Sidor

tisdag 3 juli 2012

Life Science död?

På nittiotalet var "life science" det enda som kunde tävla med IT i popularitet hos investerare. Dessutom var det en mogen bransch med jättar som Pharmacia och Astra som kryddades med uppstickare som Active Biotech.

Till skillnad från IT har området aldrig riktigt kraschat, förhoppningarna har levt kvar trots bakslag efter bakslag. När historien granskas undrar jag dock om inte 2012 blir året då "life science"-bubblans pyspunka till slut övergick i fullständigt haveri.
Jag äger AstraZeneca via Investor som är ganska aktiva inom området, men de mindre bolagen borde i ärlighetens namn inte finansieras av amatörer. Det går knappt för proffs att förutsäga utfallet av några enstaka studier och enda sättet att nå jämn framgång är att ha en uppsjö med studier parallellt, och det har helt enkelt inte de små, till och med AstraZeneca har svårt att nå en tillräcklig andel framgång.

Jag lider extra mycket med alla börschattare och hoppfulla som spekulerat i Diamyd och liknande vars ledningar (som deras jobbeskrivning föreskriver) har talat om framtida möjligheter. Låt nu dessa pengarna bli läropengar så är de inte helt förlorade.

38 kommentarer:

  1. Icke att förglömma den senaste kraschen nu i veckan då Topotarget rasade 60% på en dag..

    SvaraRadera
  2. Läs gärna den här också: http://www.redeye.se/aktiebloggen/bioinvent/bioinvent-diamyd-topotarget-oasmia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Självfallet är uppstartsbolag och introduktionsbolag något som börschattare och amatörspekulanter bör hålla sig borta från.
      En klok man sa att om man verkligen tittar på oddsen för att lyckas så är de inte större än att ta 5000 kr och bege sig iväg till ett roulettebord och satsa allt på ruta 22, om man vinner får man 175000kr.
      Ingen börschattare beter sig så allra helst när han nu har fått lära sig att man är delägare i ett företag och inte skall bry sig så mycket om att kursen fluktruerar.
      Svårigheten att göra bra analyser skall aldrig
      underskattas. Läste en kul historia om Mensa
      Invement club. Här rör det sig om de smartaste 2% av befolkningen de om någon kunde
      väl hävda att man kanske skulle lyckas slå ett index.
      Hur gick det då???
      Svar: Mellan åren 1985 till 2000 låg man 10 procent under Standard Poor 500. En deltagare konstaterade surt att tekniken verkade vara att köpa billigt och sälja ännu billigare.
      MvH
      Lars
      p.s Luppen du frågade hur jag änvänder bloggar. Läser egentligen bara två lundaluppen och cornucopia. Den sistnämnda för att det är en högst personlig blogg.
      Att jag skrivit på din blogg är för att försöka ge en motbild till många av de fantasier som frodas ibland läsarna.
      Såg att signaturen Carolus gjort ett nytt inköp till sin nordamerikanska portfölj dock en liten post. Och detta på världens effektivaste kapitalmarknad.

      Radera
    2. "Såg att signaturen Carolus gjort ett nytt inköp till sin nordamerikanska portfölj dock en liten post. Och detta på världens effektivaste kapitalmarknad."

      Heh, heh!

      Vi får väl hoppas att det inte var Warren Buffett i egen hög person som sålde till mig... ;-)

      Jag tror mig inte kunna pricka bottnar, men som sagt det var en liten post (har läst om människor som lämnat in tips- och lottorader för större belopp...).

      Marknadseffektiva hälsningar

      Carolus

      Radera
    3. @Lars: "Ingen börschattare beter sig så allra helst när han nu har fått lära sig att man är delägare i ett företag och inte skall bry sig så mycket om att kursen fluktruerar."

      Haha, bitskt värre ;-). Jag tackar för dina kommentarer, alltid bra med motvikter. Jag läser också Cornucopia ibland. Jag kan inte påstå att jag håller med särskilt ofta och jag måste ibland dra mig därifrån för att inte springa ut i skogen och lägga mig i fosterställning, men jag kommer tillbaka. Kanske för att den är personlig som du säger.

      @Carolus: vad tror du om P&G:s intjäningsförmåga och tillväxtmöjligheter? För mig har bolaget alltid sett dyrt ut...

