Detta är en krönika som ursprungligen skrevs till Börsveckan men de valde istället att publicera den här. Här återkommer jag till ett ämne som berörts tidigare, men i lite ny tappning.
När W.W. Norton & Company 1973 publicerade boken "A Random Walk Down Wall Street" av Burton Malkiel var det nog ingen som anade att vi fyrtio år senare skulle ha en tredjedel av fondmarknaden i indexfonder. Moody's förutspår att indexfonder går om aktivt investerande fonder i USA 2024.
Utvecklingen har drivits på av ett antal faktorer men framförallt den stora besvikelse aktivt placerande fonder varit för allmänheten under alla år. Efter höga avgifter och medioker avkastning där kollektivet haft svårt att följa index har marknadsföringen av väsentligt billigare indexfonder varit väldigt enkel.
Men vad är egentligen en indexfond? Utvecklingen har drivit fram många sådana fonder, men även antalet index har exploderat till den grad att det idag finns fler index än aktier. Ett index är en statisk viktning mellan en uppsättning aktier som justeras regelbundet, oftast 1-2 gånger per år. En indexfond tar emot medel från sina kunder och placerar enligt denna fördelning, väldigt enkelt.
Det man behöver komma ihåg är att index konstrueras av tänkande människor. Ibland innehåller de bolag inom en viss sektor, ibland likaviktas de, ibland tar man in många bolag, ibland få. Detta är en halvt mekaniserad form av stock picking, och vad talar för att dessa klarar sig bättre än andra?
Fondkunder börjar idag, lite yrvaket, märka att olika index presterar olika bra. Då uppstår behovet att vikta ihop olika index "man tror på". Plötsligt har den passiva investeringsfilosofi Malkiel skrev om 1973 gått hela varvet runt till ruta noll, stock picking har blivit index picking.
I ett avseende är indexfonder helt överlägsna aktivt förvaltade fonder. De spelar alltid oavgjort. De jämförs alltid med sitt eget index och kan alltså inte misslyckas. Detta är en enorm marknadsföringsfördel, men vad ger det dig som sparare om du valt fel index?
Min poäng med allt detta är att indexinvestering kanske inte är den gratis lunch som det alltid målas upp som. Jag rekommenderar ibland nära och kära att investera i ett brett index, men framgången ligger i att det stimulerar ett sparande och en passivitet som gynnar de allra flesta lekmän. För oss som hellre tittar på enskilda bolag finns ingen anledning att vara avundsjuka. Vi kan skapa vårt eget index om det känns bättre.
Håller helt och hållet med!
SvaraRaderaIndex skrämmer mig som investerare. Visst jag håller med Buffet och Börjesson om att skall man börja någonstans så kan man börja i den änden, när det gäller små medel, men att man sen måste röra sig därifrån. Indexfonder röstar inte, läser inte årsrapporter, ställer inga frågor på stämmor osv. Det som alla äger tar ingen hand om och det kommer att leda till passivitet i styrelser och i ledning om indexägande blir för stort. Jag ser index som ett enkelt sätt att sänka den genomsnittliga förvaltningskostnaden i portföljen MEN kan aldrig övergå i majoritet. Jensens Free Cash-Flow hypothesis, herrelösa företag skall inte ha tillgång till excess cash, och en ägare skall ställa krav. Johan Dennerlind köper en1% av Spotify för ägarnas pengar, vad säger indexfonder? Ingeting såklart, dom existerar inte. Tacka vet jag aktiva förvaltare och ägare som sätter krav och granskar kompensationer och planer. Tack för en utmärkt blogg!
Om marknaden är någorlunda effektiv så kommer aktivister och aktiva ägare alltid att finnas kvar, och vi kommer inte att hamna i en situation med zombie-företag. Själv väljer jag att åka snålskjuts på dessa aktivisters arbete genom mina indexfonder.
RaderaI finanspress skrivs det väldigt mycket om hur dåliga indexfonder är och vilken fara de utgör, men av någon anledning är det väldigt tyst om de aktiva fondernas avgiftsmodeller.
Om vi som kallar oss värdeinvesterare blir tillfrågade, rekommenderar vi så gått som alla, inklusive mig själv, bredaste möjliga indexfonder!
