Sidor

lördag 15 mars 2014

Handelsbankens ÅR 2013 (3) - Förvaltningsberättelsens sammanfattning

Detta är tredje delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Denna del handlar om den sammanfattande delen av förvaltningsberättelsen.

Förvaltningsberättelsen är en obligatorisk del av årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Dess form är däremot relativt fri och de sidor som berörs i detta inlägg är därmed relativt fritt valda och formulerade av bolagets styrelse och ledning för att på bästa sätt beskriva bolagets förvaltning under 2013.

Bolag som rapporterar till SEC i USA lämnar in sin årsredovisning på formulär 10-K som är betydligt mer stringent i sin uppbyggnad. Amerikanska bolag ger nästan alltid ut en snyggare variant av sin årsredovisning, men jag föredrar faktiskt 10-K och dess enhetlighet.

Idé och mål (sidan 9)

Här beskrivs bankens affärsidé och mål på ett väldigt allmänt sätt. Intressant nog lyfter man bara ett enda mål: lönsamhet. Tillväxt nämns inte, ingen specifik marknadsposition nämns och inte heller några mjuka mål.

Måluppfyllelse (sidorna 10-11)

Här finns en hel del intressanta diagram spännande över olika tidsperioder. Två av diagrammen fångar särskilt min uppmärksamhet: först räntabiliteten på eget kapital under de senaste 41 åren, där Handelsbanken ligger över jämförgruppen varje år, och där gapet är som störst i varje kris. Historiken kan inte ses som något annat än fenomenal. Under 90-talets fastighetskris förlorade man faktiskt pengar ett år, och det är inte omöjligt att man skulle göra det igen vid en fastighetskris. Förlusterna var dock extremt blygsamma jämfört med andra storbanker.

Det andra diagrammet som jag tycker är extra intressant är det högst upp på sidan 11, där intäkter och kostnader per brittiskt kontor visas, beroende på deras ålder. Det tar i genomsnitt två år för ett kontor att bli lönsamt, att nå en K/I < 100 %. Sedan delar kurvorna på sig i ganska rask takt och efter 4-5 år når man K/I på 50 %. Efter 8-10 år når kontoren ett K/I-tal kring 30-35 % där den svenska kontorsverksamheten ligger.

Om denna utveckling är repeterbar bådar det otroligt gott för de 28 brittiska kontor man öppnade under 2013. De kommer då att bidra med ytterligare en miljard i rörelseresultat, allt annat oförändrat.

Vår idé (sidorna 12-13)

Här förtydligas affärsidén med en beskrivning av en väldigt decentraliserad organisation där beslut primärt fattas på det lokala kontoret nära kunden.

Under rubriken Vårt bästa råd skriver man att de anställda inte har några personliga incitament att sälja de kortsiktigt mest lönsamma produkterna, utan att de istället ska bygga långsiktiga relationer med kunden. Jag har själv inte haft mycket med Handelsbanken att göra ur kundperspektiv, så jag kan inte bedöma hur detta verkligen fungerar.

Organisation och arbetssätt (sidorna 14-15)

Här beskrivs organisationen mer i detalj. Huvuddelen av organisationen är kontorsrörelsen indelad i sex hemmamarknader (som vi återkommer till senare). I en annan dimension finns produktspecialister och affärsområden. Här finns Handelsbanken Capital Markets, Stadshypotek, Handelsbanken Skog och lantbruk samt Handelsbanken Direkt. Dessa områden servar kontorsrörelserna med produkter samt olika specialisttjänster.

"Produkter" i banksammanhang är immateriella och oftast paketerade tjänster. Ett bolån är en produkt, liksom en aktiefond etc.

Tillgängliga på kundens villkor (sidorna 16-17)

Här finns ytterligare lite allmän information om arbetssätten. Att man är tillgängliga online är knappast unikt. Deras kontorsstrategi är betydligt intressantare: man är nu ensam bank på 59 orter, varav 53 i Sverige och 6 i Danmark. För en privatperson med små engagemang kan detta verka ointressant, men för privatpersoner eller företag och företagare med mer komplexa bankaffärer är närheten en positiv faktor och jag är övertygad att det skapar affärer i dessa mycket intressanta målgrupper.

