Sidor

torsdag 16 januari 2014

Svenska preferensaktier

För ett par år sedan skrev jag ett inlägg om svenska preferensaktier. Nu har denna marknad formligen exploderat och jag tycker det är dags för en uppföljning. I inlägget nedan går jag igenom samtliga åtta noterade preferensaktier. Ytterligare "preffar" finns på First North för den nyfikne. 

Edit 2014-02-09: Lägger till SAS preferensaktie i jämförelsen. Dessa preferensaktier är ännu inte utgivna, man ger initialt ut 4 miljoner aktier, men styrelsen har bemyndigande att ge ut högst 7 miljoner.

Först en repetition från föregående inlägg: preferensaktier är en form av bolagsfinansiering som är en hybrid mellan obligationer och aktier. Namnet aktier är rättvisande eftersom inbetalt kapital ingår i bolagets egna kapital. Släktskapet med obligationer består i att de oftast ger en fast utdelning. Preferensaktier följer generellt sett följande mönster:
  1. Ett löfte att få en på förhand given, fast utdelning, innan någon utdelning ges till stamaktierna. Om stamaktierna inte får någon utdelning finns ingen garanti att preferensaktien får någon utdelning.
  2. Rätten att få ett visst belopp om bolaget likvideras, en rätt som kommer före stamaktiernas rätt till likvidationsresultatet (men efter obligationer och andra lån)
  3. Rösträtt, om än ofta begränsad
Definitionen kommer från Security Analysis av Graham & Dodd från 1934. Denna grunddefinition har dock ofta avvikelser, så investeraren måste läsa på om villkoren för varje preferensaktie.

Bolagen ger ut preferensaktier av olika skäl. I kristider kan preferensaktier vara, eller upplevas som, en säkrare placering vid en nyemission. I expansionstider kan de vara ett sätt att få kapital som både har begränsade rättigheter till utdelning (vilket lämnar mer uppsida och hävstång till stamaktieägarna) och räknas som eget kapital och därmed gör de existerande obligationerna säkrare och billigare.

Investerare kräver dock en riskpremie för preferensaktier eftersom de är osäkrare. Till detta kommer att utdelningarna görs med beskattat kapital, så kostnaden för bolaget är i själva verket rejält mycket högre.

På Stockholmsbörsen finns det numera åtta noterade preferensaktier. Swedbanks fantastiska preferensaktie har stämplats om till A-aktier, men nya har tillkommit. Ratos och Eniro har sällskap av sex fastighetsbolag; Balder, Corem, Fast Partner, Klövern, Sagax och Victoria Park:

Bolag
Kurs
Utd/år
Ack-ränta
Likv.-värde
Inlösenpris
Corem
154
10
7 %
150
post2015@175
Eniro
520
48
20 %
=Inlösen
pre2015@560, post2015@480
Fast Partner
344
20
8 %
300
nu@350
Fast. Balder
335
20
14 %
300
nu@350
Klövern
156
10
8 %
150
post2015@175
Ratos
1 898
100
10 %
=Inlösen
pre2017@2012.5, post2017@1837.5
Sagax
32
2
7 %
30
nu@35
SAS
500
50
20 %
=Inlösen
pre2018@600, post2018@525
Victoria Park
302
20
7 %
150
pre2018@325, mid@300, post2020@275

Tabellen visar kursen (häromdagen), totala utdelningen per år, ackumuleringsräntan per år som utdelningar innehålls, likvideringspreferens samt inlösenvillkor

Tabellen visar alltså villkoren för de preferensaktier som finns idag på börsen. Villkoren finns i bolagsordningarna som finns länkade (klicka på företagsnamnen). Utdelningen och kursen är såklart helt avgörande för vilken avkastning ägarna får, men de andra villkoren är också centrala.

Ackumuleringsräntan visar hur mycket bolaget "straffar sig själv" om utdelningen inte genomförs eller bara genomförs delvis ett kvartal eller en längre period. Samtliga aktierna har kvartalsutdelningar, men till skillnad från obligationer finns det alltså inget bindande löfte från bolaget att verkligen genomföra utdelningen. Det starkaste incitamentet ett friskt bolag har för att verkligen genomföra utdelningen är att kunna göra utdelningar på stamaktierna. Det näst starkaste är att innehållna utdelningar ackumuleras med denna ränta. Jag ställer mig skeptisk till att flera bolag har så låga räntor som 7-8 procent, när direktavkastningen på aktien bara ligger något därunder. Ett mycket enkelt sätt att låna pengar för bolagen blir då att helt enkelt innehålla utdelningen!

