Modell för investeringskriterier och analys

I fredags skrev jag att jag funderar på att revidera mina investeringskriterier. Jag tänker mig en version 1.1, inga radikala ändringar alltså. I det inlägget noterade jag ett antal saker som jag själv ser som problem i mina kriterier.

Här tänkte jag mer resonera kring modellen och funktionen av kriterierna - inte så mycket vilka de är och hur de är utformade. Idag ser mina analyser ut såhär:

• Friformsanalys där jag fångar upp det som lockar mig med bolaget, branschen etc.
• Kvalitativa investeringskriterier som svarar JA/NEJ på en uppsättning frågor och därmed säger om bolagets investeringskvalitet är tillräckligt hög
• Kvantitativa investeringskriterier som ringar in priset i förhållande till företagets fundamenta

Den första delen är alltså där jag försöker finna ut varför jag vill ha bolaget överhuvudtaget. Den andra delen är där mina kriterier ska skydda mig från skräp genom helt objektiva kriterier där jag inte tillåts lura mig själv. Den tredje delen ska besvara frågan om huruvida bolaget är köpvärt på dagens prisnivå.

Jag är nöjd med denna grova indelning, och jag tycker den är mer systematisk än många jag sett i tidskrifter, i analyser från bankanalytiker etc. De allra flesta analyser man ser i dessa sammanhang köper vilket bolag som helst om priset är rätt. Detta är inte per definition fel, men passar inte mig. Jag anser att det introducerar risker jag inte är beredd att ta. Om alla skulle följa mina kriterier skulle vissa bolag inte kunna hitta ägare, så det vore orimligt att tro att de skulle kunna få en stor utbredning.

Många saker kan dock förbättras i analyserna. Friformsanalysen är på väldigt fri form, och där skulle jag nog vilja introducera en kort lista med frågor som alltid ska besvaras. Det kan röra sig om konkurrensfördelar, branschen, prissättningsförmåga etc. Jag kommer inte alltid att kunna svara intelligent på frågorna, men de är inte kriterier så mycket som ett analysstöd.

De kvalitativa kriterierna vill jag behålla som få till antalet. De ska så långt som någonsin möjligt vara mätbara och objektiva och måste därmed vara baserade på historisk fakta. De bör vara ortogonala och alltså inte överlappa varandra helt eller delvis.

De kvantitativa kriterierna ska svara på om priset är rimligt. Med tanke på att P/E (jag återkommer till vilket P och vilket E) i praktiken är det enda jag följer i min bevakningslista är det egentligen där jag borde lägga krutet. Andra mått kan sannolikt slopas eller bakas in i friformsanalysen eller som bivillkor i kvalitativa kriterier.

Om man sammanfattar dessa tankar skulle en analysmetod framåt kunna innehålla dessa tre justerade element:

• Friformsanalys som minst svarar på ett antal kontrollfrågor
• Kvalitetskontroll med minimala kriterier med högt mått av objektivitet och mätbarhet
• Prisbedömning med få men välavvägda mått 

Mer av en 1.1 än en total revision alltså. I grunden är det samma upplägg som idag men något justerat. Vad tycker ni?

Investeringskriterier

I kamp med sociala plikter tänkte jag göra en översyn av mina investeringskriterier i helgen. De har tjänat mig väl med relativt små modifieringar sedan 2008, men jag har några problem som retar mig alltmer:

1. "Stark finansiell ställning" är ett nödvändigt kriterium men dagens utformning är inte heltäckande, kraven varierar mellan olika branscher på ett ganska otydligt sätt
2. "Trovärdig ledning" slutar oftast med en ganska tam kommentar
3. "Begränsat P/E" tar inte hänsyn till skuldsättning eller nettokassa eller upparbetad utdelning, E innehåller ett inslag av godtycke i min modell
4. "Begränsat EV/EBIT3-tal", klumpigt mått, gränsvärdet beror på landets skattesats, måttet är kopplat till "Stark finansiell ställning"
5. "P/B under 150%", ett kritierium som jag i minst hälften av fallen struntar i är knappast ett fungerande investeringskriterium

Det är som sagt inga katastrofer, jag upplever att de skyddar mig väl men de är alltså bitvis vaga, klumpiga och inkonsekventa. Helst vill jag ha kriterier som är ortogonala - som inte påverkar varandra och överlappar varandra - så att varje mått mäter en distinkt egenskap. Det är givetvis inte lika viktigt som att de är heltäckande, men det är snyggare så och minimerar det mekaniska arbetet.

Jag har genom åren övervägt och förkastat en hel del andra mått, owner earnings är ett av dem, ROE ett annat. Är det något mått ni som läsare saknar?

Till sist vill jag poängtera att eventuella modifieringar inte ska göra det svårare eller enklare att passera kriterierna. Det är utformningen av kriterierna jag är missnöjd med, inte hur många eller få bolag som släpps igenom. 

Utdelning Castellum

Fjolårets största nykomling i portföljen, Castellum, delade ut 4,25 kronor per aktie till sina ägare idag. Castellum är en riktigt intressant utdelningsaktie med god direktavkastning och historiskt en bra utdelningstillväxt. Fastighetsbolag som är välskötta blir sällan kursraketer annat än efter en bred kris, men totalavkastningen är hygglig och bolaget kan även återinvestera sina vinster till en rimlig avkastning.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-03-28	Castellum	1 810	4,25	7 693
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Wal-Mart	120	3,07	369
Summa				37 618

Nästa vecka väntar jag utdelningar från Handelsbanken och Maersk.

Utdelning Swedbank

Idag trillade utdelningen från Swedbank in, 10,10 kronor per aktie gör att min yield on cost ligger på 27 procent, ibland är det trevligt att äga aktier länge.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Wal-Mart	120	3,07	369
Summa				29 925

Imorgon hoppas jag det är dags för Castellum.

Rapport från H&M

Efter att ha ägnat senaste tidens inlägg nästan helt åt Handelsbanken är det skönt med lite omväxling när H&M släpper sin kvartalsrapport för december 2013-februari 2014.

Årets första kvartal har varit trevligt för Hennes & Mauritz. Butiksetableringen har resulterat i ökad försäljning, ökat bruttoresultat och ökat nettoresultat, men som vanligt de senaste åren i fallande grad. Höjdpunkterna i rapporten är (jämförelser med Q1 2013):

• Antalet butiker har ökat med 13 procent till 3 192 st
• Omsättningen har ökat med 13 procent till 32 miljarder kronor. Även om följsamheten mot butikerna aldrig är perfekt är det positivt att tillväxten ligger på ungefär samma takt
• Bruttoresultatet har stigit 13 procent till 17 miljarder, bruttomarginalen sjönk något men ändå positivt att man hållit marginalen någorlunda. På sikt drömmer man ju som ägare om att bruttomarginalen ska leta sig upp en bra bit över 60 procent igen
• Försäljningsomkostnaderna har stigit lite mer än bruttoresultatet, och tillsammans med höjda centrala omkostnader och lägre finansiella intäkter har det lett till en lägre nettomarginal
• Resultatet per aktie har stigit 7 procent till 1,60 kronor, detta är normalt H&M:s svagaste kvartal så ett förbättrat resultat här har inte någon enorm bäring på årets resultat

I övrigt rullar H&M:s expansion vidare, till synes utan större hinder eller felsteg. I år lanserar man fyra nya e-handelsmarknader och tre nya fysiska marknader, äntligen ligger online före butikerna i nyetablering. De största tillväxtländerna i kvartalet jämfört med förra året är Kina och Italien (!), kul att man kan hävda sig i "modets hemland" även om det kanske främst rör sig om en återhämtning.

Huvudkedjans andel av butikerna har sjunkit från 94,6 procent till 93,5 procent av totala antalet butiker. H&M redovisar inte vad de omsätter men småkedjornas betydelse i koncernen växer och utrullningen av COS och & Other Stories fortsätter.

Den svaga punkten i rapporten är varulagret som ökat med 15 procent, varav 13 procent kan motiveras av tillväxten. Detta har lett till ett klart försämrat kassaflöde jämfört med föregående år. Det är dock väldigt vanligt att säsongs- och vädervariationer gör att H&M:s varulager fluktuerar så jag är inte orolig. Men det hade varit trevligare om man sålt av de där 2-3 extra procentenheterna.

Handelsbanken numera ett investmentbolag?

Igår lämnade Handelsbanken en uppseendeväckande pressmeddelande som i korthet berättade att Handelsbanken gjort ett antal affärer med Handelsbankens Pensionskassa och Handelsbankens Pensionsstiftelse, där slutpoängen blir att Handelsbanken numera äger:

• 10,46 procent av rösterna i Industrivärden
• 10,15 procent av rösterna i SCA

Detta gör att Handelsbanken kan räkna dessa bolag som koncernbolag enligt den nya europeiska lagstiftning, CRD4, som trots sitt fokus på kapitaltäckning bland annat föreskriver att styrelseledamöter i bankföretag inte kan sitta i alltför många styrelser. Kontentan av detta är alltså att ledamöter i bl.a. Industrivärden, Handelsbanken och SCAs styrelser räknas som att de sitter i en styrelse.

Detta har väckt en hel del uppståndelse. Vi har de upprörda ägarna, de å samhällets vägnar indignerade journalisterna, men också vissa som riktar irritationen mot lagstiftningen. Finansinspektionen är däremot mer balanserad i sin åsikt och ljummet positiv. Eftersom jag inte säljer lösnummer kan jag ju kosta på mig att vara balanserad, vad har egentligen ändrats:

• Samma gäng sitter kvar i styrelserna
• Samma ägandesfär kvarstår, även om aktierna flyttats runt en aning, om något har transparensen ökat
• Handelsbanken får skattefria utdelningar från SCA och Industrivärden (de blir näringsbetingade innehav om något år)
• SHB har duckat en godtycklig lagstiftning genom att använda ett godtyckligt kryphål i samma lagstiftning

Ärligt talat kan jag inte se att något väsentligt ändrats. Jag undrar mest vad Pensionskassan och Pensionsstiftelsen fick istället. SHB har reagerat lite arrogant (Anders Nyrén har aldrig varit en favorit på denna blogg) på följdfrågorna, vilket jag börjar bli van vid från mina innehav (Wahlroos, någon?). Å andra sidan för politikerna just nu ett ganska märkligt ställningskrig också där godtyckliga spärrar införs, det förvarnas om kommande lagstiftning där man förväntar sig, och i stor utsträckning får, regelefterlevnad på icke-beslutade framtida lagar. 

Alla som suttit i en styrelse vet att det inte rör sig om ett heltidsuppdrag. De högre kraven i ett större bolag pareras av bättre nivå på materialet styrelsen får inför möten och högre förkunskapskrav på styrelseledamöterna. Jag kan inte se att SCA, SHB eller Industrivärden lidit av svaga eller frånvarande styrelser, därmed kan jag inte heller säga att de många styrelseuppdragen varit ett problem.

Jag kommer att fortsätta läsa olika inpass i frågan, men hittills tycker jag det verkar vara mycket väsen för nästintill ingenting. Missa inte Stockmans inlägg om den historiska aspekten.

Månadens inköp

Som jag nämnt i någon kommentar så blir månadens inköp uppskjutet. De närmaste dagarna väntar utdelningar från Swedbank, Castellum, Handelsbanken och Maersk och genom att skjuta upp inköpet till efter dessa kommit sparar jag en del courtage (förlåt Avanza) och skatt (förlåt svenska staten).