      Radera
    4. Carolus!
      Helt stilenligt sker köpet av den lilla posten av orsaker som ligger utanför marknaden. I ditt skulle det tydligen bytas bostad.
      Trodde vi var överrens om att på den amerikanska marknaden gäller en indexfond.
      Informationsunderläget är för stort, och det är en väldigt effektiv marknad.
      Har ibland tänkt på att varför hör man aldrig några investeringshistorier från alla de personer som visste att IT-bubblan var just en bubbla: Tänk om någon blankade några av dessa bolag med P/e tal på 100.
      Varför inte Cisco eller JDS Uniphase som man betraktade som ryggradsbolag i Internet.
      Vilka förmögenheter hade inte det skapat?
      Fast det är ju så att sådana affärer sker med facit ihand.
      Mvh
      Lars
      P.s En indexinvesterare hade inte alls påverkats på samma sätt om han hållt sig till sin taktik att månadsspara och köpa en bred indexfond med låga avgifter.

      Radera
    5. http://www.forbes.com/2009/01/23/intelligentinvestinggrantham.html

      Radera
    6. Lars och Lundaluppen,

      Jag svarar längre ner som ett nytt inlägg för att få bredare text. Fast Lars, har har du något att fundera över så länge:

      Livet måste levas framåt, men kan bara förstås bakåt.

      Mvh

      Carolus

      Radera
    7. Carolus!
      Jaså "livet måste levas.......osv". Du tror inte jag har funderat på det citatet många gånger? Är väl Sören Kirkegaard.
      Det är detta som har varit min poäng hela tiden i denna diskussion nämligen att motståndaren du möter är mycket mer informerad och kunnig än du kan föreställa dig.
      MvH
      Lars

      Radera
    8. Lars (3 juli 2012 17.10),

      Det finns människor som identifierar bubblor, exempelvis IT-yran. Problemet är ju att bubblor tenderar att fortgå längre än vad någon tror och att sådana personer alltså hela tiden "har fel".

      Motargumentet är att givet den stora mängd människor som hela tiden uttalar sig om marknaderna kan man alltid i efterhand hitta någon som hade rätt.

      Ett annat problem med bubblor (och att de fortgår längre än vad som verkar rimligt) är att proffsen riskerar sina jobb om de tar motsatt position och bubblan inte spricker. För yrkeskollektivet som helhet är det således bättre att förlora pengar med flocken (trots att man tror att det är en bubbla) än att gå emot den och riskera förlora pengar ensam. Detta förfarande förlänger ju också bubblans längd...

      Robert Schiller (professor vid Yale) identifierade såväl IT- som bostadsbubblan. Hans bok "Irrational Exuberance" kom ut precis på toppen av den förra (innan den sprack); den andra upplagan utkom 2005 (rekommenderas) och identifierar bostadsbubblan.

      Sök på "Peter Schiff was right" eller något liknande på Youtube och det dyker upp ett gäng intressanta videos. Kul att se hur andra talking heads skakar på huvudena och skrattar åt honom.

      På mitt skrivbord ligger ett vältummat exemplar av The Economist. Framsidan har en fallande tegelsten som det står "House prices" på; rubriken är "After the fall". På ledarplats varnas för de digra följderna av de för snabbt stigande bostadspriserna.

      Man skulle kunna tro att den utkom 2009 eller 2010. I själva verket utkom numret i juni 2005 (!), två år före krisens utbrott sommaren 2007 och fulla tre år före Lehman Brothers krash. Inga av dessa specifika detaljer förutsågs naturligtvis av tidskriften som ändå var på rätt spår rörande de stora dragen. Tror att den har en rätt stor läsekrets...

      Därmed inte sagt att det går att på förhand identifiera bubblor. Många åsikter finns det där ute; någon har alltid rätt...

      Slutligen, om man blankar finns det (i teorin) ingen övre gräns för hur mycket pengar man kan förlora. Köper man en aktie kan man "bara" förlora 100 procent. Den asymmetrin avstår nog många väldigt gärna ifrån.

      Bubbelhälsningar

      Carolus

      Radera
  3. Hej, du gillar väl Unilever och PG litegrann? Här är en intressant artikel: http://www.economist.com/node/21557815?fsrc=scn/tw/te/ar/fightingforthenextbillionshoppers

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm... Jag funderar faktiskt på att plocka in ytterligare en liten post PG i min nordamerikanska portfölj.

      Egentligen hade jag inte tänkt (läs "kan inte") handla speciellt mycket detta år eftersom vi funderar på att byta bostad.

      Fast det har varit en del negativa nyheter på sistone och kursen har pressats tillbaka. Bolaget har problem, men jag är beredd att satsa på att det rider ut stormen. En liten post är inte omöjlig att pressa in i budgeten...

      Så får det bli.

      Carolus

      Radera
    2. Sagt och gjort.

      $60.85 per aktie blev det denna gång. Exakt dollarkurs vet jag inte förrän imorgon.