Likvidationsvärdet visar vad man får om bolaget likvideras. Detta är en tröst, men en rätt mager sådan. Det lär ta tid och det är långtifrån säkert att bolaget i det läget har något kapital kvar när skattemyndighet, obligationsägare och banker fått sitt.

Inlösenpris är desto intressantare. Bolaget kan vid stämmor besluta att lösa in aktierna mot givna belopp. Att köpa preferensaktierna över dessa värden när bolagen har denna option är alltså ytterst riskabelt! Eniros preferensaktie lär alltså falla under 480 nästa år. Det första årets utdelning kommer alltså nästintill säkert att ätas upp av detta rationella prisfall. Även Ratos lär sjunka i värde 2017 när dess inlösenpris sänks under dagens kurs.

Som en fotnot kan nämnas att till alla inlösenpriser på listan ska läggas upplupen eller innehållen utdelning. Man förlorar alltså inte gamla utdelningar som eventuellt hållits inne av bolaget. Exakta villkor finns i respektive bolagsordning.

Bolag
Kurs
Utd/år
Avkastn.
Låneränta
Riskpremie
Corem
154
10
6,5 %
5,1 %
27 %
Eniro
520
48
9,2 %
3,7 %
149 %
Fast Partner
344
20
5,8 %
3,2 %
81 %
Fast. Balder
335
20
6,0 %
3,5 %
71 %
Klövern
156
10
6,4 %
4,3 %
50 %
Ratos
1 898
100
5,3 %
8,4 %
-37 %
Sagax
32
2
6,3 %
4,3 %
45 %
SAS
500
50
10,0 %
10,0 %
0 %
Victoria Park
302
20
6,6 %
3,6 %
84 %

Tabellen visar vilken direktavkastning man får på aktuell kurs och vilken genomsnittlig låneränta bolagen har. Riskpremien visar hur mycket högre avkastningen på preferensaktien är jämfört med lån och obligationer mot samma bolag. För SAS är det teckningskurs samt uppgifter från prospekt.

I tabellen ovan ser man vilken avkastning preferensaktierna ger idag. Detta jämförs sedan med bolagens genomsnittliga upplåningsränta på lån och obligationer, och slutligen beräknas en riskpremie som preferensägarna får för att ta den högre risk det innebär att inte få obligationernas bindande löften. Resultaten från Eniro och Ratos är osäkra eftersom de inte lika tydligt uppger sina låneräntor som fastighetsbolagen gör. Ratos genomsnittliga låneränta är med all sannolikhet felaktig. Jag tog med siffran som i princip är räntenetto/räntebärande skuld, men 8,4 % är inte rimligt.

För SAS ska läggas till att utdelningen ökar med 5 kronor per år de första fem åren efter utgivandet. SAS har på sistone haft mycket höga lånekostnader och trots preferensaktiens höga utdelning ger den alltså ingen premie jämfört med de obligationslån SAS givit ut de senaste åren.

Bankerna som lånar ut samt obligationsmarknaden är sannolikt betydligt effektivare i sin bedömning än vad preferensaktiehandeln är, därmed är det intressant att se de stora skillnaderna. Fast Partner som har så låga upplåningskostnader betalar ändå närmre 7 procent på preferensaktierna! Om grundbelåningen är liten och andelen preferensaktier i kapitaliseringen är väldigt stor så är detta helt naturligt, jag återkommer till denna balans i tabellen nedan.

Som synes i tabellerna ovan så finns det begränsade möjligheter för dessa nästan fullvärderade preferensaktier att stiga i pris. Däremot kan en inställd utbetalning och ett bolag i gungning leda till rejäla kursfall.

När uppsidan blir begränsad gäller det att primärt skydda sig mot nersida. Det är inte värt att lyfta några procentenheters premie mot säkra räntan om priset är att bolaget riskerar dra in utdelningarna, eller ännu värre, en konkurs. Därför fokuserar vi nu på säkerheten i nästa tabell.