Besparingarna rör sig i storleksordningen 100-150 kronor, så vinsterna är inte enorma. Men sparsamhet är ju en dygd som ger ännu mer pengar att investera senare med nya courtage (varsågod Avanza) och skatter (varsågod svenska staten).

Apropå sparsamhet; just nu håller en del bloggrannar på att ladda upp inför deras #snålmånad som går att följa på Twitter och respektive blogg. För mig är varje månad en lagom snålmånad och när man har familj känns det svårt och lite godtyckligt att välja ut en månad för snålmånad. Jag önskar de andra lycka till dock, och kommer följa deras inlägg.

Jag har också publicerat en ny uppdatering av bevakningslistan. Som vanligt rekommenderar jag att man läser det förklarande inlägget. Genom en lite större nedgång än bara utdelningen har nu Castellum kommit ner på intressanta nivåer igen. Där finner man även Bonheur och Industrivärden. Om jag hade köpt något idag hade valet stått mellan att öka på lite till i Castellum eller Bonheur.

Handelsbankens ÅR 2013 (12) - Avslutning

Detta är tolfte och sista delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Detta inlägg handlar om avslutningen på sidorna 204-216 som omfattar kontaktuppgifter, definitioner och förklaringar.

Då var det dags att avsluta genomläsningen av SHB:s årsredovisning och om jag får lov att recensera inläggen själv så är det nog främst del 7, koncernens räkenskaper, som jag skulle rekommendera läsare att återvända till.

Sidorna 208-214 går igenom samtliga kontor i banken och dess chefer. Det intressantaste här tycker jag är kartorna som visar regionbankernas områden. Förutom Sverige är Storbritannien den enda hemmamarknad som har mer än ett regionkontor (4 st).

Sidan 216 är däremot obligatorisk läsning med tydliga definitioner av ett antal vanliga begrepp i rapporten. Jag tänkte inte gå igenom dem då jag tycker de är väl beskrivna, om något verkar oklart så är kommentarfältet öppet för frågor.

Och då kan man lägga undan årsredovisningen för den här gången! Jag hoppas genomläsningen varit till nytta för några av er? Det finns väldigt mycket information i årsredovisningen och det gäller inte bara för Handelsbanken utan för alla större börskoncerner. Årsredovisningen är på många sätt den bästa informationskällan om ett företag och ofta startpunkten för mitt eget läsande om företaget. 

Handelsbankens ÅR 2013 (11) - Hållbarhetsredovisning

Detta är elfte delen av tolv i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Detta inlägg handlar om hållbarhetsredovisningen på sidorna 178-203.

Varför gör man en hållbarhetsredovisning? Den är inte obligatorisk - många bolag, särskilt mindre, sammanstället inte någon sådan - så varför gör man det? Den cyniska versionen är att bolagen vill mota undan kritik och kanske till och med få lite goodwill. Den mer positiva synen är att bolagen vill både förstå och förklara sin plats i ett större system än bara kunder och leverantörer. Jag personligen är kluven och pendlar mellan cynism och positivism medan jag läser.

SHB har anslutit sig till FN:s initiativ Global Compact som ställer upp tio principer för företag att följa inom områdena mänskliga rättigheter, arbetarskydd, miljö och antikorruption. SHB:s rapportering sker enligt Global Reporting Initiative. Hållbarhet är ett begrepp som vunnit mark de senaste åren (när jag var liten handlade ordet främst om tidpunkten när mjölk skulle surna) och omfattar en rad tidigare populära begrepp som miljöansvar och sociala ansvar.

Jag fastnar främst för dessa punkter i redovisningens inledning och översikt:

• Handelsbanken beskriver på ett bra sätt bankers allmännytta, med tanke på hur banker diskuteras i media idag verkar det finnas en folkvilja att banker inte skulle existera, men banker ser till att matcha personer som vill skjuta upp konsumtion och investering med personer som vill tidigarelägga konsumtion och investering. Livet skulle vara väldigt opraktiskt om denna matchning inte fanns.
• Det viktigaste hållbarhetskriteriet för en bank är dess överlevnad, och att den har förmågan att överleva av egen kraft
• Miljöpåverkan av en bank är måttlig, men man har lyckats sänka sina koldioxidutsläpp ordentligt de senaste fem åren genom övergång till miljöel
• Sjukfrånvaron är låg
• Kunderna är nöjda, mer nöjda än hos jämförbara banker

På sidan 183 beskrivs en intressentmodell för banken med fyra huvudintressenter: ägare, kunder, medarbetare och samhälle. Vad som är ännu intressantare är att den monetariseras i tabellen på samma sida. Kundnyttan mäts i termer av intäkter (den bör vara högre, annars har kunderna gjort en dålig avvägning) och ligger på 36 miljarder för 2013. Detta skapade värde fördelas på tre grupper: medarbetare (11,4 miljarder), samhälle (10,7) och ägare (6,8). Under medarbetare döljer sig även sociala avgifter som till viss del även skulle kunna tillskrivas samhället.

Till samhället går alltså 10,7 miljarder enligt uppställningen. 5,7 av dessa går till leverantörer. Man ska veta att en bank inte är momspliktig och därmed inte kan dra av moms, så av dessa 5,7 miljarder är 1,1 miljarder moms. Totalt betalar banken alltså 6,1 miljarder i moms, skatt och avgifter till staten. De senaste fem åren har banken betalat in 28,7 miljarder kronor till staten direkt och tagit emot 0 kronor. Till det kommer att man skapat jobb och utdelningar som ger ytterligare skatteunderlag och sociala avgifter för det offentliga.

Jag har svårt att se Handelsbanken som en skurk eller negativ kraft i samhället. Jag har inga som helst etiska bekymmer med att äga aktierna.

När det gäller jämställdhet är banker däremot knappast föredömen. I SHB:s fall är 38 procent av cheferna globalt kvinnor, medan 52 procent av medarbetarna totalt är kvinnor. Det är inte en fullständig katastrof och utvecklingen går mot fler kvinnor i ledande positioner, men det tyder inte på jämställdhet.

På sidorna 198-199 sammanställs ett antal initiativ Handelsbanken deltar i, samt olika utmärkelser man fått. Här vaknar cynikern i mig lite till liv. SHB deltar i ett par initiativ mot barnpornografi och barnsexhandel. Man har prisats för jämställdhet och mångfald. Allt detta är självklart behjärtansvärt och sympatiskt. Men är man därmed för folkmord, kärnvapenupprustning, slavhandel med vuxna kvinnor och andra saker som inte explicit nämns i hållbarhetsredovisningen? Är det verkligen meningen att företag ska engagera sig i alla frågor i samhället, eller i vilken mån bör de frågorna skötas av samhället? Om man vänder på det: jag skulle inte vilja leva i ett samhälle där dessa frågor överlämnas till företagen. Men självklart är företagen en del av de samhällen de verkar i.

Avslutningsvis sammanfattas på sidorna 201-202 i vilken mån man följer GRI och avrapporterar allt. Allra sist kommer sedan en revisionsrapport över hållbarhetsrapporteringen där revisorerna uttalar sig att revisorerna (via en dubbelnegation, för att inte dra på sig för stort ansvar) anser rapporten upprättad enligt rapporteringskriterierna.

Vad säger ni, brukar ni läsa hållbarhetsredovisningar?

Handelsbankens ÅR 2013 (10) - Utdelningsförslag och revisionsberättelse

Detta är tionde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Detta inlägg handlar om styrelsens förslag till vinstdisposition samt revisionsberättelsen på sidorna 175-177.

I alla aktiebolag fattar stämman beslut om utdelning till aktieägarna. Styrelsen lämnar förslag till stämman på en utdelning man anser motiverad utifrån utdelningspolicy och som inte hotar företagets finansiella stämning. Förslaget på sidan 175 innehåller väldigt mycket standardformuleringar och ser i stort sett ut som motsvarande förslag för vilket småbolag som helst.

Totalt 85,1 miljarder kronor finns tillgängliga för utdelning. Man ska komma ihåg att det är moderbolaget som lämnar utdelning (koncerner som sådana har inga aktier), och medel ska alltså tas ur moderbolagets balansräkning, se sidan 144. Normalt är det fritt eget kapital som är tillgängligt för utdelning, men för SHB är det större än 85 miljarder. Balanserad plus årets vinst är å andra sidan lägre än 85 miljarder. Jag får inte ihop matematiken exakt här alltså, finns det någon läsare som lyckats?

Styrelsens förslag är då att 16,50 kronor per aktie delas ut vilket innebär att 10,5 miljarder delas ut totalt och 74,6 balanseras till nästa år.

Revisionsberättelsen är ännu en standardformulering. Här beskrivs vad revisorerna gjort, hur revisorernas och styrelsens/VD:s ansvar fördelar sig samt revisorernas uttalande. På sidan 176 lämnas ett uttalande om själva årsredovisningen. På sidan 177 lämnas ett uttalande om bolagets förvaltning samt förslaget till vinstdisposition.

Revisionsberättelsen är helt utan anmärkningar, vilket är det normala. Om revisionsberättelsen är "oren", dvs. har anmärkningar ska man som småsparare vara extremt försiktig. Jag själv tar normalt inte i sådana bolag med tång. Det finns för många välskötta bolag där ute för att slösa tid på de illa skötta.

Handelsbankens ÅR 2013 (9) - Moderbolagets förvaltningsberättelse

Detta är nionde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Detta inlägg handlar om förvaltningsberättelsen för moderbolaget.

Man kan inte äga aktier i en koncern. När man köper aktier i Handelsbanken är det aktier i bolaget med organisationsnummer 502007-7862 som man köper, men vad heter bolaget egentligen? Enligt koncernnoten K49 heter det "Handelsbanken AB (publ)", medan allabolag.se kallar det för "Svenska Handelsbanken AB". Bolagsordningen anger "Bankens firma är Svenska Handelsbanken AB. Banken är ett publikt bankaktiebolag (publ)". Revisorerna (se sidan 177) anser att bankens firma är "Svenska Handelsbanken AB (publ)", vilket - om jag känner revisorer rätt - är det korrekta namnet.

Som aktieägare är man alltså delägare moderbolaget som i sin tur äger de andra bolagen i koncernen. I koncerner med betydande minoritetsintressen, t.ex. Bonheur eller Ratos, är moderbolagets redovisning intressant för att förstå koncernens interna finansiering och kassaflöden. I en koncern som Handelsbanken där alla väsentliga dotterbolag ägs till 100 procent är dock moderbolagets redovisning av måttlig betydelse, utan det mesta intressanta står att finna i koncernredovisningen.

Jag kommer därför inte vara lika detaljerad i genomgången av moderbolagets redovisning utan istället göra nedslag på saker jag tycker är intressanta.

Det första jag lägger märke till i räkenskaperna är att en väldigt stor del av verksamheten ligger direkt i moderbolaget. Många moderbolag i börsnoterade koncerner är relativt tomma holdingbolag med aktier i verksamhetsdrivande dotterbolag. Så är det inte här, i själva verket ligger två tredjedelar av koncernens balansomslutning här liksom en majoritet av intäkter och kostnader. Lägger man till dotterbolaget Stadshypotek ABs räkenskaper så har man täckt upp en väldigt stor del av balans- och resultaträkning.

Den intressantaste noten är förmodligen M14 på sidan 159 som beskriver ägandet i koncern- och intresseföretag. Här kan man exempelvis se att Handelsbanken äger 24,48 procent av Upplysningscentralen UC AB som i sin tur äger allabolag.se som jag nämnt och länkat till ett par gånger i detta inlägg. Det är en fantastisk tjänst som saknar motstycke i andra länder.