      Carolus

      Radera
  4. Hej,
    Mitt intryck är att problemet inom de stora läkemedelsföretagen är att det inte finns effektivitet inovation/kapital. Under 1800-1900 drev kombinationen patenträtt/kapital utvecklingen. I dagsläget finns i praktiken två stora aktörer. Deras budget går till stor del till marknadsföring. Idag är det möjligt att utveckla läkemedel till stor del med hjälp av dataprogram. Detta gör det billigare att utveckla mediciner. Samtidigt är marknaden kontrollerad av två stora organisationer som hävdar att det är svindyrt att utveckla läkemedel. Och samtidigt är det svårt att få lönsamhet i små inovativa företag för att marknaden är kontrollerad. Alltså är der rimliga att denna marknad kommer att omstrktureras - får man hoppas.
    JGM

    SvaraRadera
  5. Du får inte glömma att du även är delägare i Aerocrine genom Investor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... och SOBI och diverse jag inte skulle köpa själv.

      Radera
  6. Jag kan bidra med mitt största strandhugg som först hette Lifecyclepharma och nu heter Veloxis pharma.. Om jag lärt mig ABSOLUT aldrig mer sådant skit i mina portföljer även om jag "läst" att har man som strategi satsa på diverse förhoppningsbolag behöver man bara lyckas i ett fåtal fall för att portföljen skall ge bra avkastning. Ingen strategi jag tänker försöka mig på.

    Proctor gamble har jag för mig jag nyligen läste om hade de inte problemoch hade blivit tvingade dra ned sin expansion i österled mm? Har för mig Unilever samt ett annat bolag(Colgate?) nämndes som de stora vinnarna på denna reträtt? Minns inte var i bruset jag läste det nämner det mest i all välmening som en väckarklocka som kanske bör kontrolleras om man går fundera på köpa PG dessutom är jag endast 99% säker på att det var PG.

    SvaraRadera
  7. Lars,

    Du läser väldigt slarvigt. Det är inte på grund av ett eventuellt bostadsbyte jag köpte igår utan trots ett eventuellt bostadsbyte. Som jag skrivit tidigare i mina inlägg behöver jag mina pengar till en eventuell kontantinsats och har därför begränsat mina aktieinköp på senare tid. Eftersom jag dock tycker PG är aptitlig runt $60 per aktie gjorde jag alltså ett avkall från denna avhållsamhet. Det har alltså allt med marknadsrealiteter att göra, inte motsatsen som du verkar hävda... Vidare är posten så pass liten att jag förmodligen hinner spara in beloppet innan vi kommer till skott med vårt bostadsköp.

    Lundaluppen,

    Nu blir du förmodligen besviken, men det är ingen djupare värdeinvesteraranalys i botten. Jag är mer av än en utdelningstillväxtinvesterare än en ren värdeinvesterare à la Lundaluppen (dessutom indexerar jag ju).

    Du har helt rätt i att PG ”alltid sett dyrt ut…”. Som de flesta kvalitetsbolag, vilka ju dessutom följs av väldigt många analytiker, är det svårt att komma in billigt (tror aldrig jag har sett PG handlas under P/E 16). Därför följer jag inte heller strikt Grahams värderingsprinciper (Graham skulle förmodligen inte köpa i dagsläget). Vill man bada måste man helt enkelt doppa tån i vattnet…

    Trots ovanstående har jag en del siffror och (vågar jag skriva det?) förhoppningar att luta mig mot. Först lite bakgrund:

    - PG har lämnat utdelning 122 år i sträck

    - PG har höjt utdelningen de senaste 56 åren med i genomsnitt (drygt) nio procent årligen. Om ett belopp ökar med i genomsnitt nio procent årligen, så fördubblas beloppet var åttonde år. 56 år innebär sju stycken åttaårsperioder och att utdelningen ökat 128-falt (två upphöjt till sju) under dessa 56 år. Nu vill jag inte extrapolera samma utdelningstillväxt de kommande 56 åren, men det är en otrolig kvalitetsstämpel som få bolag kan ståta med...