Finansiell översikt 2013 (sidan 19)

Här repeteras samma information som fanns under "Året i korthet" på sidan 1.

Verksamhetens utveckling (sidorna 20-21)

Denna del av förvaltningsberättelsen är den typiska förvaltningberättelse som samtliga svenska aktiebolag lämnar enligt Årsredovisningslagen (eller specialvarianten för kreditinstitut i SHB:s fall).

Räntenettot har sjunkit med två procent i Sverige orsakat av den sänkta räntenivån och de sänkta räntemarginaler den lett till. På övriga hemmamarknader har räntenettot stigit med 17 procent. Räntenettot är den viktigaste och mest traditionella bankinkomsten. Det är helt enkelt intäktsräntor, främst från kunder, minus kostnadsräntor, främst till obligationsägare.

Näst viktigast för Handelsbanken är provisionsnettot som omfattar alla olika intäktsavgifter banken får, som courtage, betalningsavgifter, fondavgifter etc., minus alla kostnader för avgifter banken har. Ökningen på 6 procent här är främst driven av fondavgifter som ökat genom kundernas ökade vilja att investera i fonder samt fondernas ökade värden.

Nettoresultatet från finansiella poster varierar ofta en del upp och ner då det är summan av alla orealiserade och realiserade förändringar i marknadsvärden för olika finansiella tillgångar och skulder. Vi återkommer till denna senare, liksom de övriga intäkterna.

Kostnadssidan är ganska intressant och där ser man att 67 procent av kostnaderna i banken är personalkostnader. Detta är en nivå som känns igen från andra typer av tjänstebolag i kontorsmiljö, som olika konsultverksamheter. Andra kostnader hör ihop med lokaler, arbetsmaterial och IT-tjänster. IT-kostnader kan äta upp mindre banker men för storbankerna hålls de ändå inom rimliga andelar av intjäningen.

Kreditförlusterna (netto, dvs. förluster minus återvinningar) har minskat och ligger på en historiskt sett låg nivå, 0,07 procent av totala utlåningen. Efter en kris har kreditförlustnivån en tendens att sjunka ovanligt lågt på grund av ovanligt stora återvinningar. För framförallt Swedbank har detta varit väldigt tydligt och under flera perioder har man haft nettoåtervinningar istället för förluster. För Handelsbanken som inte drabbades lika hårt av krisen är detta mönster inte fullt så tydligt.

Kapitalsituationen har i banken stärkts enligt alla tänkbara mått. Svenska banker inklusive Handelsbanken har under de senaste åren stärkt sin kapitalbas kraftigt i väntan på striktare regler, regler som aldrig tycks fastställas. De gällande målen är egentligen att ligga mellan 9 och 11 procent primärkapitalrelation enligt Basel II och nu ligger man på 21,5 procent (enl. sidan 11) i avvaktan på nya regler. Om de gamla spelreglerna legat fast hade SHB kunnat dela ut mycket stora summor till sina ägare.

Reglerna för riskviktsgolv för bolåneportföljer nämns också och kan, om de implementeras fullt ut, öka bankens kapitalkrav med 18 miljarder kronor. Detta borde redan finnas täckning för i det befintliga kapitalet, men det rör sig om ungefär ett års rörelseresultat om det skulle krävas tillskott av hela beloppet.

I januari 2014 gav SHB ut ett förlagslån på motsvarande 13,2 miljarder kronor. Eftersom förlagslån ligger efter obligationer och vanliga lån genom att de saknar säkerhet räknas de in i kapitalbasen. Borgenären i ett förlagslån tar alltså ungefär samma risk som en aktieägare. Räntan blev ytterst beskedliga 2,66 procent vilket är långt under den earnings yield en aktieägare får.