Som vanligt i denna typ av noter har den en jättebrist: den redovisar inte samtliga dotterbolags dotterbolag utan endast de största, därmed är inte hela koncernstrukturen synlig. Det är inte ett stort problem för SHB men kan vara det i andra koncerner där ägandet är i flera led, där det finns minoritetsägande i flera av leden och där väsentliga verksamheter ligger några steg ner i strukturen.

För den som vill gräva i skattesituationen är not M32 också av intresse. Den visar de obeskattade reserver moderbolaget har. Varje bolag i en koncern är skattesubjekt och måste deklarera och betala sin egen skatt. Om vissa bolag gjort vinst och andra förlust så kan man (med många undantag) genom koncernbidrag kvitta detta så totala skatten inte blir större än om man bedrivit verksamheten i ett enda bolag.

Obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder är ett sätt att skjuta upp en del av årets beskattning. Sedan ett antal år betalar man ränta på den innehållna skatten så många bolag har frångått att använda sig av periodiseringsfonder. När det stod klart att bolagsskatten skulle sänkas från 26,3 procent till 22 procent var det dock självklart många som ville skatta efter sänkningen. I noten framgår att man under 2012 bokade upp en sådan periodiseringsfond som man sedan upplöste och skattade 2013.

Resten av moderbolagets förvaltningsberättelse är en delmängd av vad som fanns i koncernens motsvarighet och därmed av ganska begränsat intresse i mina ögon. Är det något jag missat?

Handelsbankens ÅR 2013 (8) - Noterna för koncernen

Detta är åttonde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. I det här inlägget kommer jag gå igenom noterna till koncernens finansiella rapporter. Det rör sig om 49 noter över 70 sidor, så fixa en kopp kaffe innan ni börjar läsa...

Många erfarna investerare säger att man ska läsa rapporterna bakifrån. Med detta menar man att mycket av hemligheterna och mycket av de svaga punkterna står att finna i noterna. Det ligger mycket i det, men det finns också mycket information att gå igenom.

Noterna är hårt regelstyrda och är en del av redovisningen där revisorerna är extremt noggranna och kräver förtydliganden och öppenhet kring bolagets ställning.

Noterna ska normalt inte läsas från start till slut utan bör läsas i samband med att man går igenom koncernräkenskaperna. I det här fallet är syftet till viss del förståelse för Handelsbanken men i större utsträckning att förklara själva noterna.

Jag ansträngde mig rätt mycket för att göra avsnitt 7 ganska allmängiltigt trots att det är en bank vi tittar på. Det blir svårare i noterna eftersom de är mer verksamhetsspecifika, men jag ska försöka jämföra med andra bolag när det är motiverat. Jag hoppas att ni läsare använder kommentarfältet aktivt så kan det här bli riktigt bra!

Not K1 Redovisningsprinciper (sidorna 70-77)

Den första noten är oftast den allra längsta, så även här. Här beskrivs gällande lagstiftning samt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Förändringar sedan föregående år gås igenom noggrant och kommande förändringar beskrivs. En del saker som står i noten har jag redan beskrivit i tidigare inlägg. En kort kommentar för varje del:

1. Lagar och föreskrifter som gäller, jag tog upp några i första inlägget
2. Förändrade principer: den största förändringen är regler kring ersättningar till anställda vilket inneburit en ändring i hur man redovisar pensionsskulder, därav de stora slagen
3. Hur dotterbolag, intressebolag och andra innehav redovisas, gick jag igenom i förra inlägget
4. Segmentsrapporteringens principer som jag också varit inne på i detta inlägg
5. Tillgångar och skulder i utländsk valuta: om hur ändringar bokas upp i balansräkningen, resultaträkningen och totalresultatet
6. Tillgångar och skulder i balansräkningen: hur och när de bokas upp
7. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder: bra beskrivning av ett antal olika typer av tillgångar och skulder
8. Värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde: proceduren för att marknadsvärdera tillgångar och skulder, läs särskilt igenom derivat
9. Kreditförluster och nerskrivningar: här beskrivs i hygglig detalj hur det går till när kreditförluster och nedskrivningsbehov identifieras och bedöms
10. Säkringsredovisning: beskriver kassaflödessäkringar, valutasäkringar, säkringar av verkligt värde etc.
11. Leasing: banken är både leasetagare och leasegivare
12. Försäkringsverksamhet: här beskrivs hur Handelsbanken Livs verksamhet redovisas, gällande premier, försäkringsskulder och tillgångar
13. Immateriella tillgångar: här beskrivs väldigt väl hur immateriella tillgångar inklusive goodwill fungerar och det är en väldigt generell beskrivning som gäller för i stort sett alla företag, rekommenderas!
14. Fastigheter och inventarier: här kan jag lägga till att banker inte får äga övertagna fastigheter hur länge som helst, det är verksamhetsfrämmande
15. Avsättningar: många meningar för att definiera ordet...
16. Eget kapital: riktigt bra överblick, rekommenderas
17. Intäkter: återigen pedagogiskt
18. Ersättningar till anställda: det intressanta här är att man använder samma diskonteringsränta som avkastningsränta när man beräknar förmånsbestämda pensionsskulder. Jag tror det är rätt sätt att göra det, det har historiskt sett funnits många avarter här
19. Skatter: inget anmärkningsvärt
20. Uppskattningar och väsentliga bedömningar:

Jag måste säga att K1 från SHB är en väldigt pedagogiskt skriven text och även om det inte är lättläst är den mer tillgänglig än många andra motsvarande jag läst.

Not K2 Riskhantering (sidorna 78-101)

Not K2 beskriver Handelsbankens riskhantering och är väldigt bankspecifik. Bankverksamhet innebär ett antal väldigt stora risktaganden som man med olika verktyg kan eliminera, begränsa eller skapa buffertar emot. Noten är knappast lättläst men det är en oerhört nyttig lektion i bankverksamhet. Jag kommenterar inte allt nedan, om det är något diagram eller någon text som verkar intressant men jag inte nämnt så kommentera gärna i kommentarfältet.

Diagrammet längst upp till vänster på sidan 78 illustrerar Handelsbankens framgång de senaste fjorton åren på ett utmärkt sätt, kreditförlusterna är varje år lägre än andra nordiska storbanker.

Annars beskriver noten mycket av bolagets organisation och syn på risk. Om man ska låna pengar i Lund till ett företagsköp i mindre skala går man inte till Handelsbanken utan till de lokala bankerna, som är väldigt "sugna" på att göra affärer lokalt och som inte kan balansera en överhettad marknad genom att göra mer affärer någon annanstans.

På sidan 82 finns en liten tabell uppe i mittspalten där kreditexponering mot olika säkerheter visas, och för Handelsbanken är nästan hälften lån mot bostadsfastigheter. När man värderar SHB måste man ställa denna exponering och risk mot bolagets riskhantering och historiskt goda resultat på området.

På sidan 88 diskuteras tradingverksamhetens VaR (value at risk) och detta är ju ett område som HQ Bank-kraschen lärde oss en del om. Det man främst lärde sig att det kan vara enormt svårt att få en skarp bild av den egentliga risken. SHB:s VaR är mycket liten jämfört med eget kapital och den årliga intjäningen. Detta är ingen garanti men min lekmannabedömning är att risken vid en bostadskrasch är enormt mycket större.

Längst ner på sidan 91 visas ett diagram som illustrerar de kontraktsmässiga löptiderna för tillgångar och skulder, och när tillgångarna har kortare löptid än skulderna uppstår en likviditetsrisk. Det är här många menar att banker "skapar pengar". De lånar ut pengar som fortfarande är tillgängliga för fordringsägaren, plötsligt har både den inlånande personen och den lånande personen tillgång till samma pengar.

Tillgångarna har både motpartsrisken, kreditrisken och likviditetsrisken. Detta kan sammantaget tvinga banken till att ha stora likviditetsreserver. SHB har ett överskott av likvida tillgångar för att parera detta.

På sidan 92 visas ett diagram som återigen belyser bankens låga profil, illustrerad av dess låga CDS-spread jämfört med andra banker över sju år.

Längst ner på sidan 93 ser man belåningsgraden i Stadshypoteks (lån mot fastigheter) portfölj. Den volymviktade belåningsgraden för kunderna är 25,1 procent i Sverige. 0,2 procent har en belåningsgrad över 60 procent. Sinnebilden av den högbelånade förstagångsköparen är säkert inte ogrundad, men det är inte många sådana i Handelsbankens kundregister.

Sidan 95 ger en bra överblick över bankens finansiering i olika valutor. Inlåningen från allmänheten ingår inte här och den är ju alltid i lokala valutor, istället är det emitterade värdepapper samt skulder till kreditinstitut som visas. Som synes på cirkeldiagrammen är amerikanska dollar kraftigt överrepresenterade i denna finansiering, i synnerhet för kortfristiga skulder. Banken använder valutasäkringar för att begränsa denna risk.

På sidan 97 återkommer man till förfalloanalysen ur ett likviditetsperspektiv. De tillgångar som förfaller inom tre månader är större än de skulder som förfaller inom tre månader. Detta är ingen garant för att man klarar alla åtaganden, då behöver man gå ner på mer finkornig nivå, men det är såklart bättre än det motsatta förhållandet.

Risker i försäkringsrörelsen på sidan 98 beskriver Handelsbanken Liv och dess risker. Den punkt jag fastnade för var livslängdsantagandet och dess känslighet. Om dödligheten skulle stiga med 10 procent jämfört med gällande prognoser så skulle det innebära ett försämrat resultat på 56 miljoner kronor.

På sidan 100 diskuteras ekonomiskt kapital och tillgängliga finansiella resurser där det ekonomiska kapitalkravet är en sammanvägning av alla risker banken löper med en konfidensnivå på 99,97 procent. Om man räknat rätt är det risker som kan detta inträffa vart 3000:e år var för sig, men de antas till viss del vara oberoende, så totalvärdet är lägre än summan av riskerna. AFR/EC ligger nu på nästan 200 procent och målsättningen är 120 procent. Det finns inga absoluta garantier i någon verksamhet och det gäller banker också, men om man räknat rätt finns goda säkerhetsmarginaler. 

Not K3 Räntenetto (sidan 102)

Här bryts räntenettot ner. Den stora ränteintäkten är från utlåning till allmänheten medan den stora kostnaden är till innehavarna av emitterade värdepapper. För de 825 miljarder man har i inlåning från allmänheten har man 4 miljarder i räntekostnad, ca 0,5 procent alltså. För de 1 700 miljarder man lånar ut till allmänheten får man 52 miljarder i ränteintäkt, ca 3,1 procent alltså. Det kan vara lönsamt att driva bankverksamhet även i lågräntemiljö.

Not K4 Provisionsnetto (sidan 102)

Handelsbanken har en låg andel provisioner jämfört med i synnerhet SEB och intäkterna är spridda. Största intäkt är från betalningsavgifter vilket också är största kostnad. Sedan följer fondavgifter och courtage. Även avgifter vid in- och utlåning är betydande, men övriga intäkter ligger på under miljarden.

De begränsade courtageintäkterna har gjort SHB relativt okänsliga för det tuffa börsklimatet de senaste åren när handeln varit liten. Den positiva effekten av stigande börs och stigande börsintresse blir ju därmed också mindre.

