Jag tänkte avsluta Bonheur-granskandet för den här gången med en titt på de några av de mindre segmenten. Knappt hälften av omsättningen kommer trots allt från andra delar än Fred. Olsen Energy.
Fred. Olsen Cruise Lines är den enda delen av Bonheur-företagen som vänder sig till konsumenter, och därmed det enda bolaget med en fräsch hemsida... Bolaget är försvinnande litet på marknaden och har under 0,1 procent av marknaden i termer av passagerare och 0,1 procent av omsättningen. Man har fyra fartyg som är relativt små och agerar i budgetsegmentet. Branschen har som helhet haft ett antal svåra år, med Costa Concordia-haveriet som ett stort problem och vi har den senaste tiden hört om hygienproblem.
Flottan består av fyra fartyg byggda mellan 1972 och 1998, men genomgående renoverade 2005-2008, flottan anses i branschen relativt gammal och fartygen mycket små.
FOCL är främst beroende av den brittiska kryssningsmarknaden, som varit svag de senaste åren. Antalet passagerare har därmed sjunkit, liksom biljettpriserna. Kassaflödet i segmentet är positivt, men rörelseresultatet är negativt. Antalet passagerare väntar öka de kommande åren, men även konkurrensen tilltar. Bolagets egen prognos är att lönsamheten ska öka 2014-2015. Detta är dock sagt i samband med värdering av fartyg, och kanske främst en utsaga för att slippa nedskrivningar på fartygens värden.
En källa till branschinformation är branschorganet CLIA Europe och deras årliga rapport. Flera läsare har vänligt nog postat länkar som beskriver kryssningsbranschens utveckling och prognoser för framtiden. Statistik kring branschen finns på Cruise Market Watch.
Shipping / Offshore Wind är ett segment som fått en rejäl vändning under 2013. Det består av en oljetanker samt Fred. Olsen Windcarrier A/S, ett företag som transporterar och installerar vindkraftverk till havs.
Tankermarknaden är svag och man har sålt en tanker, den kvarvarande tankern Knock Clune opererar på spotmarknaden där raterna just nu är mycket låga.
Windcarrier har däremot fått ytterligare två servicefartyg (båtar som fraktar passagerare och material till och från vindkraftfarmer) i produktion vilket lyft omsättningen och vänt hela området till vinst. Branschen är inte helt lätt att överblicka, den bästa överblick jag funnit finns i en presentation från A2SEA, på sidan 28 listas samtliga installationsfartyg i världen, vilket verkar vara 35 stycken varav 2 alltså är 6 procent. Det tycks dock vara en mix av fartygstyper där vissa lägger kabel etc. så troligen har Windcarrier en väsentligt större andel av installationsfartygen. Rapporten spår att kapacitet och efterfrågan kommer att vara i balans några år till men att det sedan blir brist på installationsfartyg.
Segmentet hette "Shipping" 2010 och bestod då av två tankerfartyg. Windcarrier-verksamheten har alltså byggts upp de senaste 3-4 åren och till skillnad från merparten av Fred. Olsen-sfären är fartygen toppmoderna.
Renewable Energy äger och opererar fem skotska vindkraftsfarmer och en norsk farm. Priserna har stigit och kapaciteten har ökat under 2013 med drifttagningen av två farmer. Därmed har också lönsamhet kommit och det ser ljust ut den närmaste tiden. Utöver dessa sex farmer håller man på att bygga ytterligare en i Skottland och utveckla ytterligare fem i Irland/Skottland, fyra i Sverige och nio i Norge. Med andra ord satsar man relativt offensivt på detta område, vilket jag ser positivt på.
Norge ingår i Nord Pool och el handlas alltså på samma öppna marknad som i Sverige. Elpriserna är klart högre i Storbritannien där det också finns ett omfattande subventionsprogram för förnyelsebar el, "Renewable Obligation". Kraftverk som byggs fram till 2017 kommer att omfattas av detta program under deras livslängd, dock längst till 2037. Det är förmodligen ingen slump att FOR är så offensiva just där.