Femårsöversikt (sidorna 22-24)

Flerårsöversikterna är en av mina favoritdelar i alla årsredovisningar, här kan man se bolagets utveckling på medellång sikt bakåt och därmed bilda sig en rätt bra uppfattning om de stora trenderna.

Till att börja med kan man konstatera att Handelsbanken (liksom de andra svenska storbankerna) är fruktansvärt lönsamma. 40 procents nettomarginal är det inte många branscher som kan uppvisa. 36 miljarder i intäkter blir 14 miljarder i vinst efter skatt.

Intäktsmässigt hade SHB en svacka 2010 men har sedan uppvisat en hygglig tillväxt. Över perioden är tillväxten i intäkter 3 procent per år, vilket knappast hetsar upp någon. Men för storbanker blir intäktstillväxten ofta i paritet med samhällets tillväxt i stort. Handelsbankens verksamhet i Storbritannien har en påtaglig tillväxt som kan tillåta banken att växa snabbare än samhället i stort de kommande åren, men någon raket blir det aldrig.

Det ser dock annorlunda ut på resultatsidan, resultatet har stigit nästan 9 procent per år under perioden genom att kreditförluster sjunkit, skatten sänkts och kostnader legat stilla i relation till intäkterna. Som ägare har man fått se vinsten per aktie stiga från 15,98 kronor till 22,26 kronor, en mycket trevlig utveckling i en så långsam bransch.

Balansräkningen följer tillväxten i banken såklart, men några saker sticker ut. Dels har det egna kapitalet stigit ganska kraftigt jämfört med utlåningen - för att stärka kapitalbasen. Sedan har också inlåningen från allmänheten (=privatpersoner och företag) stigit kraftigt. Svenska banker har kritiserats för att huvudsakligen finansiera sig via centralbanker och kreditmarknaden, SHB har agerat för att öka den mer traditionella inlåningen. Bankens rykte som stabil bank har säkerligen bidragit till möjligheterna att finansiera sig den vägen.

På sidan 24 visas nyckeltal för åren 2009-2013. Här kan man återigen se en ganska stadig utveckling av banken, inga särskilt tvära kast. Antalet kontor har ökat från 704 till 810 stycken, något som alltså driver bankens tillväxt. Utdelningarna har stigit från 8 kronor per aktie 2009 till 16,50 kronor i år inklusive. Det egna kapitalet per aktie är nu 177 kronor. Hade gamla kapitalregler gällt så hade man kanske kunnat skifta ut 50-70 kronor per aktie till ägarna. Nu får vi istället hoppas man kan hålla räntabiliteten uppe på denna extra kapitalisering.

Utveckling per kvartal (sidan 25)

Banker är inte säsongskänsliga och jämförelser från kvartal till kvartal är i mina ögon rätt ointressanta i jämförelse med femårsöversikten, i synnerhet under en relativt lugn period som det varit.

Segmentsinformation (sidorna 26-27)

Här finns mycket värdefull information för att förstå hur olika segment i verksamheten bidrar till intäkter och kostnader. Fortfarande står Sverige för 56 procent av intäkterna och 74 procent av resultatet efter resultatutdelning. Resultatutdelningen betyder att resultat återförs till det segment som äger kundrelationen, dvs. resultat framförallt från backendfunktioner återförs till kontoren.

Den mogna kontorsrörelsen i Norge visade fin tillväxt 2013 och en fantastisk lönsamhet där K/I-talet landade långt under Sverige på 31,2 procent. Danmark och Finland hade det lite tuffare. Båda visar tillväxt men kreditförlusterna är stora i de båda länderna.

Tillväxten ligger främst i Storbritannien och Nederländerna. Storbritannien är SHB:s tredje största marknad nu och passerar sannolikt Norge i intäkter inom några år. Antalet anställda är redan nästan dubbelt så många som i Norge. K/I-talet i Storbritannien är 55,3 procent och i Nederländerna 67,4 procent. Men med tanke på det diagram jag kommenterade på sidan 11 kan vi sannolikt se dem falla tillbaka de kommande åren, lite beroende på hur många kontor man öppnar såklart.