Not K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner (sidan 103)

Detta är kanske den mest svårgenomträngliga posten i resultaträkningen. Här finns ett antal komponenter som slås samman till en post där den gemensamma nämnaren är att det rör sig om poster som marknadsvärderas:

• Handelsposten visar hur handeln i egen bok utvecklat sig under året
• Övriga finansiella instrument som marknadsvärderas hela sin livslängd
• Finansiella instrument till upplupet anskaffningsärde: intäkter och kostnader från förtida upplösta lån och skulder (exempelvis förtida betalning av bundet bolån)
• Finansiella instrument tillgängliga för försäljning, instrument som ingår i delar av verksamheten som är tillgängliga för försäljning
• Säkringsredovisning, de säkringar som är ineffektiva, dvs. inte matchas av ett kassaflöde eller valutaförändring hamnar här
• Dekomponerade försäkringskontrakt: vissa försäkringar består av något slags hybrid mellan kundplaceringar och försäkringsinslag, de resultat som uppstår i dessa hamnar här

Ärligt talat vet jag inte om mina förklaringar är tydligare än bankens egna i noten, ställ som sagt gärna frågor.

Not K6 Riskresultat försäkring (sidan 103)

Riskresultatet i försäkringarna ligger på 24 procent, vilket är i samma storleksordning som Sampo/If ligger på.

Not K7 Övriga intäkter (sidan 103)

Nerbrytning av en liten post där största delen är "Andra intäkter". Inte särskilt informativt men inte heller särskilt viktigt.

Not K8 Personalkostnader (sidorna 104-107)

Längst upp till vänster visas sammansättningen av personalkostnaderna där knappt 80 procent är löner och arvoden samt sociala avgifter. Avsättningarna till Oktogonen och pensionskostnaderna står för ungefär 10 procent vardera. Det är absolut ingen extrem kostnad.

På sidan 105 framgår tydligt att de rörliga ersättningarna i koncernen är mycket små och isolerade till en liten och minskande grupp på 286 personer.

Pensionsförpliktelser mot ledning och totalt framgår på sidan 106. Detta är ett känsligt ämne och för högavlönade direktörer är det inga kaffepengar. Pär Bomans personliga pensionsförpliktelser uppgår till 178 miljoner kronor. Innan man börjar skrika om abnorma belopp ska man komma ihåg ett par saker:

1. Premierna, inbetalningen till pensionsförpliktelsen är redan gjord och tagen på resultatet, här vilar inte någon tickande bomb
2. Premierna är float och är investerade, de ger ett förvaltningsresultat som sannolikt tillfaller den försäkrade eftersom pensionerna är förmånsbestämda, men matchningen är inte perfekt. Därmed uppstår omvärderingsresultat varje år  

Vad de flesta bolag gör är att betala pensionerna till ett externt bolag, medan Handelsbanken som har sitt livbolag givetvis behåller dem inom koncernen. Därför blir pensionsförpliktelserna väldigt synliga. Så länge kostnadsnivån totalt ligger omkring 10 procent av personalkostnaderna tycker jag inte att detta är något att bråka om ur ett ägarperspektiv. På sidan 107 framgår att utbetalda förmåner under 2013 uppgick till 650 miljoner kronor.

Tabellerna på sidan 107 visar vilka väsentliga antaganden man gjort för pensionsförpliktelsen samt en känslighetsanalys. Det är absolut inga försumbara förändringar, men även extrema förändringar bör rymmas inom ett års resultat.

Not K9 Övriga kostnader (sidan 108)

De övriga kostnaderna är ungefär hälften så stora som personalkostnaderna och domineras av hyror, inköpt IT samt inköpta tjänster. Det är inget som framstår som extremt någonstans.

Not K10 Kreditförluster (sidorna 108-110)

Nya reserveringar är gjorda på 1,3 miljarder, och 0,3 miljarder i tidigare reserveringar har återförts. 1,5 miljarder har skrivits av helt under året.

Sidan 110 visar hur stora fordringar som är klassificerade som osäkra, men även hur många förfallna fordringar som ändå inte betraktas som osäkra.

Not K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella/immateriella tillgångar (sidan 111)

Man har lyckats sälja inventarier med 16 miljoner i vinst! Varje gång jag gjort mig av med kontorsinventarier har jag fått ungefär noll...

Not K12 Årets resultat hänförlig till avvecklad verksamhet (sidan 111)

Här redovisas en väldigt enkel resultaträkning för bankens andelar i Plastalkoncernen som man beslagtagit som pant. Koncernen visar upp en fin tillväxt, det borde inte vara omöjligt att sälja.

Not K13 Resultat per aktie (sidan 111)

Här är en mer detaljerad beräkning av resultat per aktie jämfört med den som finns i resultaträkningen.

Not K14 Övrig utlåning till centralbanker (sidan 111)

Bankens utlåning till centralbanker, varav viss del i form av repotransaktioner. Den översta tabellen är för balansdagen och den undre medelvolymer under perioden.

Not K15 Utlåning till övriga kreditinstitut (sidan 112)

Här delas denna utlåning upp två delar, utlåning till andra banker respektive utlåning till andra kreditinstitut. Utlåningen är i stor utsträckning i utländsk valuta vilket förmodligen är hälsosamt för att balansera att inlåningen har motsvarande slagsida. Man kan också konstatera att denna utlåning är mycket liten, vilket med finanskrisen i minne känns tryggt.

Not K16 Utlåning till allmänheten (sidan 112)

Här syns fördelningen mellan utlåning till företag och till privatpersoner, vilket är relativt jämnt men företagssidan har minskat under året. 

Not K17 Räntebärande värdepapper (sidan 113)

Detta är en sammanställning av alla räntebärande värdepapper som banken äger uppdelat i två delar: statsskuldförbindelser och obligationer. Emittenterna domineras av stater och bostadsinstitut.

Not K18 Aktier och andelar (sidan 113)

Banken äger alltså noterade aktier för 45 miljarder, merparten kopplade till pensionsförsäkringar.

Not K19 Andelar i intresseföretag (sidan 114)

Handelsbanken äger aktier i tio intressebolag, främst bankgemensamma bolag där flera banker samarbetar, som Bankomat AB och liknande. Bolagen är totalt värderade till 272 miljoner och gjorde en blygsam vinst under 2013.

Not K20 Tillgångar där kunden står värderingsrisken (sidan 114)

Här är främst innehav kopplade till kunders kapitalförsäkringar.

Not K21 Derivatinstrument (sidan 115)

Banker äger stora mängder derivat av olika anledningar och syften. De nominella värdena överstiger med stor marginal bankens hela balansomslutning. Den stora volymen är handelslager för Handelsbanken Capital Markets verksamhet. De positiva och negativa marknadsvärdena är dock mer blygsamma och nära varandra. Som ägare får man konstatera att HCM lyckats ganska väl historiskt och att riskkontrollen verkar ha fungerat bra bakåt i tiden.

De derivat som inte ägs för handel ägs istället som säkringsinstrument. Volymen är betydlig mer blygsam än derivaten för handel. 

Not K22 Kvittning av finansiella instrument (sidan 116)

Derivat som är kopplade på ett sådant sätt att de mot samma händelse/villkor leder till kassaflöden som kan hanteras som nettokassaflöden kvittas mot varandra. I denna not sammanfattas dessa kvittningar. Detta är en ny upplysning som tillkommit med IFRS 7.

De nettobelopp som beräknas (18,4 miljarder i tillgångar och 16,1 miljarder i skulder) är nettobelopp mot motparter där man har kvittade instrument. Dessa nettobelopp är faktiska motpartsrisker mot vilka banken kräver säkerheter hos motparten.

Not K23 Immateriella tillgångar (sidan 117)

Här beräknas hur de immateriella tillgångarna utvecklats under året. Generellt är de hanterliga till storlek, 7 procent av eget kapital. Merparten är goodwill som enligt IFRS inte skrivs av. Goodwill ingår såklart inte i några kapitaltäckningsmått, men vid bedömningen av EK/aktie tycker jag man ska räkna av goodwill. 

Not K24 Fastigheter och inventarier (sidan 118)

Här sammanfattas de fastigheter och inventarier som banken äger samt deras av- och nedskrivningar. Även egendom som övertagits finns med och utgör ungefär 25 procent av värdet. Fastigheter till ett värde av ungefär 50 miljoner kronor har övertagits under året.

Not K25 Övriga tillgångar (sidan 118)

Här delas övriga tillgångar upp i fondlikvidfordringar och övrigt. Fondlikvidfordringar är fondlikvider banken har rätt till men som ännu inte influtit. Beloppet är relativt stort, 7 miljarder, vilket överraskar mig lite. Någon läsare som vet hur de kan bli så stora?

Not K26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (sidan 118)

Denna not återkommer i de allra flesta årsredovisningar. Det är poster där man betalt något i förskott men ännu inte fått tjänsten eller varan och därmed har en utestående fordran - alternativt poster där man levererat varan eller tjänsten men ännu inte fakturerat.

Upplupna ränteintäkter är räntor man är berättigad till på balansdagen men ännu inte fått in. 

Not K27 Skulder till kreditinstitut (sidan 119)

Här redovisas skulder till andra banker och kreditinstitut. Skulden är ungefär tre gånger så stor som bankens utlåning till andra kreditinstitut (jfr K15).

Not K28 In- och upplåning från allmänheten (sidan 119)

Inlåningen här är när banken tar emot insättningar på konton från allmänheten. Upplåning är de lån banken tar från allmänheten, jag misstänker (utan att veta säkert) att det kan röra sig om bundna sparformer och liknande. Volymerna har ökat under 2013. Tabellerna till vänster visar balansdagen, till höger medelvolymer över året.

Not K29 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken (sidan 119)

Detta är skuldsidan av de tillgångar som redovisades i not K20.

Not K30 Emitterade värdepapper (sidan 120)

Här sammanställs de värdepapper (certifikat och optioner) som banken ställt ut för att finansiera sig. De som äger dessa värdepapper har alltså en fordran på Handelsbanken som måste betala ut kuponger etc. Ungefär 40 procent är i svenska kronor.

Not K31 Korta positioner (sidan 120)

Handelsbanken Capital Markets tar korta positioner i sin handel och de redovisas här. Huvudsakligen har det rört sin om korta positioner i räntebärande värdepapper.

Not K32 Försäkringsskulder (sidan 120)

Skulder kopplade till Handelsbanken Livs försäkringar.

Not K33 Skatter (sidan 121)

Här redovisas först den uppskjutna skattefordringar och skatteskulder banken har i balansräkningen. Fordringarna hänger alltså ihop med sänkta marknadsvärden på tillgångar, skulderna med höjda marknadsvärden. De blir aktiva fordringar eller skulder när tillgångarna säljs.

De uppskjutna skatterna har fallit rejält på grund av den sänkta bolagsskatten. 2012 sänktes de på grund av att skatten värderas till det belopp det bedöms vara när de ska betalas, och 2013 och framåt gällde 22 procent. Men man utnyttjade också möjligheten till en periodiseringsfond som man löst upp 2013 för att ytterligare hålla nere i skattekostnaderna. Från och med 2013 är skattesänkningen "fullständig" i räkenskaperna och framåt får man inga sådana positiva engångseffekter.

Engångseffekten under 2012 från sänkningen gjorde att skatten ökade från 2012 till 2013 trots att det var just över det årsskiftet skattesänkningen trädde i kraft. Periodiseringen minskade effekten något.

Not K34 Avsättningar (sidan 122)

Här redovisas avsättningar för omstruktureringar och tvister. När man vet eller rimligen kan anta att en kostnad kommer att uppstå framåt gör man en avsättning för det. Det rör sig om i sammanhanget små belopp. 

Not K35 Övriga skulder (sidan 122)

Fondlikvidskulder särskiljs från övrigt här. Beloppen är oväntat stora, 7 miljarder. Jag antar att detta är skulder som uppstår när en fondägare säljer sina fondandelar och lever tills likviden utbetalts.