    - Nuvarande direktavkastning är ungefär 3.5 procent (jag räknar på PG:s fiskala år, inte kalenderår: $0.525 + $0.525 + $0.525 + $0.562 = $2.137 i årlig utdelning), en ganska hög nivå att komma in på

    - Bland sina mest kända varumärken generar 24 stycken (var och en för sig!) mer än en miljard dollar i årliga försäljningsintäkter…

    - Vi pratar inte produkter som är svåra att förstå och som snabbt kan bli teknologiskt obsoleta (à la Nokia och Research in Motion)

    - Anledningen till PG:s fina historik är en imponerande innovationsförmåga decennium efter decennium. Notera dock att den är ifrågasatt just nu, vilket är en av faktorerna bakom bolagets kursmässiga kräftgång…

    Jag har en förkärlek för att ”köpa på dåliga nyheter”. Det är relativt många negativa nyheter just nu, bolaget vinstvarnade nyligen och sänkte sina estimat för kommande kvartal (ett kostnadsbesparingsprogram ska rullas ut).

    Ser vi till vinst per aktie tror jag bolaget kommer att gå relativt dåligt framöver. Låt säga att den skakar runt mellan $3 - $3.20 de kommande åren (årliga siffror). Oavsett hur man räknar blir det ganska höga P/E-tal och då har vi ännu inte tagit ut någon säkerhetsmarginal…

    Ingenting att se här för den strikte värdeinvesteraren således. Mitt köp grundar sig alltså i direktavkastningen och dess potentiella utveckling. Det jag mest är rädd för är någon av följande två händelser: i) Utdelningen sänks ii) Bolaget styckas upp i flera mindre bolag (à la Abbott Laboratories som ska bli två bolag)…

    Ingenting kan växa för evigt; någon gång måste dessa utdelningsgiganters fina historik brytas. Jag är dock beredd att satsa egna pengar på att bolagets problem är temporära och att det kan fortsätta växa framöver.

    PG-hälsningar

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för svaret. Ren utdelningsinvestering är jag rätt skeptisk till, men P&G kommer säkert inte att göra dig besviken. Med ett tiotal sådana bolag i portföljen får man nog en ganska lugn resa.

      Jag har ju lyckats få tag på både Wal-Mart och J&J för under P/E 15 så jag ligger kvar i vassen och lurar på P&G...

      Radera
    2. Det här med produkter som förmodligen (ta i trä!) inte snabbt kan bli teknologiskt förbisprungna är viktigt för mig.

      Tänk på Nokia och Research in Motion... Från världsledande till nära gravens rand på endast fem korta år (Apples introduktion av iPhone 2007)...

      Carolus

      Radera
    3. Självklart har jag funderat på det här med produkter med kort livslängd (vilket P&G såklart inte har). Men som jag ser det är priserna på Apple, Microsoft och Google satta som om bolagen var stagnerande bolag. Min tes är att inte alla tre kan vara det och att den eller de av dem som blir vinnare kommer att kompensera för eventuella förlorare.

      Radera
    4. Oops!

      "- Bland sina mest kända varumärken generar 24 stycken (var och en för sig!) mer än en miljard dollar i årliga försäljningsintäkter…"

      Menar alltså inte att de kända varumärkena generar någon; "genererar" ska det stå...

      Carolus

      Radera
    5. Nu föregår jag publiceringen av kapitel 14 lite, men om vi ska komma ner till P/E 15 utifrån bolagets lägre guidning (ca $3 per aktie i vinst på årsbasis; inget treårigt genomsnitt men...) så måste kursen ner drygt 25 procent från dagens nivå.

      Ingen omöjlighet... Om de företagsspecifika negativa nyheterna fortsätter strömma in och eurokrisen tar ny fart, så kanske vi kan nå dit.

      Carolus

      Radera
    6. Risken med att sätta ett sådant krav som jag gör (P/E 15) är såklart att man aldrig kommer in. Men det finns en hel del attraktiva investeringsmöjligheter just nu, så jag kan leva med den risken.

      Wal-Mart har förresten just varit nere i en djupdykning under P/E 15 och där passade jag på. Nu verkar den chansen vara över och det kan nog dröja ett tag innan den kommer tillbaka.

      Radera
    7. Vilka siffror väljer du att använda när du bestämmer ett P/E-tal, exempelvis för Wal-Mart? Senast rapporterade vinst per aktie från bolaget eller någon form av genomsnitt? Hur långt tillbaka i tiden tittar du i så fall?

      Föregriper kapitel 14 igen (punkten 6, sidan 349), men jag tycker Grahams förslag om tre års genomsnitt är något för kort tidsperiod. Lite förvånad att han inte är mer försiktig där och använder längre tidsserier...

      Carolus

      Radera
    8. Om intjäningen är någorlunda jämn använder jag snittet de senaste tre åren. Är det mer ojämnt gör jag en "bedömning" utifrån vad jag ser som extraordinärt och inte. Jag försöker vara försiktig i sådana bedömningar.

      I kapitel 5 föreslår Graham 25 gånger genomsnittsresultatet de senaste sju åren som ett alternativ.