Bolag
Räntetäck.
Skulder
Prefkap
Stamkap
Stam / (pref+skuld)
Corem
1,23
4 693
978
1 358
24 %
Eniro
3,21
2 792
480
3 305
101 %
Fast Partner
1,99
6 045
495
2 374
36 %
Fast. Balder
1,94
14 861
1 950
7 587
45 %
Klövern
1,37
15 634
2 775
4 247
23 %
Ratos
1,60
12 908
1 453
14 646
102 %
Sagax
2,00
6 907
1 500
2 026
24 %
SAS
0,99
11 111
3 500
11 103
75 %
Victoria Park
-0,24
1 010
306
425
32 %

Tabellen visar räntetäckningsgrad, kapitaliseringen uppdelat i räntebärande skulder, preferenskapital och stamaktiekapital (=EK-prefkap) samt hur stor andel av pref/skuld som stamaktiekapitalet utgör

Tabellen ovan visar bolagens räntetäckningsgrad och hur kapitaliseringen av bolagen ser ut. "Räntetäckningsgraden" är inte den traditionella, utan räntan som ska täckas är inte bara finansiella kostnader utan även preferensutdelningarna plus schablonskatt för dessa (utdelningarna sker på beskattat kapital).

De följande tre kolumnerna visar bolagens kapitalisering (i MSEK): hur mycket som finansieras med räntebärande lån, preferensaktier respektive stamaktier. Just detta är säkerhetsordningen för finansiärerna:
  • Långivare och obligationsägare är efter Skatteverket de första att få sina pengar vid konkurs eller likvidation. De vill att lånen är så små som möjligt och att andelen andra säkerheter är så hög som möjligt.
  • Preferensaktieägare får pengar sedan och vill se så lite lån och obligationer före sig som möjligt, och gärna att en riktigt stor del av finansieringen sker med stamaktier så att de inte behöver dela med sig till så många andra preferensaktieägare
  • Stamaktieägarna står sist i kön och tar det mesta av risken men även uppsidan (de övriga stiger bara ytterst måttligt när ett starkt bolag blir starkare). En rationell stamaktieägare vill se små lån och få obligationer och så lite preferensaktier som möjligt - en stark balansräkning helt enkelt
Stamaktiernas förhållande till lån, obligationer och preferensaktier är den sista kolumnen. Den visar hur mycket eget kapital bolaget kan förlora innan preferensaktiernas likvidationskapital är i fara. Detta är alltså krockkudden en preferensaktieägare har vid katastrofer.

En siffra sticker verkligen ut i tabellen: Victoria Parks negativa räntetäckningsgrad. Detta är en följd av att bolaget är ett projektbolag idag snarare än ett fastighetsbolag, det sker mycket investeringar och rörelseresultatet är negativt. Att köpa Victoria Parks preferensaktie kräver därför en betydligt djupare analys än jag gör här, jag skulle aldrig intressera mig för den.

Nästan lika illa är det för SAS vars rörelseresultat de senaste tolv månaderna inte skulle täcka om styrelsen utnyttjar sitt bemyndigande fullt ut och ger ut 7 miljoner preferensaktier. I tabellen har jag räknat med detta worst-case, om endast de initiala 4 miljonerna ges ut kommer räntetäckningsgraden att stiga till 1,15. 

Graham och Dodd föreslog två kriterier som måste uppfyllas om man ska köpa en preferensaktie i närheten av dess likvidationsvärde, nämligen en tillräcklig räntetäckning och ett rimligt förhållande mellan räntebaserad finansiering och stamaktier. Eftersom Security Analysis kom ut första gången 1934 ger Graham och Dodd kriterier för dessa behändiga branscher (sid 190-191, sjätte utgåvan):

Bransch
Räntetäckning
Stam / (pref+skuld)
Försörjningsbolag
2,00
67 %
Järnvägar
2,50
100 %
Industri
4,00
150 %

De tre branscherna kan tolkas som olika risknivåer där cyklisk industri var det mest utmanande för en finansiär att hantera. Det är inte helt enkelt att klassa in moderna bolag på denna skala men en ansats skulle kunna vara följande:
  • Försörjningsbolag: Balder och Victoria Park som till stor del hyr ut bostäder i attraktiva områden, en verksamhet med mycket låg konjunkturkänslighet.
  • Järnvägar: viss konjunkturkänslighet finner man hos de övriga fastighetsbolagen och Eniro. Ratos med sin diversifierade verksamhet kan med väldigt god vilja räknas hit också, även om det ligger nära till hands att klassa dem som industri. SAS kan med viss välvilja också räknas hit.