Not K36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (sidan 122)

Detta är skuldvarianten av not K26. Förutbetalda intäkter är när man tagit betalt innan bokslutsdagen för en tjänst eller vara som levereras efter bokslutsdagen. Upplupna kostnader är kostnader man tagit där faktura inte kommit vid bokslutsdagen.

Upplupna räntekostnader är alltså upplupen ränta under perioden som inte betalats vid bokslutsdagen.

Not K37 Efterställda skulder (sidan 122)

Efterställda skulder (på engelska junior debt) är skulder som är efterställda övriga skulder, dvs. vid en konkurs får de betalt efter övriga borgenärer men före aktieägarna. För Handelsbanken rör det sig om förlagslån. Några av förlagslånen är konvertibla, se kommentarerna i högerspalten.

Not K38 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder (sidorna 123-124)

Denna matris visar volym av tillgångar och skulder i två dimensioner: typ och klassificering. Jag har aldrig använt den här får jag medge. På sidan 124 visas motsvarande tabell för 2012 och längst ner en beskrivning av en omklassificering gjord 2008 och dess följder sedan dess.

Den som har haft nytta av denna not är välkommen att kommentera. 

Not K39 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde (sidorna 125-127)

Marknadsvärdering av finansiella instrument kan vara olika svårt. I den här noten delar man upp alla marknadsvärderade instrument i tre nivåer där nivå 1 är aktivt handlade instrument med aktuellt marknadsvärde. Nivå 3 är i andra änden med bristande externa data. Det finns alltså en fallande precision i värderingen där nivå 1 är bäst och nivå 3 är sämst.

Som synes är det en mindre del av tillgångar och skulder som hamnar i den riskabla nivå 3, men det rör sig ändå om miljarder, så risken ska inte helt avskrivas. Nivå 2 har en betydligt större volym, en fjärdedel av tillgångarna och 40 procent av skulderna är i denna nivå där marknadspriset bara delvis baseras på marknadsinformation.

Tabellen på sidan 126 visar att instrument i nivå 3 har minskat både 2012 och 2013.

På sidan 127 visas istället motsvarande klassificering av instrument som värderas till anskaffningsvärde. Det är lite svårare att tolka den här tabellen: visst saknar utlåning till allmänheten ett marknadsvärde och hamnar därmed i nivå 3, men innebär det en alarmerande risk? Att värdera dessa instrument är i stor utsträckning att värdera bankens löpande verksamhet.

Not K40 Ställda och mottagna säkerheter och överförda finansiella tillgångar (sidan 128)

Ställda och mottagna säkerheter finns generellt inte på balansräkningen då ägandeskapet oftast inte överförs (med undantag som kommenterats nedan), men de är ändå av betydelse för att förstå bolagets ställning.

För bankens egen upplåning ställs i många fall säkerheter. En del av emitterade värdepapper har till exempel säkerhet i den registrerade säkerhetsmassa som lämnats för hypotekslån och fortsätter vid bankens konkurs ta emot betalningar från dessa hypotekslån.

Det rör sig alltså om knappt en tredjedel av utlåningen till allmänheten som lämnats som säkerhet för egna emitterade värdepapper.

Längst ner på sidan 128 redovisas överförda värdepapper. Det rör sig främst om aktier som lånats ut samt räntebärande värdepapper som sålts under bindande återköpsavtal (repor). 

Not K41 Ansvarsförbindelser (sidan 129)

Ansvarsförbindelser ligger också utanför balansräkningen och innebär olika garantier som banken ovillkorligt lämnat för skulder.

Not K42 Övriga åtaganden (sidan 129)

Ännu en post utanför balansräkningen är dessa åtaganden där största delen är ställda kreditlöften. Nästan alla företag har checkkredit som tillåter dem att mot en avgift ha ett kreditutrymme för att utan dröjsmål och ytterligare villkor låna pengar kortfristigt. Löftena är såklart ingen fordran men banken kan kontraktsmässigt varit tvungen att låna ut pengar med kort varsel. Löftena är inte små, närmare 400 miljarder.

Not K43 Leasing (sidan 129)

Banken är leasegivare i olika leasingavtal med kunder som en tjänst för att finansiera tillgångar. Det är en relativt liten, men inte obetydlig del av verksamheten.  

Not K44 Segmentinformation (sidorna 130-131)

Merparten av noten är samma tabell som fanns på sidorna 26-26. Till detta kommer en liten tabell över geografisk information, där intäkter och tillgångar hänförs till geografiska länder där affären gjordes - inte vilken kontorsrörelse som gjorde affären. Merparten av affärerna görs såklart av den lokala kontorsrörelsen så skillnaden är inte markant.

Längst ner till höger på sidan 131 finns en nedbrytning av intäkter per produktområde, vilket är intressant. Här ser man framförallt att investmentbanking är en viktigare intäktskälla än vad som framgår av segmentens redovisning.

Not K45 Tillgångar och skulder i valuta (sidan 132)

För att en bank ska ha noll risk i in- och utlåningsverksamheten ska den ha lån med samma löptid, med samma valuta och mot samma motparter som den har fordringar. Det vore inte särskilt lönsamt, så en bank tar bland annat risker genom att låna ut till andra motparter än man lånar in och realistisk efterfrågan tvingar den att inte matcha löptider exakt och att inte matcha valutor exakt.

I denna not visas valutamatchningen och det intressanta i mina ögon är att titta på summa tillgångar för varje valuta och jämföra med summa skulder. Då ser man att euro och amerikanska dollar har en slagsida åt skuldhållet, dvs. man finansierar sig i dessa valutor i större utsträckning än man lånar ut. För de flesta andra valutor är förhållandet det omvända.

Not K46 Upplysningar om närstående (sidan 133)

Här specificeras olika mellanhavanden med närstående företag, intressebolag samt ett antal närstående stiftelser och pensionskassor. Alla bolag måste redovisa denna typ av affärer och dessa transaktioner ska alltid granskas noggrant eftersom de riskerar att missgynna mindre ägare till förmån för större ägare. Här finns inga sådana "riskabla" affärer som jag ser det.

Ett exempel på riskabla affärer är när Lundbergföretagen köpte Indutradeaktier av Industrivärden. Lundberg skulle genom sitt inflytande kunna påverka Industrivärden att sälja billigt till dem. Denna affär tycktes juste för mig, men typen av affär måste granskas.

Not K47 Rörelseförvärv (sidan 134)

Här beskrivs kort förvärvet av brittiska Heartwood Wealth Group Limited och hur förvärvet påverkar balans- och resultaträkning. Att döma av kommentarerna är bolaget inte särskilt lönsamt utan syftet med förvärvet är att bredda sitt erbjudande och komma åt Heartwoods kundstock.

Not K48 Omräkning av finansiella rapporter med anledning av IAS19 (sidan 135)

En ny IAS19 Ersättning till anställda, en del av IFRS, trädde i kraft den 1 januari 2013 och innebär förändringar hur förmånsbestämda pensioner redovisas. För jämförbarheten har siffrorna för 2012 omräknats som om nya reglerna gällde redan då, vilket påverkar resultatet negativt med en halv miljard.

Not K49 Kapitaltäckning (sidorna 136-139)

Den sista noten är återigen en riktigt intressant sådan. I tabellen på sidan 137 visas samtliga koncernbolag uppdelade i de som ingår i den finansiella företagsgruppen - och därmed omfattas av kapitaltäckningsreglerna, och de som ligger utanför.

Bolagen är grupperade i ett antal sammanhängande grupper:

• Moderbolaget Handelsbanken AB (publ)
• Finans-bolagen som erbjuder finansiella produkter
• Stadshypotek för svenska hypotekslån
• Fondförvaltningsbolag
• AB Handel och Industri (?)
• Heartwood-gruppen
• Ett antal bolag som av namnen att döma äger olika fastigheter
• Intresseföretagen
• Bolag utanför den finansiella företagsgruppen

Noten beskriver sedan vilket kapital som får räknas in i primärkapital, samt hur kapitalkraven beräknas enligt två olika interna riskklassificeringsmetoder. Primärkapitalet finns uppställt i tabellen överst på sidan 138.

Tabellen över på sidan 139 är väldigt intressant för den som vill få en inblick i bankens riskvikter. Riskvikterna på privatbostäder 2013 var låga 5,2 procent, lägst av alla svenska banker. Då ska man komma ihåg SHB:s historik och den låga belåningsgrad kunderna har, men riskvikten är låg. Om riskvikterna för dessa lån höjs till 15-25 procent av Finansinspektionen som det varit tal om så kommer Handelsbanken att få störst höjningar på kraven.

Är detta en katastrof? Banken binder mer kapital vilket allt annat lika sänker avkastningen på eget kapital. Men banken blir ännu säkrare att äga och risken för finansiella katastrofer. För en långsiktig ägare är det svårt att se detta som ensidigt negativt som det ibland utmålas.

Enligt fördjupningsrapporten Risk och kapitalhantering innebär riskviktsgolvet på 15 procent att kapitalkravet för Handelsbanken ökar med 8 miljarder. Det är mycket pengar men ungefär detsamma som den innehållna vinsten för 2013, man tjänade 18 miljarder och delar ut 10 miljarder om stämman går på styrelsens linje.

Då var 49 noter genomlästa och kommenterade. Det här var inlägg nummer 700 i bloggens historia, och förmodligen det längsta. Nu vet ni vad jag pysslar med på fredagkvällar.

Borg i intervju om banksektorn

Nu när jag läser om hur Handelsbanken höjer kapitaltäckningen, likviditeten och inlåningen från allmänheten ökar så bildar Sven Hagströmers intervju med Anders Borg en perfekt bakgrund. Hör vad finansministern säger om svensk banksektor.

 

Utdelning Johnson & Johnson

Jag avbryter läsandet av SHBs årsredovisning kort för en utdelningsuppdatering. Johnson & Johnson kom med sin kvartalsutdelning idag (bokförd igår på Avanza, men jag såg inte pengarna förrän idag). JNJ delade ut 66 cent per aktie vilket växlades till 4,19 kronor.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Wal-Mart	120	3,07	369
Summa				767

De närmaste veckorna bjuder på ett antal utdelningar från innehaven, de stora är Handelsbanken och Swedbank, men även Castellum och Maersk är på gång. Månadens inköp skjuts troligen upp till dess att alla pengarna är inne, det finns ju en liten skattefördel i ISK med att skjuta till pengarna efter kvartalsskiftet.

Handelsbankens ÅR 2013 (7) - Koncernens finansiella rapporter

Detta är sjunde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Nu börjar allvaret och koncernens finansiella rapporter är kärnan i hela årsredovisningen.

De finansiella rapporterna för koncernen beskriver alltså hela koncernens ställning. Alla ingående bolags finanser summeras och mellanhavanden mellan bolagen elimineras. Om bolag A i koncernen har en skuld till bolag B i koncernen och bolag B därigenom har en fordran på bolag A, så tas både fordran och skuld bort i koncernräkenskaperna. Detsamma gäller försäljning inom koncernen.