SvaraRaderaSen är vi ofta väldigt restriktiva i att använda dom själva!
Jag tror det är fler än jag som tänker. Behöver dom fråga mig, så är det individer som behöver indexfonder och bör fokusera på att tjäna pengar, spara pengar och ha mental styrka till att inte bara låta bli att sälja under nedgångar, utan även ha styrkan att fortsätta kasta in pengar i det svarta hålet, som gör att summan sjunker med det mångdubbla som tillförs varje månad!
Det är sällan vi har insyn i hur väl människan som frågar oss har kontroll på gröten mellan öronen!
Jag håller helt med ovan talare. Jag får ofta frågor om aktierekommendationer, hur ska jag göra, vad ska jag köpa osv. Jag rekommenderar alltid billiga breda indexfonder till dessa personer "som måste fråga".
RaderaJag har pysslat med det här med aktiehandel i måånga år, läst alla böcker, följt alla bloggar och jag har fortfarande knappt en aning vad jag ska köpa... Hur ska då alla dessa nyfikna jag-vill-prova-på-aktiehandel personer ens ha en möjlighet att komma igång om inte låta den effektiva marknadshypotesen göra jobbet genom billigaste möjliga indexfond.
Precis som ovan talare anser jag att det till en början handlar om disciplin. Disciplin att alltid månadsspara, alltid fortsätta köpa, undvik bruset och tänk aldrig tanken att sälja.
Personligen stockpickar jag i min privata portfölj och kör dollar cost averaging i mina pensionsförsäkringar och i barnsparande. Jag brukar också varje år jämföra vilken metod som varit mer gynnsam för året och över tid. Det är en jämn kamp :-)
-Konservativ
Du sätter fingret på svårigheterna med att använda sig av indexfonder.
SvaraRaderaVäldigt förenklat kör jag själv nästan uteslutande med breda indexfonder baserade på ett geografiskt urval, typ Gobal, Europa, Norden, Sverige, och jag avstår helt från "smala, branchindex" och liknande. Egentligen tycker jag att svenska indexfonder är lite för smala (föredrar tex nordnets gratisfond framför avanzas), men eftersom jag antagligen kommer att använda mina pengar här sverige/norden, är det ganska självklara val, på samma sätt som jag antagligen hade haft en turkietfond, om jag tänkte flytta dit.
Jag tänker att indexering största styrka är just enkelheten, och att man i samma ögonblick som man börjar välja att följa "smalare mer eller mindre specialiserade index", tappar hela fördelen med indexering som är just enkelheten och bredden.
Min grundfilosofi är att sannolikheten att jag väljer en aktie, eller för den delen en smal indexfond vars värdering åker ner i källaren, är större än att en väldigt bred globalindexfond gör det, och så tror jag nog att det är för de flesta andra.//Stavros
Själv tycker jag att Ockhams rakkniv är ren och avgörande. När två förklaringar läggs fram måste man förkasta den som förklarar minst eller inte förklarar något alls eller reser fler frågor än den besvarar.
SvaraRaderaFör mig är Malkiels a random walk den enda teorin som förklarat någonting, och inte rest fler frågor än den besvarat.
Såg att nu har en bloggare givit ut en ny bok med titeln Den enkla vägen HITTA VÄRLDENS BÄSTA AKTIER. Enligt bloggaren har 5000 personer redan köpt boken. Du som läser dessa rader kan ju fundera på om det finns en sådan enkel väg.
Sedan skulle det vara kul om Lundaluppen skrev ett nytt inlägg om Avanzaavkastning. Jag tror inte så mycket har hänt när man studerar småspararnas resultat, och jämför det med fonden Avanza Zero.
@Konservativ,
Du konstaterar att det är en jämn kamp mellan dina portföljer. Min granne är en mycket travintresserad man. Han spelar med andra ord på hästar. Ibland frågor jag hur det går? Jag får ofta svaret att det går ungefär jämnt upp. Vid vissa tillfällen här i livet får man hålla sin mun stängd. Detta är ett sådant.
Mvh
Lars
Att tro att man kan välja ut aktier genom stockpicking och slå marknaden uthålligt, över längre tid, är i mitt tycke faktiskt en form av avancerat självbedrägeri.