Med dessa relativt generösa klassningar är det ett enda bolag och preferensaktie som klarar Graham & Dodds kriterier: Eniro! Med tanke på hur jag behandlat och omnämnt Eniro är detta en väldigt intressant upptäckt.

En jämförelse mellan fastighetsaktierna visar att Victoria Park faller ifrån på lönsamheten. Corem och Klövern har för låg räntetäckning. Sagax har för svag stamaktiekapitalisering. Balder har en starkare kapitalisering än Fast Partner och dessutom en mycket högre kapitaliseringsränta - den enda som är på allvar bland fastighetsaktierna.

Ratos preferensaktie tycker jag har alltför låg avkastning, så stabil är den inte med en räntetäckningsgrad på 1,60.

SAS preferensaktie bör förses med röd flagg: låg täckning för ränte- och preferensåtaganden, ingen premie mot obligationskostnad och ett bolag med kroniska problem. Det kan mycket väl sluta med indragna utdelningar och refinansiering, inte den stabilitet man önskar sig i en preferensaktie.

Min slutsats är att endast Eniro skulle väcka någon som helst uppmärksamhet från Graham och Dodd och framstår faktiskt (jag är lika förvånad som du) som bästa valet med en brasklapp om att det kommande året kommer sannolikt priset falla med minst 40 kronor per aktie. Den höga avkastningen kan kanske göra att aktien trots allt får behålla en viss premiumvärdering. Avkastningen är på en egen nivå, kapitaliseringen är ok, liksom räntetäckningsgraden.

Problemet med Eniro är att jag inte tror på bolaget långsiktigt, det innebär att ett preferensinnehav behöver bevakas kontinuerligt så att det fortsätter matcha kriterierna - och bör säljas så fort det lämnar det säkra området.

Bland fastighetspreferensaktierna sticker Balder ut som det klart bästa alternativet, även om det inte uppfyller Grahams kriterier.

Övriga preferensaktier har en attraktiv men begränsad avkastning - men är otillräckligt säkrade enligt mitt sätt att se det.

35 kommentarer:

  1. Även om Eniro skulle väcka uppmärksamhet hos dem tror jag att Eniro därefter skulle falla ifrån p.g.a. de tvivelaktiga framtidsutsikterna.

    Intressant däremot att se hur mycket preferensaktierna har uppvärderats. Jag tyckte det var för dyra redan förra året och nu är det värre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min bild är att både Eniro och SAS är dömda till en evig pyspunka. Däremot tror jag faktiskt att Eniros preffar kan visa sig vara en hygglig investering.

      Jag skulle gärna vilja luta mig mot Buffetts många pref-investeringar i argumentationen, men de har oftast skett till låga värden jämfört med par, så där har funnits en kurspotential också. Det finns det inte här.

      Radera
    2. Mycket bra genomgång. Jag håller dock med Aktieingenjören om Eniros framtidsutsikter. Analysen är ju i huvudsak bakåtblickande varför Eniro för tillfället kan framstå som det bättre valet. Jag känner mig dock inte särskilt säker på hur exempelvis räntetäckningsgraden kommer att utvecklas framöver i takt med att intäkterna fortsätter sjunka. Det finns också fortfarande mycket goodwill kvar i balansräkningen, men jag är faktiskt lite osäker på hur detta eventuellt kan påverka den framtida utvecklingen. Hur ser du på det?

      Det kanske är som du säger att det finns tillräckligt mycket säkerhetsmarginal för att preferensaktierna ska ge en god avkastning trots bolagets fortsatta nedgång.

      Radera
    3. @Inspektören: ja en investering bör nog föregås av en djupare titt framåt på intjäningsförmågan. Jag tror dock att den höga utdelningen kommer att hålla kursen nära inlösenpriset så länge inget riktigt negativt händer (läs inställd utdelning)

      Goodwillen är väldigt välkänd och jag tror inte att nedskrivningar skulle överraska någon idag. Stamaktien skulle kanske få en törn, men knappast lån, obligationer eller preferensaktier.