Några frågor? Missade jag något intressant?

21 kommentarer:

  1. Eftersom det här är en pedagogisk genomgång tycker jag att det kan vara värt att beakta vad som egentligen ingår i nettomarginalen.

    Om en bank säljer in ett fondsparande till en kund. Om jag baserat på bankens råd sätter in 100 000 i en fond, då är det endast själva provisionen (under 1 % ?) som kommer med i bankens omsättning. Så banken hanterar enormt stora summor vilka helt separat från bankens omsättning (vilket är positivt för oss kunder) vilket gör att nettomarginalen för bankbranschen skiljer sig en hel del åt från t.ex. detaljhandeln där butiken köper in en vara för halva försäljningspriset och där försäljningspriset sedan utgör de totala intäkterna.

    Så nettomarginaler är ett bra verktyg inom branscher med enhetlig bokföringsstandard men väldigt vanskligt mellan branscher.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt, tack för förtydligandet.

      Radera
  2. Som väntat sticker Capital market ut som överbetalda i mina ögon.
    Beror det kanske på kombinationen "lönegolv" och "specialkunskap" och "nära stora pengar" och därmed acceptans för lägre avkastning per anställd.
    Är det kulturellt, kanske internpolitiskt?
    /AS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det stämmer att personalkostnaden per anställd är högre i det segmentet. Jag tror helt enkelt löneläget i den delen av branschen är högre än för vanliga dödliga banktjänstemän. Det är personer som sitter nära pengarna och som är attraktiva för andra arbetsgivare. De senaste åren har alla skurit ner på analystjänster och liknande så man kunde förvänta sig att löneskillnaden skulle minska, men jag har inte undersökt om det är så.

      Radera
    2. Tror du har rätt i det, läste nyligen att chefen för DNB markets tjänade nästan dubbelt så mycket som vd för hela DNB under 2013.

      http://www.dn.no/forsiden/borsMarked/article2781154.ece

      Radera
  3. Det var avkastningen per anställd jag avsåg, det kan bli en spännande diskussion, ska alla vara dödliga banktjänstemän kanske, det vore ju lönsammare, eller ?
    /AS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är både lägre resultat per anställd och högre kostnad. Samtidigt tror jag banken anser sig behöva kunna producera denna typ av tjänster för att ha ett komplett erbjudande.

      Radera
  4. Två frågor:

    1. Det egna kapitalet har ju ökat ganska kraftigt sedan finanskrisen för att täcka upp diverse nya myndighetskrav. Du skriver "Nu får vi istället hoppas man kan hålla räntabiliteten uppe på denna extra kapitalisering." Finns det begränsningar för hur banken får använda det extra kapitalet som nu ansamlas? Hur stor tror du risken är att vi får se sjunkande räntabilitet framöver (2013 blev det ju en viss försämring när det gäller räntabiliteten på eget kapital)?

    2. I fem årsöversikten, sida 23, redovisas poster som kan komma att omklassificeras. Kassaflödessäkringar sticker ut rätt rejält både för 2012 och 2013 (fast på olika sätt). Det skapar ju en viss osäkerhet kring redovisat resultat. Hur mycket tycker du att man som investerare ska ta hänsyn till liknande osäkerhet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1. Nej det finns ingen begränsning, men hela bankverksamheten bygger ju på att hålla en hög hävstång och därigenom skapa hög avkastning på eget kapital. När andelen eget kapital tvingas upp minskar hävstången och avkastningen måste minska. Fortsätter kapitalandelen upp så lär räntabiliteten sjunka.

      Radera
    2. 2. Kassaflödessäkring sker via ränteswappar. Den del av ränteswappen som är "effektiv", dvs. balanserar framtida kassaflöden tas upp i totalresultatet på sidan 23, de kommer alltså att försvinna över tid.

      Den del av ränteswapparna som är "ineffektiv" tas däremot upp i nettoresultat av finansiella poster, se sidan 22.

