Att äga Ratos

Idag kom nyheten att Ratos sålt hälften av sitt innehav i Lindab vilket inbringat en vinst på 540 mkr. Med en kuslig timing skrev Stockman igår om att han trodde på pågående försäljningar, men spekulerade i Bisnode (även spåkvinnor bommar ju lite ibland).

Det är inte den aktuella försäljningen jag tänkte kommentera, utan hur det generellt känns att vara ägare i Ratos. Jag har ägt 1 100 B-aktier i Ratos sedan sommaren 2007 och det är en av få aktier jag köpte då som kursmässigt faktiskt stigit. Till det kommer att man lämnat 4-5 % utdelning varje år. Med andra ord har det varit ett lyckat köp i mina ögon. Men var det rätt att köpa?

Utan att gå tillbaka till kalkylerna från 2007 (som jag inte sparat eftersom jag inte förde en vettig loggbok/blogg på den tiden) vågar jag nog påstå att jag inte skulle köpt Ratos idag om situationen varit densamma. Mina investeringskriterier visar nästan alltid att Ratos är övervärderat, och relativt andra företag ligger man alltid högt värderat.

Problemet med Ratos för en sådan som mig är man lever på "extraordinära" händelser. Värdeskapande sker inte genom konsoliderad resultat- och balansräkning utan genom oregelbundna företagstransaktioner. Hur sätter man värde på något som sker väldigt stötvis och utan några egentliga garantier för fortsatt bärighet? Man fick en stor del av sin portfölj från Atle 2001, kan man lyckas med motsvarande förvärv framöver?

Att jag valde att gå in berodde helt enkelt på att jag trodde på företaget. Ratos har en väldigt pedagogisk hemsida där man förklarar sin världsbild och sitt existensberättigande på ett i mina ögon enkelt sätt. Arne Karlsson ger intrycket av att ha väldigt klart för sig vad han vill och hur det ska uppnås och tycks arbeta för aktieägarnas bästa. Jag har inte haft någon som helst anledning att ångra min tilltro.

Men det här resonemanget duger egentligen inte. Om man vinner 200 kr på en Trisslott innebär det inte att det var rätt att köpa den. Oddsen var emot dig och normalt sett hade du förlorat, det var fel. Min slutsats är att jag gjorde fel, men det har blivit rätt mer genom tur än genom min kompetens att på ett säkert sätt bedöma Ratos avkastningspotential.

Jag kan alltså fortfarande inte motivera varför jag köpte Ratos-aktierna, men jag kan inte tänka mig att sälja dem...