Det hela är väldigt enkelt när samtliga bolag är ägda till 100 procent, men i de flesta större koncerner finns det undantag från detta. Bonheur har väldigt många undantag, Handelsbanken relativt få. Bolag som ägs till mindre än 100 procent kan hanteras på tre olika sätt:

• Dotterbolag (> 50 procent av rösterna) konsolideras, dvs. deras finansiella rapporter summeras in i koncernen som om de var helägda. Istället tillkommer "minoritetsposter" som beskriver vad de aktieägare som finns utanför koncernen har för intressen i den
• Intresseföretag (20-50 procent av rösterna) konsolideras med "andel av resultat i intresseföretag" medan de i balansräkningen syns som aktier, inte med sina respektive tillgångar, skulder etc.
• Mindre innehav (< 20 procent) konsolideras inte alls utan i resultaträkningen kommer bara utdelningar in och i balansräkningen syns det, precis som intresseföretag, som aktier, dessa kan alltså sägas underskattas eftersom en del av deras resultat blir osynliga

Om man till exempel läser Investors finansiella rapporter så har de hela floran av olika bolag och det är inte helt lätt att reda ut vad hela Investor kan tjäna.

De finansiella rapporterna är tre stycken: resultaträkning med totalresultat, balansräkning som ibland kallas rapport över finansiell ställning, samt kassaflödesanalys. 

Resultaträkningen beskriver koncernens resultat över en tidsperiod. Grundbultarna är intäkter, som är periodiserade inkomster samt kostnader som är periodiserade utgifter. Om man gör jobbet och får ut fakturan i december men pengarna inflyter först i januari så påverkas ändå resultatet för det första året, inte det andra. Resultaträkningen har finslipats under århundraden för att ta hänsyn till allehanda effekter. Om en maskin slits så räknas det av från resultatet för att den så småningom behöver ersättas. Detta är resultaträkningens styrka och svaghet. Syftet är att nå en rättvisande bild av periodens resultat, men ibland blir istället bilden svårgenomtränglig.

Totalresultatet är en förlängning av resultaträkningen. För den som gått en enkel redovisningskurs så brukar man komma fram till att skillnaden mellan ingående eget kapital och aktuellt eget kapital är periodens resultat. I mer komplicerade verksamheter blir det inte alltid så eftersom en del justeringar görs direkt mot eget kapital istället för att tas över resultaträkningen. Totalresultatet tar hand om den skillnaden och utgör alltså alla de poster som påverkar eget kapital.

Balansräkningen beskriver en ögonblicksbild av samtliga bolagets tillgångar och skulder. Tillgångarna minus skulderna är per definition det egna kapitalet. En balansräkning gäller alltså alltid för en specifik tidpunkt. Man kan se det som ett sofistikerat kontoutdrag där vissa av posterna ju faktiskt är just bankkontoutdrag. Balansräkningen är kanske den finansiella rapport som är svårast att förvanska och påverka för ledningen och innehåller därför viktig information - även om man egentligen är mer intresserad av dess utveckling.

Tillgångarnas värdering är en av de svåraste delarna i en balansräkning och om man har en investeringsstrategi där likvidation är ett viktigt scenario så är det nödvändigt att både förstå marknaden för tillgångarna - är de säljbara, samt hur de redovisas.

Förändring i eget kapital är en förlängning av balansräkningen som visar hur det egna kapitalet utvecklats över perioden. Här visas effekter av emissioner, konvertering av konvertibler, utdelningar och naturligtvis årets totalresultat.

Kassaflödesanalysen har tillkommit för att ge information om hur de likvida medlen utvecklats under perioden, som ett komplement och en förklaring till resultaträkningen. Kassaflödet tittar direkt på inkomster och utgifter och i exemplet ovan om betalningen i januari så skulle kassaflödet påverkas först i januari. Tillsammans med de andra delarna kan kassaflödet belysa i vilken utsträckning avskrivningar görs i rätt takt samt hur verklighetsförankrad vinsten är. Jag tittar själv mer på resultaträkning än på kassaflöde, men många gör tvärtom. Det är dock inte att rekommendera att bara titta på den ena och strunta i den andra.

Kassaflödesanalysen delas upp i tre huvuddelar: kassaflödet från den löpande verksamheten som beskriver verksamhetens påverkan. Till det kommer investeringsverksamheten, dvs. vilka tillgångar man förvärvat eller avyttrat. Sist kommer finansieringsverksamheten eller vilka skulder man amorterat eller upptagit under året.

För nästan varje post i resultaträkningen och balansräkningen finns en not. Noterna är föremålet för nästa inlägg (det lär bli mitt längsta inlägg någonsin) så jag ska inte gå in på det här, men nyckeln till att förstå detaljerna i redovisningen är noterna.

Resultaträkning Koncernen (sidan 65)

Uppställningen för en bank skiljer sig från andra bolag, man har ingen försäljning i normal mening (och är inte heller momspliktig) utan finansiella poster som normalt står under rörelseresultatet står högst upp.

Ränteintäkter minus ränktekostnader är räntenettot och är traditionella bankverksamheters blodomlopp. Inlåning och utlåning och ränteskillnaderna däremellan är Handelsbankens största intäktskälla. Provisionsnettot kommer sedan av skillnaden mellan provisioner och avgifter från kunderna minus de provisioner och avgifter man själv betalt.

Intäkterna kompletteras sedan med flera mindre poster där nettoresultat av finansiella poster är störst. Detta är summan av realiserade och orealiserade värdeförändringar av marknadsvärderade tillgångar och skulder. Resultat från investmentbanken hamnar här liksom utfall av olika säkringar. Intäkterna för 2013 slutade på 36,3 miljarder kronor.

Kostnaderna i banken består av tre delar. Den största delen är personalkostnaderna som utgör knappt en tredjedel av intäkterna. Övriga kostnader omfattar framförallt lokaler, IT och inköpta tjänster. Till det kommer en liten post för av- och nedskrivningar av de relativt små materiella och immateriella tillgångar banken har.

Rörelseresultatet i en bank består av intäkter minus kostnader minus kreditförluster och resultat vid försäljning av materiella och immateriella tillgångar. Detta står i skarp kontrast till vanliga bolag där det definieras som intäkterna före finansnetto och skatt. När är finansnettot själva verksamheten, så det är inte så konstigt.

Banker tillhör de verksamheter som har sämst möjligheter till skatteplanering och man betalar i princip exakt den svenska bolagsskatten på 22 procent.

Den sista posten för att komma fram till årets resultat är "avvecklad verksamhet". Bakom den rubriken döljer sig Plastalkoncernen som banken tog över i samband med Saabs undergång.

Längst ner på sidan redovisas först minoritetsandelen (dvs. resultat som tillhör andra än SHB:s ägare eftersom ett dotterbolag inte är helägt), och sedan resultat per aktie. Resultaten per aktie anges alltid före respektive utspädning. Utspädning här innebär att man räknar med alla potentiella aktier om samtliga utestående konvertibler konverteras, om alla utestående optioner tecknas etc. Jag räknar alltid med utspädning när jag kalkylerar.

Totalresultat Koncernen (sidan 66)

Totalresultatet är något relativt nytt och är den delen i de finansiella rapporterna jag tittar allra minst på. Här redovisas alltså samtliga poster som påverkar eget kapital men inte årets resultat.

Poster som inte omklassificeras till årets resultat är sådana som aldrig tas med i resultatet. Här finner vi att SHBs pensionsskuld har beräknats vara 1,4 miljarder lägre nu än man trodde inför 2013. Detta beror normalt sätt på höjda kalkylräntor. Till det kommer då skatteeffekten på pensionsskuldsändringen.

Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat är sådana poster som under vissa förutsättningar skulle kunna komma med i resultatet. En stor och svängig post är kassaflödessäkringar som ska parera förändringar i kassaflöden. När de är effektiva mot ett beräknat kassaflöde så är de med här, när de är ineffektiva står de med i resultaträkningen. Detta är interimsposter utan egentlig risk (annat än att eget kapital varierar) då de alltså säkrar upp förändringar i kassaflödet och till sist förfaller till värdet 0.

Utländska verksamheter redovisas i lokala valutor. För resultaträkningen används genomsnittliga valutakurser och för balansräkningen används valutakurser vid balansdagen. Skillnaden mellan dessa valutakurser skapar en omräkningsdifferens som - eftersom det är skillnad mellan resultat- och balansräkning - definitionsmässigt hamnar i totalresultatet.

Instrument som är klassificerade som tillgängliga för försäljning (inte att förväxla med värdepapper för handel i egen bok) omvärderas direkt mot eget kapital och hamnar därför i totalresultatet och inte i årets resultat.

Balansräkning Koncernen (sidan 67)

Eget kapital är detsamma som tillgångar minus skulder. Detta är hela hemligheten med balansräkningen.

Först listas tillgångarna som i de flesta bolag sorteras i likviditetsordning - först svårsålda anläggningstillgångar och till sist kassa och bankmedel. I en bank är dock uppställningen annorlunda och helt ärligt begriper jag inte ordningen på posterna.

För en bank är huvuddelen av tillgångarna fordringar på andra i form av utlåning. Den största posten är utlåning till allmänheten, där allmänheten är såväl privatpersoner som företag. Den näst största posten är likvida medel i form av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker.

Inom fractional banking, det dominerande banksystemet idag, lånar banker ut inlånade pengar, inte bara eget kapital. I själva verket är en mycket stor del av tillgångarna finansierade med skulder. Den största skuldposten är emitterade värdepapper i form av certifikat och obligationer. Dessa värdepapper kan ägas av vem som helst. Förutom värdepapperna har man normala skulder till allmänheten (dvs. inlåning) och även skulder till andra banker och kreditinstitut.

Övriga tillgångar och skulder kommer vi tillbaka till i samband med noterna.

Det egna kapitalet är uppdelat i ett antal delar:

• Minoritetsintresse är den del av eget kapital som tillhör minoritetsägare i de dotterbolag SHB har som inte är helägda
• Aktiekapital är det inbetalda aktiekapitalet. När banken bildades, när aktier emitteras och när aktier bildas genom konvertering av konvertibler ökar aktiekapitalet med aktiernas kvotvärde
• Överkursfond: aktiers kvotvärde är ofta en liten del av deras marknadsvärde, när en emission av aktier görs bokas kvotvärdet in på aktiekapital, övriga inkommande pengar blir överkursfond
• Reserver är tidigare års vinster som enligt skattelagstiftning undanhållits beskattning tillfälligt, skatten tas ut senare. Jag vet inte hur det är med banker men i vanliga AB kan man undanhålla en del av vinsten från beskattning under fem år
• Balanserad vinst: tidigare års vinster
• Årets vinst: detta års vinst, bokas om till balanserad vinst efter årsstämman då även en viss del delas ut

Detta är de vanligaste komponenterna i eget kapital för de flesta bolag.

Förändring i eget kapital Koncernen (sidan 68)

Här redovisas i detalj hur eget kapital utvecklats under året, utgående eget kapital är summan av:

• Ingående eget kapital
• Effekt av byte av redovisningsregler (nya IAS 19)
• Årets resultat 
• Övrigt totalresultat
• Konverteringar och emissioner
• Köp eller försäljning av egna aktier, SHB handlade lite med egna aktier 2012
• Utdelningar

Längst ner på sidan visas beräkning av förändringarna, detta är poster som även förekommer i totalresultatet.

Kassaflödesanalys Koncernen (sidan 69)

Bankens löpande verksamhet genererade ett positivt kassaflöde på 108 miljarder kronor. Uträkningen utgår ifrån rörelseresultatet. Efter det kommer en justering för poster som inte är kassaflödespåverkande. Kreditförlusterna är en stor del där, när en skuld konstateras vara en förlust innebär det såklart ingen skillnad på den egna kassan. Även orealiserade värdeförändringar och av- och nerskrivningar justeras.

Efter detta kommer förändringar av tillgångar och skulder i den löpande verksamheten. Detta motsvarar förändringar i rörelsekapital som icke-banker redovisar. Men för banker är beloppen svindlande här beroende på nyinlåning och nyupplåning.

Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde på under 1 miljard kronor. SHB köpte ett nytt dotterbolag (Heartwood), man köpte aktier, materiella tillgångar och immateriella tillgångar. Man nettosålde dock aktier.

Finansieringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde på 11 miljarder på grund av man amorterat på förlagslån samt betalat utdelning på ungefär 6 miljarder.

Om man tar dessa tre komponenter och lägger till valutakurseffekter får man ett kassaflöde för året på 96 miljarder kronor. Årets resultat var 14 miljarder, är resultatet underskattat? Knappast, jag skulle hävda att resultaträkningen här är betydligt mer lättolkad än kassaflödesräkningen just eftersom förändringar av tillgångar och skulder i den löpande verksamheten slår upp och ner enormt. Förra året slog de åt andra hållet och kassaflödet var negativt trots stor vinst.

Längst ner på sidan för kassaflödesanalysen visas en beräkning på hur köpet av Heartwood påverkade årets kassaflöde. Den betalda köpeskillingen var 446 miljoner kronor, huvudsakligen för immateriella tillgångar.

Detta var alltså sammanfattningen av de ekonomiska rapporterna. Detaljerna om varje post i rapporterna kommer i nästa inlägg om noterna. Vad säger ni? Tillräckligt informativt? Vad saknas?

Handelsbankens ÅR 2013 (6) - Bolagsstyrningsrapporten

Detta är sjätte delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Denna del handlar om bolagsstyrningsrapporten på sidorna 49-63.

Bolagsstyrningsrapporten beskriver bankens organisation, dess processer samt hur och av vem den styrs. Mycket kommer från Svensk kod för bolagsstyrning och jag ska försöka kommentera de delar som "sticker ut" för Handelsbanken. Koden föreskriver några saker som inte finns med i lagstiftningen, där de mer konkreta är valberedningen och krav på oberoende ledamöter.

Valberedningen är en funktion för att utse styrelsen. I lagstiftningen sägs att stämman utser styrelsen, men när man har tusentals ägare och det krävs många ägare bara för att bilda en röstmajoritet så kräver detta viss finess och samordning. Valberedningen utses av de största ägarna och lämnar sedan ett förankrat förslag till styrelsesammansättning till stämman. Oftast har förslaget förankrats med så många storägare att förslaget garanterat går igenom.

Reglerna kring oberoende ledamöter vilar på idén att alla aktieägare ska representeras av styrelsen, inte bara de största ägarna eller personer med intressen i bolaget. I mina ögon är teorin rimlig men i praktiken undrar jag om det inte är bättre att ha styrelseledamöter som är ordentligt investerade och förankrade i rörelsen, genom ägande eller annat. Pilotskolan är populär för VD:ar men enligt koden är stora aktieinnehav negativa för styrelseledamöter.

Koden för bolagsstyrning föreskriver att en styrningsrapport ska upprättas och på sidan 49 finns innehållsförteckningen för rapporten, men vi går vidare till...

Struktur för bolagsstyrning (sidorna 50-51)

Om någon mot förmodan inte har koll på hur ett aktiebolag styrs så är det väl beskrivet här.

• Ägarna sammanträder på stämman, som därmed är aktiebolagets högsta beslutande organ och tillsätter...
• Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltar det för ägarnas räkning. Styrelsen tillsätter även...
• VD som ansvarar för den löpande verksamheten

Stämman utser även valberedningen som tar fram förslag på styrelse samt revisorerna (de externa). Så långt är allting helt generellt. För större bolag organiseras styrelsen sedan i ett antal lite mindre utskott, där jäviga ledamöter hålls utanför. 

För SHB tillkommer kreditkommittén i styrelsen samt ett antal stabsfunktioner där även den centrala kreditavdelningen är avgörande för risknivån i bolaget - som sedan bedöms av den oberoende riskkontrollen.

Bolagsstyrning i Handelsbanken (sidorna 52-53)

Här beskrivs i lite mer detalj hur Handelsbanken implementerar koden för bolagsstyrning. Koden föreskriver att om man inte följer den så ska avvikelsen uttryckligen motiveras (vilket inspirerat min investeringspolicy gällande val av aktier). Jan Johanssons deltagande i ersättningskommittén är en sådan avvikelse och motiveras också med en lite platt formulering om kompetens och erfarenhet.

Styrelse & ledning (sidorna 53-55)

Handelsbankens styrelsearbete är knappast unikt även om det liksom för andra banker är omfattande. Som i alla bolag så görs styrelseutvärderingen av - styrelsen. Ingen annan har direkt insyn i styrelsearbetet så på ett plan är det logiskt, samtidigt är det en brist i styrkedjan som alla bolag lider av.

I övrigt innehåller denna del huvudsakligen information som även finns i andra delar av årsredovisningen.

Ramverk för kontroll (sidorna 55-56)

En funktion som växer hos alla banker är compliance-funktionen. I spåren av ständigt nya regleringar behövs internkontroller och jurister som ser till att de efterlevs.

Policydokument (sidorna 56-58)

Någon som hittar något intressant här?

Ersättningsprinciper i Handelsbanken (sidan 58)

Det mest intressanta är att alla som har ledande befattning eller arbetar med kreditgivning eller kontrollfunktioner endast har fast lön. Rörliga lönedelar förekommer endast i delar av banken som arbetar mot provision och utan risktagande för banken. Rörlig lön omgärdas också av en hel del regler som begränsar den och sprider ut den över tid.

Rapport om intern kontroll (sidan 59)

Enligt bankens regler för styrning ska styrelsen upprätta en rapport om intern kontroll av den finansiell rapporteringen och den finns på sidan 59. Rapporteringen sker enligt ramverket COSO, och jag finner inget av värde i den här rapporten. Det viktigaste beskedet är avsaknaden av avvikelser.

Styrelsens ledamöter och koncernledningen (sidorna 60-63)

Det är alltid intressant att läsa om styrelsen och ledande befattningshavare och viktigt att kontrollera att de har ett gott rykte. I storbankerna är det ingen större risk att det letar sig in personer med tvivelaktigt förflutet men i mindre företag är det inte helt ovanligt. Jag har förresten fler aktier än ordförande Nyrén, han borde återinvestera lite av sitt arvode kan jag tycka.

Nästa gång handlar det om räkenskaperna, nu börjar allvaret...

Handelsbankens ÅR 2013 (5) - Ägare, medarbetare och hållbarhet

Detta är femte delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Denna del handlar om ägarbilden, samt de sidor som beskriver medarbetare, miljö och hållbarhet - dvs. sidorna 44-47.

Svenska årsredovisningar innehåller generellt bra och uttömmande information om aktieägarna, detta är dock inte alltid fallet utomlands. I USA anges normalt sett inte ägarbilden i årsredovisningen. Ägarbilden är ett av mina investeringskriterier och det man helst vill ha är kunniga och finansiellt starka ägare. Det är även viktigt att huvudägarna har ett betydande inflytande samt att innehavet i sin tur är betydelsefullt för ägaren.

Hållbarhetsredovisning är något relativt modernt men är numera utbrett bland större bolag i Sverige. För några år sedan hette det Corporate Social Responsibility (CSR), men nu har det oftast ersatts av hållbarhet som alltså sammanfattar företags samhällsansvar. Bland mindre bolag är det dock ovanligt och bland privata aktiebolag väldigt sällsynt. Redovisningen som sådan kan följa ett antal olika standarder även om bolag kan välja att granskas enligt internationella standarder. Handelsbanken redovisar exempelvis enligt Global Reporting Initiatives 3.0. Jag kommer att återkomma mer till detta i avsnittet om hållbarhetsredovisningen.

Varför ägnar sig företag åt samhällsansvar? Det är idag en viktig del av marknadsföringen mot framförallt anställda skulle jag säga. Kunderna är i vissa fall intresserade, i synnerhet offentliga organisationer, men det största trycket kommer sannolikt från bolagens egna anställda. Även ägarna, etiska fonder etc. kan vara intresserade men jag tror (utan att veta) att de främst väljer på själva verksamhetens innehåll.

Kan man räkna hem "hållbarhetsarbete"? I större bolag kan nog goodwillen överskrida kostnaderna som ändå sprids över en stor verksamhet. I mindre bolag är det tveksamt - förutom såklart den del av hållbarhet som handlar om att minska resursanvändandet.

Aktien och ägarna (sidorna 44-45)

På dessa sidor finns diverse information om Handelsbanken, dess nyckeltal och ägarbilden. Tabellen på sidan 44 sammanfattar en del siffror vi läst om tidigare i rapporten, men innehåller också en del nytt. 

De högsta och lägsta börskurserna för varje år säger något om hur det är att vara långsiktig aktieägare. Från högsta 2009 till lägsta 2010 föll aktiekursen 15 %. Från högsta 2010 till lägsta 2011 föll aktiekursen 36 %. Från högsta 2011 till lägsta 2012 föll aktiekursen 20 %. Som långsiktig ägare i Sveriges stabilaste bank har man belönats rikligt under dessa år med fina utdelningar och fantastisk värdeökning. Men ändå har det funnits massor med tillfällen att göra dåliga affärer, att tappa modet och sälja. Den något slitna klyschan "sitt still i båten" möts ofta av hån, men när man äger ett riktigt bra bolag är det en strategi som kan vara riktigt lönsam.

Jag noterar också att det gick att köpa A-aktien för 81,75 kronor år 2009. Mitt billigaste inköp var på 85,50 kronor och de lämnar 16,50 kronor i utdelning om några veckor... Krisen som bara påverkade SHB:s verksamhet marginellt påverkade dess aktiepris desto mer.

Ägandet i Handelsbanken är lite speciellt. Största ägare är Stiftelsen Oktogonen, dvs. bankens egen personalstiftelse styrd av personalen. Näst största ägare är Industrivärden som en gång knoppades av från banken, och där två pensionsstiftelser för Handelsbankens anställda är bland de största ägarna. I stor utsträckning är det alltså de anställda själva som styr banken, något som i grunden kan vara oroande för andra ägare. I Handelsbankens fall har det dock bidragit till den ansvarstagande affärsmodellen och jag kan leva med tjänstemannaväldet i detta fall. 

Den största externa ägaren är Lundbergföretagen och Fredrik Lundberg, dels via direkt ägande i banken och dels genom att de är största ägare i Industrivärden. Lundberg lär ha lovat Handelsbankensfären att inte köpa mer aktier i Industrivärden.

En intressant aspekt på SHB:s ägande (tack Stockman för påminnelsen) är att ingen får rösta för mer än 10 procent av rösterna på bolagsstämman. För att utöva makt i banken behöver man alltså alliera sig med stiftelserna och de andra storägarna även om man har en stor ägarandel. Detta enligt bolagsordningens tolfte paragraf.

Handelsbanken har inte varit någon flitig återköpare av egna aktier de senaste åren, även om man gjort det tidigare. Återköp kan vara ett intressant sätt att återföra kapital, men i så fall bör man göra det när kurserna är låga, inte som nu. Swedbank hade med facit i hand en ok tajming när man köpte tillbaka aktier för omkring 115 kronor.

Något man gjort relativt ofta de senaste åren är istället att ge ut konvertibla förlagslån (som alltå ingår i primärkapitalet), primärt till personalen. Detta har förstärkt bankens finansiella ställning men genom konvertering har antalet aktier ökat med ungefär 2 procent. Det är ingen dramatisk utspädning, men man ska vara medveten om den som ägare.

