The Investor and Inflation
Grahams text skrevs 1971-1972 och då var inflationen ett växande problem, för att explodera sedan under 70-talet. Detta korta kapitel (10 sidor) bjuder på ganska få insikter. Grahams poäng är att aktier kan vara ett partiellt skydd mot inflation och att en stigande inflation är en anledning att öka andelen aktier i investeringsportföljen jämfört med obligationer. Han betonar också vilket hot inflationen utgör mot investeraren. Man får dock inte, i sin iver att skydda sig mot inflation, köpa aktier oavsett kvalitet och pris, "That way lies sorrow". Grahams dilemma låg i att inflationen var på väg upp men priserna på den amerikanska börsen var redan ansträngt höga.Graham kommenterar även guld som inflationsskydd och konstaterar att under perioden 1937 till 1972 var guld ett uruselt inflationsskydd då priset endast ökade 35 procent under denna period, ett bankkonto hade givit betydligt mer. Tur nog för amerikanska medborgare var de under den perioden förbjudna att köpa guld (som investering antar jag). Han nämner även diamanter, konst, samlarföremål etc. vilka hade haft en betydande prisstegring vid den tiden men konstaterar att "Very few of our readers will find the swimming safe and easy there". Slutligen nämner han fastigheter men konstaterar att priserna varierar över tid och att diversifiering i fastigheter är opraktiskt för lekmannen (han avser direkt ägande).
Zweig gör här ett bra jobb att flytta diskussionen till nutid (ok, 2003 i alla fall) och nämner ytterligare nya sätt att hantera inflation, realränteobligationer och fastighetstruster (REITs) - med sina styrkor och svagheter. Jag skulle nog inte följa hans råd dock...
Hur stort problem anser du inflation idag? Hur skyddar man sig bäst? Fastigheter, guld eller aktier? Har senaste decenniernas uppgång i guldpriset gjort det till ett bättre eller sämre skydd jämfört med Grahams tid?
Du är för snabb. Jag beställde boken när du gick igenom introduktionen men den har inte kommit än...
SvaraRaderaDå hoppas vi att den kommer imorgon så hinner du läsas ikapp :-)
RaderaHalloj,
RaderaTror också att detta tempo är för snabbt (IMHO). Det är också synd att inläggen "trillar av" förstasidan (känns som att diskussionerna dör ut då, trots det finurliga molnet...).
Mvh
Carolus
Hej, det kan vara så att det går för fort, jag får se om jag ska sänka tempot lite. Att de trillar ut från förstasidan är lite knepigare att hantera. Jag kan såklart expandera förstasidan - alternativt puffa lite extra för just denna artikelserien på något sätt.
RaderaSer ut att jag får damma av boken och haka på från kap 3 :)
SvaraRaderaI Europa är det väl på kort sikt nästan större risk för deflation likt Japan under delar av 90 och 00-talet. Men om Tyskland går med på att låta ECB trycka mer pengar (vilket de antigligen kommer tvingas till om Eurosamarabetet skall bestå) kan vi kanske få inflation på sikt. Problemet om man vill skydda sig mot inflation är att realtillgångar är så dyra. Mindre skogsfastigheter i den södra halva av Sverige verkar ganska överprissatta i förhållande till avksatning. Fastigheter, t ex boende, har nått ganska höga priser efter en lång tid av låg ränta. Och guld och andra ädelmetaller har stigit kraftigt under den senaste 10-årsperioden. Aktier verkar faktiskt vara den mest rimligt prissatta tillgången som "skyddar" mot inflation.
SvaraRaderaJag delar din syn, jag är inte jätteorolig för inflation så länge dagens konstruktion med fristående riksbanker står sig.
RaderaSkogsfastigheterna håller på att falla lite i pris nu igen tror jag, men ännu så länge handlas de mer som statuspryl än som sund investering.
Hej Lundaluppen
SvaraRaderaRäntan och inflationen har varit en långsiktigt fallande trend sedan Volckers lördagsmassaker (som en symbolisk vändningpunkt) i slutet av 70-talet. Det finns många "gurus" som hävdar att detta går i cykler och att vi därför står inför en längre period av stigande räntor och inflation. I vilket fall som helst är det svårt att tänka sig att utvecklingen ska kunna fortsätta så mycket längre. Men tittar man på Japan så kanske man inte ska vara för säker. I vilket fall som helst kan det vara en lång utdragen process innan utvecklingen vänder.
