort de andra. Jag antar att de säljs av på sikt och att deras värden är större än noll.

Kone var den stora nyheten i senaste rapporten, bolaget ser helt klart inte billigt ut idag, men tydligen ser Nyrén en guldklimp i vardande.

Per aktie blir intjäningsförmågan ca 9,80 kronor, något lägre än mitt tidigare antagande och jag justerar därför ner värdet i min bevakningslista.

Helgens hjälte

Ibland kliver någon fram med det där tipset som besparar en många trista minuter i livet. Igår tipsade Indexeraren om en funktion i Google Docs som sparar mig så fantastiskt mycket tid att jag måste bjuda tillbaka till hans blogg med lite trafik: ta gärna en titt på Indexinvestering som säkert kan leta sig in i blogglistan om aktiviteten kommer upp till en rimlig nivå.

Snillen i T-shirts

Funktionen? Jo i ett Google Spreadsheet som man enkelt skapar i Google Drive (jag äger inga aktier längre, tipset kommer numera från hjärtat) kan man skriva in följande:

  GoogleFinance(symbol, attribute)

... där symbol är en ticker eller en valutakursnyckel. Funktionen returnerar sedan senaste kursen i den valuta aktien är noterad i. Den uppdateras också live medan man tittar på kalkylarket och omvandlar alltså kalkylarket till en extremt skräddarsydd börsskärm.

Parametern attribute har jag inte använt ännu, den är valfri. Den används för att hämta andra data för aktien, annat än kursen alltså (tack Anonym).

Några exempel på användningsområde jag själv använder:

 =GoogleFinance("STO:HM-B")

... ger aktuell kurs i HM. Vad tickern heter listar man enklast ut genom att gå till Google Finance och söka på bolaget. I dropdown-listan står börskoden längst till höger (STO exempelvis) och tickern längst till vänster (HM-B).

 =GoogleFinance("CPH:MAERSK-A")*GoogleFinance("CURRENCY:DKKSEK")

... ger aktuell kurs i Maersk A-aktie omvandlat till svenska kronor. "CURRENCY:USDSEK" ger dollarkursen och "CURRENCY:EURSEK" ger eurokursen. Både valutakurserna och aktiekurserna uppdateras alltså live.

 =Min(GoogleFinance("STO:INDU-A"),GoogleFinance("STO:INDU-C"))

... ger den lägsta kursen av Industrivärdens aktier (i praktiken alltid C-aktiens kurs) vilket jag använder för bevakningslistan.

Nobelpris

Jag brukar hoppas på Haruki Murakami som pristagare för litteraturpriset, eftersom jag då skulle kunna säga att jag läst årets pristagare innan han eller hon fick priset. Det gick inte det här året heller, Murakami är kanske för lättillgänglig?

Men, intressant nog lyckades "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne" (smidigt!) tillfalla inte mindre än två vetenskapsmän vars rapporter jag läst: Eugene Fama och Robert Schiller. Den tredje mottagaren, Lars Peter Hansen, får jag medge att jag inte läst något av.

Fama har bl.a. spenderat en hel del energi åt att bedöma om Buffett är en turgubbe och en hel del annat mer eller mindre matnyttigt. Men hans forskning är gedigen och intressant och bara för att man inte håller med om alla slutsatser som hans uttolkare drar så är inte forskningen mindre läsvärd.

Schiller smeker oss värdeinvesterare lite mer medhårs och är något av en motpol till Fama med forskning kring kopplingar mellan fundamenta och aktiepriser/värdeutveckling över tid vilket är intressant och belysande. Som en allmän bedömning av marknaden kan Schiller P/E vara ett intressant mått, jag investerar ju dock i enskilda aktier.

När det inte finns något att köpa

För alla läsare som följt bloggen ett tag är det ingen nyhet att antalet köplägen i min bevakningslista har krympt och utbudet av billiga och bra aktier generellt har minskat med de senaste årens börsuppgång.
En läsare frågade i en kommentar om jag "nått vägs ände" med mitt sätt att investera och välja investeringsobjekt, och han undrade vad jag hittar på då.