      Kapitel 14 är förresten "ute" nu :-)

      Radera
  8. Det här med tillväxtmöjligheterna (som du frågade efter) är också ett huvudbry. Jag funderar en del över hur stora bolag egentligen kan bli, var går den ekonomiska (fysiska) gränsen någonstans...

    Varför är du skeptisk till utdelningsinvesteringar?

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hittills har jag inte sett något bolag som slagit i tillväxttaket innan något annat problem stött till. Interna problem har alltid tillkommit innan världsmarknaden mättats. Så jag funderar ärligt talat inte så mycket på det.

      Utdelningsinvesteringar är kanske inte problemet, snarare utdelningsinvesterare. Eftersom utdelningar ofta är väldigt jämna och fina till katastrofen inträffar är bloggosfären full av tjusiga diagram som visar hur rik man ska bli om tjugo år. Men om man inte ska bli en hjälplös lämmel utför det där stupet måste man titta på intjäningen, och där tycker jag att många gör det väldigt enkelt för sig. Man nöjer sig med att konstatera att utdelningsandelen är under 100 procent och sedan handlar man för fullt.

      Radera
    2. Bra poäng apropå interna problem visavi mättad världsmarknad...

      "Utdelningsinvesteringar är kanske inte problemet, snarare utdelningsinvesterare."

      Heh, heh! Jag är rört mig mycket i de kretsarna (som läsare) och det är helt klart lite av en religiös sekt över "the dividend growth investor crowd"...

      De flesta studier verkar dock peka på att utdelningar står för 40-45 procent av totalavkastningen på lång sikt, så jag skulle inte vilja vara utan dem.

      Otroligt svårt att hålla huvudet kallt och tänka självständigt (generellt i livet såväl som gällande investeringar), inget snack om den saken. Hur vet man att det är egna idéer och inte någon annans...

      Carolus the dividend zealot

      Radera
    3. En väldigt enkel tumregel är att avkastningen för bolagsägaren (%) = utdelningen (%) + vinsttillväxten (%). Så självklart är utdelningen betydelsefull. Men om utdelningen innehålls och istället leder till högre vinsttillväxt kan det vara lika trevligt.

      Jag vill alltid ha någon utdelning (Google är det enda icke-utdelande bolag jag har) eftersom det ger en direktkoppling mellan aktieägarens och bolagets kassaflöden.

      Men hur stor den ska vara bör baseras på bolagets förväntade avkastning på återinvesterat kapital. H&M får behålla hur mycket pengar de vill om de lyckas avkasta 47 procent även på tillskottet (liksom de gör på övrigt eget kapital). Att H&M trots det delar ut i princip hela vinsten beror såklart på att man inte kan sysselsätta så mycket kapital.

      Radera
    4. Luppen!
      Du har helt rätt. Det är självklart intjäningsförmågan som är det viktiga.
      Ett bolag som bara höjer utdelningen utan täckning i intjäningsförmågan är ju ett Ponzi schem that will stop som det brukar heta i texterna.
      MvH
      Lars
      P.s Och hur bedömer man intjäningsförmågan??? Svårt mycket svårt.

      Radera
    5. I ärlighetens namn så är de mer seriösa utdelningstillväxtinvesterarna mer sofistikerade än så.

      Det finns betydligt fler kriterier än att "bara" titta på utdelningsandelen för att försöka reda ut om utdelningen är väl täckt samt uthållig.

      Många har även läst Graham och använder hans råd.

      Hälsningar

      Carolus

      Radera
    6. @Carolus: jag både tror och hoppas att de tittar djupare. Min "nidbild" kommer från den breda massan av utdelningsbloggar, det finns så klart nivåskillnader.

      Radera
  9. hittade artikeln om procter gamble

    "their strategies now also stand to benefit from rival Procter & Gamble's (NYSE:PG) shift in focus away from the emerging markets to defend market share in developed markets."
    http://seekingalpha.com/article/694891-unilever-doubles-down-on-booming-indian-personal-care-market

    SvaraRadera
  10. I Danmark går det bättre tex.Lundbäck och Novo Nordisk.
    Är det Stiftelseägandet som ger mer långsiktighet än kortsiktigare AMP-ägandet(fondbolag, pensionsfonder mm i svenska Life Sience bolag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stiftelser har för all del långsiktigheten men de kan också vara tröga och tjänstemannastyrda eftersom de saknar huvudman.

      Radera
    2. Äsch nu slarvar jag med begreppen igen. Stiftelser har visst huvudmän, vad jag menar är att de inte ägs av någon av kött och blod.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.