Jag tror inte vi kan få tillbaka 70-talets inflation. Den kraftiga nedgången 2008 tycker jag visar hur lite smärttålighet dagens belånade ekonomi har när inflation och räntor drar iväg uppåt. Mycket av 70-talets inbyggda inflation (genom löneavtal etc, höga marginalskatter, ränteavdrag etc) är dessutom borta idag. Dessutom är kunskapen om penningpolitik mycket högre idag än den var på 70-talet, plus att centralbankerna har blivit mycket mer självständiga och inflationshatande än de var förr.
Däremot kan vi få en något högre genomsnittlig inflationsnivå än nu. T.ex. pratas det idag om att 2% som riktmärke är för lågt med tanke på problemen som uppstår vid 0%-ränta. En nivå på kanske 3-4% under en period skulle nog vara bra. Det som talar emot att inflationsmålen i världen ska höjas är trycket från inflytelserika konservativa opinionsbildare som närmast lider av inflationsskräck. Kanske kan en seger för Mitt Romney i höst leda till att de värsta "tea-party"-stolligheterna försvinner och man återigen börjar se lite mer nyktert på problemen.
Guld är inget bra inflationsskydd tror jag. Det är en alldeles för spekulativ placering för att fungera som det. Fastigheter har, liksom obligationer, haft en enorm "bull run" senaste 30 åren pga de fallande räntorna. Det kan fortfarande vara en bra placering, men det är definitivt ingen garanti. Dessutom tror jag fastighetsvinsterna är lite uppblåsta av bokföringstricks och skatteplanering.
Just nu är ett sparkonto med kortare bindning ett alldeles utmärkt inflationsskydd. Skulle marknaden få en rejäl utblåsning kan man avsluta de kontona och flytta över till en ISK och köpa aktier. Så länge nuvarande osäkerhet råder tycker jag inte utdelningarna ger tillräckligt betalt för riskerna.
Mvh
Mattias
Ja, "belåningssamhället" håller räntorna i schack verkar det som. Så fort räntorna stiger sjunker konsumtionen nästan omedelbart så räntevapnet har aldrig varit så skarpt som nu. Det som skulle kunna hända är att riksbankernas kontroll minskar och att gapet mellan styrräntor och marknadsräntor ökar (vilket vi sett på bolånesidan), och då blir det svårare att förutse.
RaderaDet jobbiga med guld är att alla köp sker helt i blindo, det finns ingen avkastning att luta sig mot, bara historiska priser. Man kan såklart spekulera i framtida tillgång och efterfrågan, men själv har jag mycket svårt att tro att jag kan förutspå det bättre än medelspekulanten - och därmed tjäna pengar.
Hej,
SvaraRaderaGuld - absolut inte. Det producerar ingenting, det lämnar ingen utdelning, det har ingen organisk tillväxt (du har exakt samma mängd du köpte för tio år sedan). Det enda man hoppas på är att någon annan är villig att betala mer än vad man själv gjort en gång i tiden. Jag ser detta (köpa guld) som ren spekulation och lämnar villigt över det åt andra. (Om något bör man väl sälja guld idag?) Warren Buffett skrev för inte så länge sedan en (vad annars?) läsvärd artikel i Fortune (minns jag rätt?) om detta.