SvaraRaderaEtt försvinnande litet antal lyckas, men de allra flesta skulle tjäna både tid, möda och pengar på att rikta in sig på att vara medelmåttiga på detta område. (Ja, visst kommer det kännas paradoxalt! Du kommer att uppleva att det går emot allt vad du lärt dig om att kämpa hårt för att bli bäst, ständigt sträva högre och förkovra dig. Men genom att sluta försöka slå index kommer du, sannolikt, komma ut långt bättre än de flesta som försöker vara smarta.)
Självklart ska man välja så breda och så billiga indexfonder som det bara är möjligt. Och köpa för att att behålla dem, inte försöka pricka toppar och bottnar.
Buffett rekommenderar indexinvestering som den överlägsna investeringsformen för de flesta. 10 % av Buffets arvet till hustrun ska placeras i kortfristiga amerikanska statsobligationer och resten, 90 %, i en S&P500 indexfond med låg avgift (Vanguard). Detta har han själv bestämt.
Även Benjamin Graham (som räknas som värdeinvesteringens fader) lär ha anslutit sig till indexerarnas skara, enligt W. Buffett 2006.
Det finns så många olika skäl till att inte välja indexfonder!
RaderaFör egen del handlar det mycket om, som LL säger"ska jag äta gott, eller sova gott"
Vad är det för mening med att vara ekonomiskt oberoende om jag ständigt ska oroa mig över att jag äger massa företag jag inte vill vara ägare till?
Det kan handla om att det för individen är viktigare att bevara kapital, än att bygga!
Känner man sig själv och är medveten om att jag måste tro på mina bolag, för att kunna låta bli att sälja och istället köpa vid en krasch!
Då kan det vara en stor fördel att inte äga index.
Kalle56
Sensim,
RaderaEtt fint inlägg. Hela denna karusell som snurrar bygger ju på tanken att man skall vara bättre än medel. Tanken att det finns någon expertis att tillgå som presterar över medel över tid.
Kollade på en kommentar där en skribent var missnöjd över HMs utveckling. Den ingick ju i Hembergs folkportfölj. Aktien vilade lugnt i portföljen till kurs 340kr i mars 2015. Folkportföljen antyder givetvis att det är något för folket. Vi smarta pojkar håller oss givetvis med lite mer sofistikerade placeringar som vi inte skall trötta ut just folket med. Vid ett tillfälle poserade Hemberg med ryggen mot kameran, och berättade för "tjejerna på kontoret" om aktier och placeringar. Det kan dock sägas till Hembergs försvar att han har dock inte visat sig i röda hängslen med gula dollartecken på. Alltid något.
Mvh
Lars
Se gärna “Selecting Long-Term Winners”:
SvaraRaderahttps://sensimsteps.blogspot.se/2017/02/the-little-book-of-common-sense.html#kapitel08
Tack för en förnämlig blogg
SvaraRaderaMenar du att det är ett problem att det finns så många indexfonder?
Vad det gäller den kritik jag sett här annars gäller den först HUR indexfonderna används. Och det är ju riktat mot investeraren och inte konstruktionen i sig.
Hälsar Seglarn
Visst kan man gå bort sig med indexfonder också, men håller man sig till breda billiga index, är risken mindre än med enskilda aktier.
SvaraRaderaSedan så är det helt enkelt omöjligt att i längden slå index. Säg att du har kommit på en fin strategi som ger dig i snitt 5% överavkastning mot omx30, år efter år. Detta innebär att du så småningom skulle bli i stort sett ensam ägare till all bolag i omx30, dvs du ÄR nu index. Och du kan omöjligt slå dig själv med 5%...
Framgångsrik stock picking gentemot index förutsätter alltså att man äger en mindre/försumbar del av detta index.
Å andra sidan undrar jag varför det anses/verkar så lätt att underprestera index, medan det allmänt sägs vara väldigt svårt att överprestera. Borde det inte vara lika lätt/svårt att underprestera som att överprestera?