      Som jag förstår det är detta interimsposter som kommer att elimineras och därför inte tas med i resultatet utan endast i totalresultatet. Om situationen förändras kommer delar av detta att överföras till nettoresultatet från finansiella poster.

      Detta är alltså säkringar som är avsedda att försäkra framtida kassaflöden - de är inte osäkra mer än i vilken grad de kommer att utnyttjas.

      Det finns skäl att återkomma till resultat vs. totalresultat i samband med resultaträkningen.

      Radera
    3. Lundaluppen, alltid väl påläst. Tack!

      Radera
  5. Tillväxten nämns väl visst på sid9 eller menar du något annat?

    "Hög lönsamhet är avgörande, inte enbart för att attrahera aktieägare att investera i banken, utan också för att skapa förutsättningar för tillväxt"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte på själva målformuleringen under rubriken "Mål".

      Radera
  6. Du skriver att kreditförlusterna är stora i Danmark, men det beror ju på vad man jämför med ;-)

    Jämför man med andra länder stämmer det men jämför du med andra danska banker är Handelsbanken även här lite bättre än de andra. Det är bara Nordea som kommer i närheten av Handelsbankens nedskrivningsnivåer i Danmark. De medelstora bankerna i Danmark Sydbank och Jyske ligger närmare 1 % i nedskrivningar medan du hittar småbankerna generellt sett över 1 %.

    En intressant bank som du borde ta dig en titt på i studiesyfte är Ringkjöbing Landbobank. Om du bortser från att nedskrivningarna är relativt höga jämfört med Handelsbanken (0,7 % 2013) så har de klarat krisen relativt obemärkta och verkar vara Danmarks svar på Handelsbanken med ett K/I-tal före nedskrivningar på ca 30-35 % år efter år vilket inte är fy skam. Delar ut pengar och återköper aktier förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en sådan där trist bank som växer ekologiskt, jag menar organiskt. Öppnar nya kontor i långsam takt medan konkurrenterna stänger.

      Ta en titt i årsredovisningen 2013. De gillar att ha med 10-årsöversikter över allt möjligt och redovisar nedskrivningar för de 25 senaste åren.

      Hade du bott 3-4 mil västerut hade du nog inte ägt Handelsbanken, utan Landbobanken! Känn på de urtrista namnen :-)

      Radera
    2. När du lägger upp det så fint måste jag ju bara ta en titt :-)

      Radera
  7. Skönt de flesta ekonomibloggare håller sig till ämnet råkade kolla in på din länk till CornuCopia och den killen verkar fått spel :)

    Måste erkänna jag inte blir särskilt eggad av Bonheur får försöka läsa på bättre, det kan vara jag sitter nöjd med den exponering jag har via andra .

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornucopia? är lite... speciell, men sällan tråkig.

      Om du inte gillar Bonheur är det väldigt enkelt: avstå. Det finns massor med bolag där ute som kan vara intressanta att investera i.

      Radera
  8. Lite annat ämne än SHB; Castellum. Ditt estimate för EPS är 7 SEK, hur har du resonerat kring det? Om man tittar på senaste 5 års avg är det 7,33 (och visst år 6 drar rejält ner det med -4 EPS) men å andra sidan investerar ju bolaget i nya fastigheter varje år vilket bör generera en högre EPS om man kan få lite inkrementell avkastning på de extra investeringarna.

    Jag tycker att du håller dig väldigt försiktig i detta caset, finns det ytterligare någon anledning till det?

    Och mer generellt, när du är lite 'orolig' eller har second thoughts om ett bolag på bevakningslistan (som ändå får vara med) justerar du ner motiverade priset med sänkning av EPS eller via höjt P/E krav. Eller är det olika beroende på case?

    Stefan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kanske är lite försiktig med Castellum ja, men det är jag med alla bolag jag tittar på.

      Bolag jag är orolig för ska ut från bevakningslistan. De som står på listan ska klara mina krav på investeringskvalitet.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.