Fastigheter - absolut inte för oss "vanliga" sparare. Köp gärna en bostad (ja, jag är medveten om att "fastigheter" inte nödvändigtvis betyder "byggnader") du har råd med för att förbättra din boendekvalitet (livskvalitet) om du vill. Men att äga sin bostad som ett slags inflationsskydd tror jag är fel anledning till ett köp. De senaste 15-20 årens prisutveckling tror jag varken är uthållig eller normal. Inte heller lämnar ett hus eller en bostadsrätt någon direkt avkastning (kassaflöde); man behöver sälja för att realisera värdet. "Pengarna sitter i väggarna"... (Dock: Peter Lynch rekommenderade alla att köpa bostad innan man köper aktier, fast det var så klart före den nordamerikanska bolånebubblan)
Aktier - ja, för mig är det ett självklart val. Jag fokuserar stenhårt på utdelningar och deras tillväxt. Så länge inkomstströmmen sakta, men säkert, stiger får kurserna hoppa upp och ner bäst de vill: jag är inte beroende av kurserna för att betala mina räkningar. Utdelningstillväxten måste dock vara större än inflationen. Aktier är andelar av faktiska bolag, inte siffror på en skärm man kan utläsa mönster ur. Bolag som visat sig livsdugliga under decennier av olika förhållanden (goda och dåliga) har förmodligen goda möjligheter att finns kvar framgent också. Jag tror de bästa chanserna finns där.
Mvh
Carolus
Jag skrev förresten ett helt inlägg om varför jag helst investerar i aktier, här: http://www.lundaluppen.se/2012/03/varfor-aktier.html
RaderaDet var inte skrivet ur inflationsperspektiv, men jag kommer fram till ungefär detsamma som du gör.
Hej!
RaderaCarolus.
Bara för att några bolag har varit bra i decennier betyder ju inte att de kommer att vara värda att investera i för framtiden. Såg att Kodak har gått i konkurs det var ett bolag som ingick i en bubbla som kallades The Nifty Fifty crazy. Tekniken gick ut på att handla bolag som IBM, Kodak och MacDonalds och sedan var det bara att luta sig tillbaka i solstolen och låta tiden ha sin gång. Om inte annat fick man ju sina utdelningar, och då är ju inte kurstillväxten av så stor betydelse. MacDonalds hade ett P/e-tal på 80 i början på 70-talet och ett p/e tal på under i tio i början på 80-talet.
Du skriver guld-absolut inte. Varför inte??? En portfölj bestående av 50% aktier och 50% råvaror har ju slagit en portfölj bestående av 100 % aktier med hästlängder de sista 50 åren!! Nu när din spekulant karriär är nedlagd, och det med liv och lust är läge att bli investerare kommer det inte att krävas mindre av dig för att lyckas.
Mvh
Lars
Hej Lars,
Radera- "Varför inte guld?"
Tycker det framgår ganska klart av mitt inlägg ovan. Bra att du hittar alternativ som passar och fungerar för dig!
- "Nifty Fifty" och bolag som tidigare gått bra
Är väl bekant med "The Nifty Fifty". Ja du, aktier är, liksom livet, farligt och det finns givetvis inga garantier. Notera dock att jag inte skrivit någonstans att jag köper aktier i bolag oavsett pris. Eftersom Graham verkar vara på tapeten här ;-), kan vi väl ta ett litet citat (om än av Zweig, sidan 83):
"As the enduring antidote to this kind of bull-market baloney, Graham urges the intelligent investor to ask some simple, skeptical questions. Why should the future returns of stocks always be the same as their past returns? When every investor comes to believe that stocks are guaranteed to make money in the long run, won't the market end up being wildly overpriced? And once that happens, how can future returns be high? Graham's answers, as always, are rooted in logic and common sense. The value of any investment is, and always must be, a function of the price you pay for it."
Sista meningen är väl egentligen vad du (och Nifty Fifty och andra yror) belyser.
När jag skriver att jag inte bryr mig om hur kurserna hoppar upp och ner så avser jag inte köpbesluten. Hur mycket jag betalar är väldigt viktigt; det finns många bolag jag skulle vilja äga vars kurser lilla jag anser vara för höga just nu (bevakningslistor, bevakningslistor). Således väntar jag och hoppas att de kan komma ner till vad lilla jag är villig att betala.
Däremot så agerar jag inte med befintliga innehav utifrån hur kurserna hoppar. Då närmar vi oss ju spekulantens territorium. Vi verkar ju vara överens om att vi redan varit där och att det inte finns någonting att se... ;-)
Trots det ovanstående skrivna om pris och värdering: Jag önskar att min mamma hade köpt MCDonald's till P/E 80 i början av 1970-talet (gick ju i och för sig inte på den tiden) och lagt undan till mig.
http://finance.yahoo.com/q/bc?s=MCD+Basic+Chart&t=my
Bolaget började betala utdelning 1976 och har höjt densamma varje år sedan dess...