Med vänlig hälsning,
Frans
Jag tänker att en förklaring till att det är lättare att underpresterar index är transaktionskostnaderna. De borde faktiskt medföra att aktieägarna i snitt presterar något under index, och att index ligger något över snittet.//S
RaderaTycker indexfonder får oförtjänt mycket stryk här. I och för sig inte så konstigt med tanke på vilken läsekrets en blogg av denna karaktär drar till sig. Vi är förmodligen mer intresserade än genomsnittet av att äga aktier direkt...
SvaraRaderaLåt oss ta Lundaluppen som exempel. Som jag ser det är han långt över genomsnittet gällande diverse färdigheter för att analysera aktier.
För det första: en gedigen utbildning. Civilingenjörer får minst sagt lära sig räkna...
För det andra: en synnerligen relevant yrkeslivserfarenhet, vilket inneburit en grundläggande förståelse för företags ekonomiska och legala villkor.
För det tredje (följer av punkt två): hans skrivsätt avslöjar att han kan bokföring från grunden. Kombineras med fördel med vad som verkar vara ett intresse à la Buffett för att plöja företagsräkenskaper...
Att en sådan person ställer sig skeptisk till indexfonder är kanske inte så konstigt.
För det stora flertalet tror jag dock att indexfonder är ett utomordentligt verktyg att spara i. Den hemliga såsen är ju de låga avgifterna (samt att marknadsavkastningen historiskt sett inte varit fy skam).
Någon skrev här bloggen för en tid sedan att det är enkelt att slå index. Man behöver ju bara välja bort de sämsta aktierna ur indexet... :-)
Må så vara, men även motsatt strategi visar sig ju kunna slå index ("The Dogs of the Dow")... Välj de aktier i indexet som gått sämst under det gångna året, behåll ett år, upprepa urvalsprocessen kommande årsskifte etc. Fast även en så enkel metod kräver ett visst engagemang...
För alla dem som saknar intresse och/eller inser sina begränsningar är indexfonder ett gott alternativ som jag ser det. Att sedan industrin försöker slå mynt av det stora intresset och erbjuder fler och fler indexfonder är inte mer konstigt än att det växer hårstrån på mina kinder... :-)
Mvh
Carolus
"Någon skrev här bloggen för en tid sedan att det är enkelt att slå index."
RaderaTrillade bort ett litet "på" i meningen ovan...
Borde alltså vara:
"Någon skrev här på bloggen för en tid sedan att det är enkelt att slå index."
Carolus
Jag har mest problem med indexfonder när folk börjar trada dessa, vilket jag tycker mig se många tecken på. Framväxten av ETF:er, tips om hur sparare ska allokera i lite olika indexfonder, välja småbolagsindex etc.
RaderaStyrkan i Malkiels budskap är som jag ser det:
- 20 % indexering (egentligen oengagerad diversifiering)
- 70 % passiviteten, dollar cost averaging
- 10 % ombalansering för de som tillämpar detta
Men det är ju bara min syn. Tack för de vänliga orden :-)
Trading med fonder: där är vi helt överens.
RaderaVi lever ju i ekokammare. Ibland får jag intrycket att "alla" handlar med aktier, men så är det förstås inte. Tror det är när vi först räknar in pensionssparande (och fondsparande i stort) som svenska folket är ett av de mest aktieägande folken i världen (?).
Nyfikenheten väcktes; jag gick precis in på SCB:s hemsida och sökte runt lite. Den senaste statistiken jag kan finna (Statistiska meddelanden FM 20 SM 1702) ger vid handen att i juni 2017 ägde 13,4 procent av totalbefolkningen aktier direkt (tabell 5b, sidan 12). Denna andel har fallit i många år nu. Då ingår inte förvaltarregistrerade innehav (vilka uppges utgöra tio procent av hushållens totala ägande).
Portföljmedelvärdet är 551 000 kr; medianportföljen ligger på (!) 30 000 kr... Den sista siffran förvånar mig även om jag vet att fördelningen är extremt skev. Lägger vi hela svenska folkets aktieportföljer i en lång rad (från lägst till högst värde) har alltså hälften ett värde som understiger 30 000 kr...
Alltså: jag tror inte du är representativ för oss småsparare... ;-)
Vänliga hälsningar
Carolus