Varför verkar allt dyrt?

Innan man bestämmer sig hur man ska hantera "dyra" marknadspriser är det ju rimligt att besvara frågan varför alla aktier tycks dyra för mig, medan analytiker fortfarande ger fler köp- än säljråd.

Min investeringsfilosofi och prisbedömning bygger på att företags köpvärdhet bedöms utifrån bevisad historisk prestation, inte framtida prognoser. När marknaden är övertygad att framtiden är mörkare än historien blir jag därmed intresserad. När marknaden tvärtom är övertygad att framtiden är ljusare än historien blir jag försiktig. Detta är i grunden hälsosamt och ger vid jämna fina konjunktursvängningar en bra överavkastning.

Vad är risken med mitt sätt att resonera?

När köplägen dyker upp som i bank och finans för några år sedan, och det sedan belönas rikligt som det gjort för mig är det lätt att bli arrogant och avfärda "marknaden" som mindre vetande. Jag tror dock att detta är riskabelt och man gör sig själv en klart bättre tjänst om man förstår sina motparter (som de i korta loppet är på aktiemarknaden) så att man vet exakt på vilka grunder man agerar mot övriga parter.

Risken för mig i ett sådant läge är alltså att marknaden har rätt. Många gånger i historien har bolagens vinster och därmed börserna tagit stora steg framåt och aldrig sett tillbaka. De som i en tidig fas gör som jag, ser historiskt och inte agerar på något som för stunden ser ut som höga P/E riskerar att gå miste om en mycket ljus period.

Vilka alternativ finns när allt är dyrt?

Ofta föreslås ett enda alternativ: bygg likviditet. Detta är ett förföriskt enkelt alternativ, men i mina ögon förknippat med två fundamentala svagheter:

1. Om marknaden har rätt går man miste om en mycket stor värdetillväxt
2. Hur ska man hantera denna växande kassa? När ska den investeras igen? Jag har sett många rätt sofistikerade tankar kring detta, men jag tvivlar på att det verkligen fungerar. När marknaden väl faller (om inte punkt 1 inträffar alltså) börjar man höra ordspråk som att inte fånga fallande knivar etc. Plötsligt deltar man i marknadstajmingleken, och den vill åtminstone inte jag vara med i.

Om detta populära alternativ avfärdas, vad har man då för gångbara alternativ. Jag kan på rak arm komma på ett några realistiska alternativ:

• Amortera. Jag har ett mindre huslån (mindre än 15 procent) som man kan amortera på. Utgiftsränta är till skillnad från inkomstränta alltid 100 procent säker om man inte tänker sig gå i personlig konkurs, och räntesatsen är oftast högre än man får i någorlunda säker inkomstränta
• Fortsätt investera i de aktier man tycker är billigast, trots att de överstiger motiverat pris. "Flytta ribban" om man ska vara elak.
• Investera i en "privat indexfond", jag tänker mig något liknande vad jag gör i PPM, dvs. en viss del i en indexfond och en viss del i en räntefond. Här undviker man den "företagsrisk" man i någon mån inför om man köper bolag över motiverat pris, och man tar viss del i marknadens rörelser om man visar sig ha fel. Två problem uppstår dock: hur stor andel i index, hur stor del i ränta? När ska det återinvesteras och i vilken takt? Med kopplingen till index tror jag ändå problemen minskar jämfört med likviditetsalternativet.

Har läsarna några fler förslag? Jag påminner om Buffetts ord i senaste årsredovisningen apropå att gå in och ut ur marknaden, som jag nyss skrev i en annan kommentar här på bloggen:

"Since the basic game is so favorable, Charlie and I believe it’s a terrible mistake to try to dance in and out of it based upon the turn of tarot cards, the predictions of “experts,” or the ebb and flow of business activity. The risks of being out of the game are huge compared to the risks of being in it."