Under 2012 var kassaflödet rejält negativt på grund av investeringarna, sannolikt var det så även 2013. Från 2014 är det rimligen positivt eftersom antalet farmer i produktion stigit samtidigt som endast ett nybygge pågår.
 |
| Världens största, ägs tyvärr ej av FOCL |
Flottan består av fyra fartyg byggda mellan 1972 och 1998, men genomgående renoverade 2005-2008, flottan anses i branschen relativt gammal och fartygen mycket små.
FOCL är främst beroende av den brittiska kryssningsmarknaden, som varit svag de senaste åren. Antalet passagerare har därmed sjunkit, liksom biljettpriserna. Kassaflödet i segmentet är positivt, men rörelseresultatet är negativt. Antalet passagerare väntar öka de kommande åren, men även konkurrensen tilltar. Bolagets egen prognos är att lönsamheten ska öka 2014-2015. Detta är dock sagt i samband med värdering av fartyg, och kanske främst en utsaga för att slippa nedskrivningar på fartygens värden.
En källa till branschinformation är branschorganet CLIA Europe och deras årliga rapport. Flera läsare har vänligt nog postat länkar som beskriver kryssningsbranschens utveckling och prognoser för framtiden. Statistik kring branschen finns på Cruise Market Watch.
Shipping / Offshore Wind är ett segment som fått en rejäl vändning under 2013. Det består av en oljetanker samt Fred. Olsen Windcarrier A/S, ett företag som transporterar och installerar vindkraftverk till havs.
Tankermarknaden är svag och man har sålt en tanker, den kvarvarande tankern Knock Clune opererar på spotmarknaden där raterna just nu är mycket låga.
Windcarrier har däremot fått ytterligare två servicefartyg (båtar som fraktar passagerare och material till och från vindkraftfarmer) i produktion vilket lyft omsättningen och vänt hela området till vinst. Branschen är inte helt lätt att överblicka, den bästa överblick jag funnit finns i en presentation från A2SEA, på sidan 28 listas samtliga installationsfartyg i världen, vilket verkar vara 35 stycken varav 2 alltså är 6 procent. Det tycks dock vara en mix av fartygstyper där vissa lägger kabel etc. så troligen har Windcarrier en väsentligt större andel av installationsfartygen. Rapporten spår att kapacitet och efterfrågan kommer att vara i balans några år till men att det sedan blir brist på installationsfartyg.
Segmentet hette "Shipping" 2010 och bestod då av två tankerfartyg. Windcarrier-verksamheten har alltså byggts upp de senaste 3-4 åren och till skillnad från merparten av Fred. Olsen-sfären är fartygen toppmoderna.
 |
| Äldre modell |
Norge ingår i Nord Pool och el handlas alltså på samma öppna marknad som i Sverige. Elpriserna är klart högre i Storbritannien där det också finns ett omfattande subventionsprogram för förnyelsebar el, "Renewable Obligation". Kraftverk som byggs fram till 2017 kommer att omfattas av detta program under deras livslängd, dock längst till 2037. Det är förmodligen ingen slump att FOR är så offensiva just där.
Under 2012 var kassaflödet rejält negativt på grund av investeringarna, sannolikt var det så även 2013. Från 2014 är det rimligen positivt eftersom antalet farmer i produktion stigit samtidigt som endast ett nybygge pågår.
Det är definitivt ett ganska spretigt bolag med korsägande och en del mindre verksamheter som känns svår att motivera. Vilka verksamheter tror du finns kvar i bolaget på några års sikt? Är detta ett bolag du skulle köpa om dina tidigare innehav var låt oss säga 15% lägre värderade? Personligen så ser jag bolaget som en möjlig kandidat till att renodla och utveckla verksamheten i. Jag har dock inte gjort min läxa ordentligt, och jag hoppas att din analys har landat rätt. //Stavros
SvaraRaderaOm mina större och stabilare innehav som jag känner bättre var 15 procent billigare skulle jag sannolikt inte varit ute med ljus och lykta.
RaderaOm man tittar på hur ledningen agerat i Bonheur de senaste åren skulle jag gissa att:
- man fortsätter satsa i FOE, men försiktigt
- Cruises hamnar på "strategisk översyn"
- Shipping fasas ut (tankern säljs) och Offshore Wind expanderar
- Renewables expanderar
De mer finansiella innehaven (förutom NHST Media Group) borde vara till försäljning, men de tar knappast mycket ledningskapacitet i anspråk.