Hållbarhet, medarbetare och miljö (sidorna 46-47)

Denna del i årsredovisningen är en sammanfattning av den mer kompletta hållbarhetsredovisningen på sidorna 178-203. De flesta hållbarhetsredovisningar brukar vara så platta att de enkelt skulle kunna gälla vilket bolag som helst, men här finns några lite intressantare punkter, först kring etik:

• Banken ska agera på ett sådant sätt att så få kunder som möjligt ska hamna i betalningssvårigheter. Detta passar väl in i bankens strategi att välja rätt kunder. Om man ska vara cynisk gäller målet bara kunderna, så de man väljer bort hamnar kanske hos någon med lägre etisk standard. Å andra sidan kan man inte avkräva banken ansvar för hela befolkningen...
• Handelsbankens kunder ansvarar fullt ut för sin verksamhet och banken har mycket begränsad möjlighet att påverka deras agerande. Uppfriskande ärligt får jag säga, men det finns ett undantag ser man lite senare:
• Vid kreditgivning beaktas kundernas förhållningssätt till mänskliga rättigheter

Sedan kring medarbetare:

• Rekrytering sker huvudsakligen internt,  vilket är viktigt för företagskulturen
• 38 procent av cheferna är kvinnor, 52 procent av de anställda totalt är kvinnor, ingen perfekt balans alltså men det har jämnats ut med en procentenhet senaste året

Och sist kring miljö:

• Banken mäter och minskar sina koldioxidutsläpp, utsläpp från el var 3 000 ton och utsläpp från värme och kyla i egna fastigheter var 4 000 ton. Maten för att hålla de anställda levande uppgå till ungefär 22 000 ton enligt den här sajten. Är det någon läsare som vet hur mycket koldioxid vår andning genererar?
• 92 procent av elen man köper i Norden är miljömärkt

Någon som såg något mer intressant här? Annars sparar vi det till den kompletta redovisningen senare...

Handelsbankens ÅR 2013 (4) - Segmentsbeskrivningarna

Detta är fjärde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Denna del handlar om segmentsbeskrivningarna där bland annat de olika kontorsrörelserna beskrivs.

Segmentsredovisningen är en del av kraven i IFRS. Ett rörelsesegment är enligt IFRS 8 är en del av en redovisningsenhet (bolag eller koncern):

• som bedriver affärsverksamhet som kan ha intäkter och medföra kostnader
• vars rörelseresultat regelbundet granskas av bolagets/koncernens beslutsfattande chef för rörelsesegment som tilldelar resurser till segmentet och utvärderar dess resultat 
• för vilken avskild finansiell information finns tillgänglig

Segmenten redovisas i flera former och återkommer flera gånger i årsredovisningen. De avsnitt som beskrivs nedan är en textuell beskrivning, men de förekommer också i noterna till årsbokslutet.

Ett segment behöver inte alls stämma överens med koncernstrukturen. Det kan omfatta hela eller delar av ett eller flera ingående bolag.

Kontorsrörelsen i Sverige (sidorna 28-29)

Antal kontor	462
Anställda	4 420
Intäkter per kontor (MSEK)	44
Resultat per kontor (MSEK)	29
Allokerat kapital (MSEK)	61 805
K/I-tal	36 %
Kreditförlustnivå	0,03 %

Sverige står för mer än hälften av bankens intäkter och närmre tre fjärdedelar av vinsterna. Intäkterna har sjunkit från 2012 och kostnaderna ökat vilket såklart inte är optimalt. Framförallt har räntenettot pressats av lägre räntemarginaler i det sjunkande ränteläget. De ökade kostnaderna har berott på lönerevisioner och IT-utveckling, Handelsbanken gör relativt stora IT-investeringar nu har jag hört, även om de knappast skyltar med det.

Kunderna i Sverige är fortsatt mer nöjda med SHB än huvudkonkurrenterna SEB, Swedbank och Nordea. Både in- och utlåningen till allmänheten har stigit. Handelsbanken har också det största nettoinflödet på den svenska fondmarknaden.

Kontorsrörelsen i Storbritannien (sidorna 30-31)

Antal kontor	161
Anställda	1 260
Intäkter per kontor (MSEK)	18
Resultat per kontor (MSEK)	7
Allokerat kapital (MSEK)	7 644
K/I-tal	55 %
Kreditförlustnivå	0,14 %

Rörelseresultatet ökade med 14 procent i Storbritannien under 2013 och detta är Handelsbankens främsta tillväxtområde. Som synes i tabellen ovan är intjäningen per kontor klart lägre liksom kostnadsnivån, vilket är naturligt i en yngre verksamhet (se återigen tabellen på sidan 11). Ökningen på 28 kontor var mycket offensiv och jag är imponerad att man hållit så god lönsamhet.

Under året förvärvade man även Heartwood, en lokal kapitalförvaltare, vilket ledde till ett mer än dubblerat provisionsnetto.

Manegen är krattad för ytterligare kontor genom att nio kontorschefer rekryterats som får i uppdrag att etablera kontor. Som jag förstått det har Handelsbanken en väldigt utstuderad etableringsprocess där första steget är just att värva rätt kontorschef.

Kontorsrörelsen i Danmark (sidorna 32-33)

Antal kontor	56
Anställda	624
Intäkter per kontor (MSEK)	35
Resultat per kontor (MSEK)	15
Allokerat kapital (MSEK)	5 348
K/I-tal	49 %
Kreditförlustnivå	0,25 %

Handelsbanken växer faktiskt i Danmark trots den mycket tuffa bankmarknaden där en fusionsvåg går genom landet (se gärna bloggrannen Aktiefokus som följer denna utveckling nära). Under 2013 öppnade man två nya kontor. Kontoren är placerade främst på Själland och centrala Jylland i den så lokala danska bankmarknaden. Rörelseresultatet ökade med hela 88 procent 2013 efter ökade intäkter och lägre kreditförluster. Även om kreditförlusterna är höga med SHB-mått mätt är de en västanfläkt jämfört med vad andra danska banker uppvisar.

Utlåningen har ökat med 12 procent under året och inlåningen med 3 procent. Handelsbanken flyttar fram positionerna när resten av bankmarknaden krisar.

Kontorsrörelsen i Finland (sidorna 34-35)

Antal kontor	45
Anställda	490
Intäkter per kontor (MSEK)	37
Resultat per kontor (MSEK)	17
Allokerat kapital (MSEK)	6 121
K/I-tal	42 %
Kreditförlustnivå	0,30 %

Även Finland uppvisa god tillväxt och resultatförbättring, men inga nya kontor har öppnats. Intäkterna ökade med 16 procent och resultatet med 14 procent. Liksom i Danmark är marknaden i Finland inte i bästa form, kreditförlustnivån är den högsta av alla kontorsrörelser och dubblerades mellan 2012 och 2013. Finland är också unikt i att inlåningen från allmänheten sjunkit kraftigt, med 12 procent.

Kontorsrörelsen i Norge (sidorna 36-37)

Antal kontor	49
Anställda	650
Intäkter per kontor (MSEK)	82
Resultat per kontor (MSEK)	54
Allokerat kapital (MSEK)	12 123
K/I-tal	31 %
Kreditförlustnivå	0,08 %

Den norska kontorsrörelsen hade att otroligt år 2013, lönsamheten lämnar Sverige långt bakom. Rörelseresultatet steg 25 procent efter att intäkterna stigit kraftigt till nästan oförändrade kostnader och sjunkande kreditförluster. Personalkostnaderna sjönk faktiskt med 5 procent, men kostnader för IT och andra interna tjänster gjorde att totala kostnader ändå ökade marginellt.

Kontorsrörelsen i Nederländerna (sidorna 38-39)

Antal kontor	18
Anställda	102
Intäkter per kontor (MSEK)	14
Resultat per kontor (MSEK)	4
Allokerat kapital (MSEK)	818
K/I-tal	67 %
Kreditförlustnivå	0,05 %

Nederländerna blev hemmamarknad den 1 januari 2013 och är både minst och alltså yngst av kontorsrörelserna. Därför är både intäkter och resultat per kontor mycket blygsamma jämfört med de andra marknaderna, men lönsamheten finns ändå där. Intäkterna steg med 30 procent och rörelseresultatet med 11 procent under året. Utlåningen till allmänheten steg med ganska blygsamma 4 procent medan inlåningen ökade med hela 45 procent. Eftersom Nederländerna liksom Finland har euro som valuta parerar inlåningen här upp Finlands fallande inlåning bra.

Handelsbanken International (sidorna 40-41)

Antal kontor	19
Anställda	511
Intäkter per kontor (MSEK)	55
Resultat per kontor (MSEK)	9
Allokerat kapital (MSEK)	4 221
K/I-tal	78 %
Kreditförlustnivå	0,22 %

Handelsbanken International består av nitton kontor och ytterligare nio representantkontor i arton länder. Kontoren ska "stödja kontoren på hemmamarknaderna", de har dock egna kunder också vilket syns bl.a. på att man är en nettomottagare av resultatutdelningar. International har höga intäkter per kontor men också mycket höga kostnader jämfört med kontoren på hemmamarknaderna. Även kreditförlustnivåerna har stigit under året vilket minskat resultatet kraftigt.

International har "medvetet" minskat affärsvolymerna under året och utlåningen sjönk 10 procent. Rapporten berättar inte varför man valt att minska volymen, jag kan bara spekulera i att det handlar om fokusering och att allokera kapital till de mer lönsamma hemmamarknaderna.

Handelsbanken Capital Markets (sidorna 42-43)

HCM är det segment som skiljer sig mest från de andra genom att man inte har några kontor och därmed inte heller direkt kundägande. Segmentet agerar genom kontorsrörelserna. Där de andra segmenten ägnar sig åt klassisk bankverksamhet gör HCM allt det andra: investmentbank, kapitalförvaltning inklusive försäkringssparande, finansiella instrument, strukturerade produkter, corporate finance, analyser med mera.

Räntenetto och allokerat kapital har sjunkit kraftigt under året, men en del av förklaringen finns i ökade nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde, man har viktat om från räntetillgångar och handlat mer värdepapper tolkar jag det som.

Handelsbanken fonder och Xact har varit väldigt framgångsrika med att locka till sig kapital och fått "högst snittbetyg av de stora svenska bankerna" av Morningstar. Jag kommer sannolikt aldrig bli kund, men som ägare kan jag ju glädja mig åt inkomsterna och förhoppningsvis löser de verkliga problem för sina kunder. Den totala fondvolymen är 271 miljarder kronor. Ungefär två Whatsapp alltså för den som behöver något att jämföra med.

Intäkterna steg och kostnaderna sjönk och därmed ökade resultatet med hela 79 procent. Trenden i hela branschen är att effektivisera verksamheten och att ta tag i de skenande lönekostnaderna. HCM har minskat personalen med 6 procent men personalkostnaderna med 10 procent. Det sker alltså en lönepress inom denna högavlönade del av banken. Personalkostnaderna per anställd är ändå nästan 50 procent högre än i resten av bankens segment.

Ökad aktivitet på börserna betyder stigande courtageintäkter, 5 procent för Handelsbanken. Man är inte alls lika offensiva mot småsparare som Avanza och andra nätmäklare, men intäkten är ändå 1,2 miljarder och betydelsefull.

Om man ser på hela banken och dess segment var 2013 ett mycket bra år där de sämsta kontorsrörelserna (Finland & Danmark) ändå gått bra medan tillväxten varit stor där den ska vara det, och lönsamheten i övriga etablerade segment mycket hög.

Var det något annat ni tänkte på när ni läste om segmenten?