SSAB köper Rautaruukki

Som tidigare SSAB-ägare och ägare i Industrivärden, SSABs huvudägare, väckte naturligtvis dagens annonserade storaffär mitt intresse. Mycket fakta kring affären står att finna i dagens pressmeddelande som rekommenderas varmt om ni lyckas ta er förbi alla försäkringar om att ni inte håller till i USA, Nya Zeeland etc.

I korthet ger SSAB ut nya aktier för att köpa samtliga aktier i finska Rautaruukki, ett bolag som idag har Solidium som huvudägare. Solidium är välbekant för oss Sampoägare då det är finska statens maktbolag som även är huvudägare i Sampo och flera andra finska storbolag.

Om vi börjar med den stora frågan: vad får man och vad betalar man? Rösterna lämnar jag därhän, även om jag vet att Industrivärden är minst sagt intresserade.

• Man köper 58 procent av Rautaruukki (Q3-länk), ett bolag med EK på 900 miljoner euro exklusive goodwill och immateriella tillgångar men verkar vara på väg mot sitt femte raka förlustår. Bolaget har 8 700 anställda och har producerat 1 734 000 ton stål hittills i år
• Man betalar med 42 procent av SSAB (Q3-länk), med EK på 7,4 miljarder kronor exklusive goodwill och immateriella tillgångar samt en genomsnittsvinst på 1,6 miljarder de senaste fem åren. Bolaget har 8 700 anställda och har producerat 3 255 000 ton stål hittills i år 

Jag ställer upp det här i en tabell och viktar med andelarna - eurokursen sätts till 8,77 kronor.

-	Köp Ruukki	Sälj SSAB
Andel	58 %	42 %
Eget kapital (MSEK)	4 600	3 100
Resultat 5 år (MSEK)	neg.	670
Anställda	5 050	3 650
Produktion (kton)	1 000	1 350

Detta är naturligtvis ett extremt grovhugget sätt att jämföra verksamheterna. Helt klart har SSAB varit mer framgångsrikt de senaste fem åren men sitter med en riktigt risig balansräkning sedan IPSCO-affären. Ruukki ger ifrån sig mer EK och har också en väldigt stor personalstyrka. Kan det vara Solidiums statliga ägarskap som bromsat nödvändiga neddragningar?

Jag tycker det vid en första anblick är svårt att säga om affären är rent prismässigt förmånlig för den ena eller andra parten, så låt oss anta att den är rimlig tills vidare analyser gjorts. Enligt pressmeddelandet har Rautaruukki-ägarna erbjudits en skälig premie för sina aktier, vilket säkert stämmer för aktiekursen. Men det är över min förmåga att värdera bolagens egentliga värden med en sådan precision. 

Ett område som varenda M&A-rådgivare kan hjälpa vilket par av företag som helst med är att peka ut synergier. Här har man summerat ihop dem till 1,4 miljarder årligen som ska komma i dagen inom tre år. Det är ju trevligt men inget jag skulle räkna hem förrän om tre år.

Ur Industrivärdens perspektiv tror jag man sett chansen att få till en konsolidering i branschen med en geografiskt logik och en medägare som säkert kommer att vara partner åtminstone den här krisen ut. Sverker Martin-Löf har ju dessutom länge klagat över kronkursen och i denna affär drar han istället nytta av den. Bolaget tycks inte i mina ögon stärka sin produktmix på något sätt utan det handlar mer om att minska konkurrensen och skapa skalfördelar i en utbombad bransch.

Jag tycker det är ett intressant och ganska offensivt drag av Industrivärden och ser fram emot att läsa på mer.