      Om Eniro skulle försvagas gradvis (vilket jag ju tror) så bör man kunna sälja preferensaktierna rätt tidigt om man följer Grahams kriterier. Detta är dock väldigt nära ett "greater fool"-tänkande, så se upp.

      Radera
  2. Tack till en mycket bra lektion!!

    SvaraRadera
  3. En riktigt bra genomgång, tackar och bugar!

    Tror dock du får svårt att hitta alternativ (världen över) som lever upp till de krav som G&D ställde på trettiotalet. Man ska också komma ihåg att de "kraven" kom efter depressionsåren så marginalerna är enligt mig inte riktigt jämförbara med dagens risktänk, räntor & inflation, företag och samhälle i stort. Men helt klart bra att ha det i ryggen och visar lite på dagens risktagande bland investerare.

    Jag har ett eget AB och använt mig av bland annat preferensaktier för att få bättre avkastning än räntekontot för "buffertpengar". Buffertpengarna är tänkta att används för att kunna betala ut lön mm om jag t ex blir sjuk/inte har jobb. Buffertpengarna täcker ca ett års lönekostnader (låg lön iofs men täcker mina låga fasta kostnader).

    När jag började köpa (2011) så var det betydligt bättre kurser än idag så värdeutvecklingen har varit helt extrem måste jag säga. Jag vågade dock aldrig lyfta in Enrio (!) men väl Corem, Balder, Sagax, Victoria Park och nu senast även Ferronordic Machines.

    Jag har hela tiden tänkt avveckla mina preferensaktier men då jag inte hittar några vettiga alternativ så har de fått ligga kvar (räntan och inflationen har även varit med oss preferensägare) men detta halvår så skall det minskas, lite går in i aktieportföljen men måste även framöver har buffertpengar men kanske inte hela kapitalet i preferensaktier.

    Så min fråga är egentligen, var har jag för vettiga alternativ till preferensaktier just nu?
    Jag är både ute efter regelbunden utdelning, vettigt riskalternativ, ränta > 5%.

    Jag har inte hoppat på tågen med alla amerikanska alternativ då preferensaktier fungerat bra, är noterade i SEK och slipper källskatten.


    SvaraRadera
    Svar
    1. I valet mellan 2-3 procent säker ränta och 5 procent med påtaglig risk för kapitalförlust måste man välja det första i mina ögon. Har man inte väldigt bra koll på oddsen (och vilka odds framtiden erbjuder är inte lätt att ha koll på).

      Tulpanarosen existerar inte, vill man ha säker avkastning är den låg idag. Om man är beredd att ta lite verksamhetsrisk finns det intressanta aktier med en hygglig direktavkastning. Jag äger hellre Industrivärden C med 4 procent direktavkastning och en större uppsida än nedsida i aktien än Ratos Pref med 5 procent direktavkastning och endast nedsida.

      Radera
    2. Ja, det har blivit lite väl mycket ökning i pref. Tex Carem har väl gett en avkastning på runt 35% under den senaste två-årsperioden (kursökning + 20kr utdelning). Corem ger väl iofs ca 6,5% nu och det bästa jag hittat är 2,3% på räntekonto.

      Just därför jag letar nya alternativ. Aktier lockar inte riktigt till just buffertsparande då det även finns en aktieportfölj i företaget där bland annat Industrivärlden ligger med. Hade det varit kvartalsvis utdelning så kanske det varit mer lockande.

      Så har någon andra alternativ så tipsa gärna, håller helt med om att de svenska pref. aktierna blivit lite för dyra men det följer trenden med andra tillgångsslag....






      Radera
    3. Buffertsparande ("bilen rasade") är i min värld cash only. Noll risk och tillgänglighet inom ett dygn är mina krav, så det är bara bankkonto som fungerar.

      Radera
    4. Som jag nämnde ovan så är det företagspengar, ej privata. De är till för tider av t ex sjukdom, dåligt med arbete, intressanta utbildningar men eventuellt även användas som medfinansiering av intressanta projekt osv. Överlikviditet som inte investeras i den normala aktieportföljen helt enkelt. Ca 300 000 kronor.

      Enligt mina beräkningar så blev för stor "förlust" att plocka ut det som lön/aktieutdelning då jag redan ligger på gränsen där.

      Så inga större krav på snabbhet (säg 3 månader) utan avkastning kontra risk är det väsentliga. Det jag vill undvika är ju att det rasar med 50% på ett år.