Gör man dessa manövrer är det en väldigt aptitlig företagsgrupp kvar.
Jag hoppas att du har rätt, och går allt vägen så ser det ju onekligen mkt intressant ut på lite sikt. Även jag är inne på att man behöver se över bolagets struktur och jag har kvar frågor som hur lång tid kommer det att ta, vad kommer det att kosta och är man/någon med inflytande "gift" med någon del av verksamheten. Jag är själv överhuvudtaget inte ute och handlar i dag då jag tycker att de flesta värderingar ser ansträngda ut. Jag hoppas dock att du gör en bra affär. Jag tänkte även "bjuda på" att om inte du hade tittat närmare på det här bolaget så hade jag aldrig gjort det, se det som en komplimang eller ett exempel på "Lundaluppeneffekten".//Stavros
SvaraRaderaEftersom jag tänkt mig att köpa mer över tid så är ju skapandet av den effekten bland det dummaste jag gjort ;-). I mina andra bolag har mitt ord absolut ingen betydelse.
RaderaIntressant! Tack.
SvaraRaderaOm det inte vore för att man sitter närmast storägarna i Bonheur, skulle du då ändå hellre föredra Bonheur före FOE?
Ja det skulle jag, den enorma substansrabatten talar för Bonheur.
RaderaJag har några funderingar när det gäller Bonheur efter dina inlägg.
SvaraRaderaI din analys om jag minns rätt så skulle det byggas väldigt mycket nya riggar. Vad händer vid överkapacitet tror du, jag antar att priserna rasar. Drabbas inte de med äldst riggar värst isåfall?
Men eftersom de verkar ha lånat lite, så kanske det är en möjlighet att få nya riggar väldigt billigt.
Eftersom du har tittat på detta, hur utbytbar är en rigg egentligen. Är det en 'commodity' som man enkelt kan byta ut när kontraktet går ut.
Igår så skrev Flute och Cornu om att Norges oljeproduktion minskar. Hur sårbara tror du Bonheur är av detta?
MVH
/T
Jobbar inom olja i Norgeså har lite kunnskap även om jag inte jobbar med drilling direkt. Generellt så är inte riggar helt transferbara, de olika länderna har olika säkerhetskrav. En norsk rigg har tex mycket mer krav för att bli certifierad jämfört med Danmark eller UK, därav har du helt andra dagsrater i Norge jämfört med tex UK/DK. En annan sak som är viktig att tänka på är vilken typ av rigg som behövs; jack-up riggar används i Nordjsön normalt där bottendjupet är 50-60 m eller mindre. Går du upp i Norska eller Barnents havet är dte hela andra djup och då må borrfartyg eller semi submersible riggar användas. Ska riggarna användas i Barents hav har du också helt andra krav på att klara arktisk kyla etc.
RaderaAngående din sista punkt på oljeproduktionen: problemet med fallande produktion är att snarare att många av fynden som borras är relativt små och kostar mycket, framför allt har borrkostnaderna på norsk sektor exploderat de senaste åren. En brunn i Norska havet eller Barnents havet kostar 1 miljard NOK.
En stor driver i bla Sea-drill har varit det norska skattesystemet som gör att explorationsbrunnar väldigt billiga. Staten refunderar 78% av kostnaden oavsett fynd. I många länder må oljebolaget först betala för att få licensen (I Norge får du den gratis), därefter stå för hela kostnade vid borrning.
Bra svar där Eilertrules! Jag kan bara lägga till att FOE:s riggar är semisubmersibles, dock är de flesta av dem inte redo för stora djup eller svåra förhållanden. De har dock konverterats framgångsrikt tidigare.
RaderaNär det gäller efterfrågan på riggar är den inte helt kopplad till oljemängden, snarare hur många platser det är ekonomiskt försvarbart att utvinna olja. Jag försöker läsa på om detta men har mycket kvar att lära :-)
Du är inte rädd för att Bonheur (och FOE) är en value trap?!
SvaraRadera