Om hon köpt Eastman Kodak i stället då? Som sagt, aktier kan vara farligt... ;-)
Mvh
Carolus
Bara ett förtydligande angående "Däremot så agerar jag inte med befintliga innehav utifrån hur kurserna hoppar.".
RaderaVad jag menar med det är att jag inte säljer för att en akties kurs snabbt stigit eller fallit. Däremot försöker jag köpa mer när mina aktier går ner, men jag har märkt att det är ack så svårt (instinkten, åtminstone min, är ju att sälja när allting faller)...
Mvh
Carolus
Det är betydligt enklare att köpa regelbundet, och att varje gång välja ut det som ser attraktivast ut. Så fort man får en klumpsumma att investera dyker frågetecknen upp: är detta rätt tillfälle? Blir det billigare snart?
RaderaInflation, deflation, depression, kollaps eller vad det nu kan bli av det hela. Vi har haft olika bubblor såsom internetbubblan. Nu har vi amerikanska statsobligationer, olika sorts fastigheter i sverige, guld osv. Vilken spricker först, det är den stora frågan. Jag tror tex att amerikanska statsobligationer spricker före guld. Alla bubblor spricker till slut. Jag tror att guldbubblan varar några år till. Bubblor har en tendens att "overshoota"
SvaraRaderaGuld växer lika mycket som hundralappar i plånboken, men ibland är det bra att vara likvid utan motpartsrisk.
Lite tråkigt att munger säger att folk som köper guld är ociviliserade, har svårt med folk som drar alla över en kam. Kineser och indier köper guld som aldrig förr. Att kalla dom för ociviliserade känns lite arrogant. Vem är det som har tillväxt, USA eller Kina?
Hur har berkshire gått mot guld de senaste tio åren, guld upp 500%.
Även komiskt att buffet skriver i sitt brev till aktieägarna att han inte tror på guld. Blir rätt långt brev om man ska skriva allt man inte tror på. Ska man inte fokusera på det man tror på.
Buffet har gjort det bra i många år men det är inget som säger att han alltid har rätt.
Bra aktier kommer definitivt att gynnas vid inflation, men är det den bästa investeringen? Det får tiden utvisa
mvh
Kim
Buffett har definitivt fel ibland, han har ju sålt Johnson & Johnson på sistone till exempel ;-)
RaderaMen när det gäller guldet håller jag med honom i stort (men jag skulle inte kalla guldköpare ociviliserade, Munger är inte alltid helt slipad i kommunikationen), en tillgång utan kassaflöde och i princip utan bruksvärde är bara värd vad nästa gubbe vill betala.
Om prissättningen är effektiv kommer priset utvecklas med säkra räntan, om den är felaktig, hur tusan ska jag veta vad som är rätt pris och varför är min gissning bättre än hans som säljer till mig?
Men jag gissar att vi inte blir överens :-)
Jag läser din blogg för att den är bra och jag uppskattar dina bolagsanalyser. Jag älskar bra kassaflöden, själv håller jag på med hyreshus och skogsfastigheter. Tycker det fungerar bra vid inflation.
RaderaJag är förbannad på att jag inte kunde förutse kraschen 2008. Har läst dom svenska ekonomi tidningarna i många år och dom hade ingen susning. Men det fanns andra ute i världen som hade bättre koll. Man kan ha olika sorts tillgångar med bra kassaflöden men har man inte koll på makroläget så kan ens portfölj gå ner i pris. Man lever bra på kassaflöden men man blir rik på att veta att den sista idioten inte är född. Allt handlar om att ha en bred portfölj. Och jag tycker att guld kan vara en liten del bara för att guld saknar motpartsrisk. Om man tycker att banksystemen fungerar bra ute i världen så ska man absolut inte köpa guld. Bankia klarade av ett stresstest några veckor innan dom behövde hjälp. Det säger mig att problemen är större en vad gemene man tror.
mvh
Kim
Kim,
RaderaDu har höga krav på dig själv ("Jag är förbannad på att jag inte kunde förutse kraschen 2008.")... ;-)
Börjar du med en makroekonomisk bedömning ("top down") innan du börjar titta på enskilda bolag (det låter så)?
Mvh
Carolus
"top down" - så enkelt är det :)
RaderaBuy in fear and sell in greed.
mvh
Kim
Kim och alla andra som är intresserade av varför kineser köper guld!
SvaraRaderaLäs denna artikel som flyger genom sociala media med en rasande hastighet idag:
http://brontecapital.blogspot.se/2012/06/macroeconomics-of-chinese-kleptocracy.html?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed:+BronteCapital+(Bronte+Capital)
Jag håller just på och läser Yasheng Huangs bok om kinesiskt kapitalism från 2008 och jag känner igen mycket av beskrivningen.
Mvh
Mattias
Carolus
SvaraRaderaKunde inte skrivit det bättre själv. Vi delar helt samma åsikt. Kan inte förstå alla guldkramare.. Kassaflöde är det som gäller!
Mvh
Herr H
Frågan är vad Graham skulle ha gjort i den situation som nu råder i Europa.
SvaraRaderaSom småsparare vill man ju inte sitta med Svarte Petter om Tyskland börjar med Dmark igen och sedelpresserna trycker ut Euron i parti och minut.
Hur skulle Lundaluppens portfölj utvecklas i ett sådant scenario?
Mycket svårt att svara på, men utan att värdera sannolikheten i ditt scenario tror jag att mina starka och väl inarbetade företag skulle ha lika goda chanser att överleva som annan mänsklig verksamhet även om det skulle bli en svår period. Banker skulle behövas, liksom försäkringsbolag, kläder, läkemedel, dagligvaruhandel etc.
RaderaSjälvklart skulle en depression påverka värderingen neråt på något sätt, men det skulle även gälla för alla andra typer av tillgångar. Jag tror att min relativa förmögenhet jämfört med andra svenskar skulle vara relativt oförändrad.
Jag tror dock att kostnaden för att vara totalt förberedd för det värsta överväger väntevärdet av skadan om det skulle inträffa utan att man är beredd.
För fem år sedan förberedde sig folk för superkonjunkturen, nu förbereder sig alla för ekonomiskt totalhaveri. Jag tror folk har lika fel nu som då.
Rolf Erikson
SvaraRadera"The smart money has already left" som någon sa om sydeuropa. Tyvärr så går inte alls sedelpressarna varma i EU. Jag vet inte vad du fått det ifrån. I själva verket har vi en enorm credit crunch då bankväsendet försöker minska sina lån för att uppfylla de nya reglerna. Se t.ex.
http://www.telegraph.co.uk/finance/financialcrisis/9309393/BIS-warns-global-lending-contracting-at-fastest-pace-since-2008-Lehman-crisis.html
Mvh
Mattias
Scenariot byggde på om Tyskland lämnar Euro då blir det fritt fram för sedelpressen som väl då är ett sätt att få upp köpkraften i Grekland & Co.
RaderaEn annan "rolig" grej är att inlåningsgarantin är satt i Euro!
Om Tyskland överger euron som valuta tror jag det blir riktigt stökigt... Bättre vore nog om Grekland träder ur (även om det förmodligen också skulle sända en del chockvågor genom systemet).
RaderaMvh
Carolus
"Just nu är ett sparkonto med kortare bindning ett alldeles utmärkt inflationsskydd. Skulle marknaden få en rejäl utblåsning kan man avsluta de kontona och flytta över till en ISK och köpa aktier. Så länge nuvarande osäkerhet råder tycker jag inte utdelningarna ger tillräckligt betalt för riskerna"
SvaraRaderaVille bara säga att om du inte tycker utdelningen ger tillräckligt betalt jämfört med ränta på ett vanligt bankkonto så finns det nog inget läga du någonsin kommer tycka är tillräckligt. Graham själv jämförde aktieavkastning med statsobligationer och det var ytterst sällan som direktavkastningen på aktier var dubbelt så höga som statsobligationer, ett unikt tillfälle att plocka på sig stabila aktier alltså...
mvh Len