      Långsiktiga planen är väl att bygga upp den bufferten i skattade pengar men just nu har vi valt att amortera huslånet rätt hårt istället med de privata pengarna så den privata bufferten är lite för liten för att jag skall våga avveckla företagsbufferten.

      Jaja, oavsett så skall pref.aktierna börja säljas av.


      Radera
    5. Daniel, du letade efter någonstans att placera dina pengar relativ säkert till bra ränta. Kanske SPP Företagsobligationsfond kan passa? Den placerar i obligationer med rörlig ränta i företag med hög kreditvärdighet. Har senaste året gett 3,6%. Kan det vara något? Vad tycker Luppen?

      Radera
    6. Det klarar inte riktigt avkastningskravet med de innehaven de har. Historiken är även väldigt kort men verkar trots allt kunna vara ett alternativ att stoppa in pengarna på. Så tackar för tipset och lägger in den bland alternativen.

      Sålde av lite pref.aktier i fredags iaf så pengarna skall börja fördelas ut på alternativ så snart som möjligt.

      Radera
    7. @Anonym: Fonden verkar, som Daniel skriver, väldigt ny. Med de värdepapper som ingår verkar väl 3,6 procent ok. Jag håller mig hittills till Spiltans Räntefond Sverige. Dels är fonden billig och bra (med historik att visa det) plus att jag sympatiserar med Spiltan. Ett av få finansbolag där det är bättre att vara kund än ägare ;-)

      Radera
  4. Mycket intressant inlägg. Tack för det.

    Vill passa på och tipsa om ett fel som kommit in i den första tabellen:
    Utdelningen på Victoria Park ska vara 20 kr, precis som du har i nästa tabell.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar för det! Tabeller är inte Bloggers styrka, det blir mycket klipp/klistra för att vinna tid, och det introducerar fel.

      Radera
  5. Bra genomgang men du har missat vad jag ser som en av de storsta riskerna, utover installd utdelning och den enorma exponeringen mot fastigheter.

    Namligen risken for att den risk fria rantan gar upp.

    Idag har vi nara en noll ranta, vilket gor att rantan inte kan ga ner mycket mer. Daremot kan den ga upp, skulle sa ske kommer vi fa se snabba kursras i dessa preferensaktier da de inte har nagon rorlig del i sig. Idag far man cirka 5%, pa mitt Australiensiska bankkonto far jag drygt 4% i ranta, det kommer komma till Sverige en dag ocksa.

    Lagger man dessutom till inflation pa detta sa inser man att om 10-20-30 ar sa ar utdelningen valdigt lag jamfort med stamaktierna. Allt detta hanger ihop med att de har ett evigt liv. Jag skulle inte rekommendera obligationer med langa loptider i dagens klimat, an mindre "obligationshybrider" med evigt liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skriv ett blogginlägg till svar istället Zed, det var länge sedan ;-)

      Mycket bra poäng! Den riskfria räntan är såklart av stor betydelse, särskilt för de preferensaktier som ligger lägst. Claes Hemberg skrev häromdagen att SAS prefavkastning skulle ligga i häradet 3 procent, och då är det en väldigt väsentlig fråga.

      Att räntan inte kan gå ner är jag inte beredd att skriva under på. En sänkning från 2 till 1 procent i marknadsräntan innebär trots allt att räntekostnaderna sjunker med 50 procent. Fråga fastighetsbolag och andra proffslånare vad det innebär. Det innebär också en uppsida för preffarna.

      Man måste vara medveten om denna och andra risker i preferensaktier och kräva en rimlig riskpremie. Hur stor den ska vara måste köparen själv bedöma.

      Radera
  6. En spännande sak som ingen pratar om än- Avanza har lite i skymundan blivit pionjär inom personalisering. För den som inte vet vad det är så tänk online retail sektorn och hur produkter anpassas till individen. Bankernas siter är ju annars generellt helt efterblivna jämfört med andra sektorer. Jag tycker detta är grymt spännande och det ger mig som är intresserad av börspsykologi spännande möjligheter att lära mig om olika investerartyper. Gå tex in på en riktigt förloraraktie så ser ni hur samma investerare i de flesta fall har varit otäckt usel på att pricka in andra förloraraktier. Och detta är bara ett av många spännande exempel. I förlängningen handlar detta om big data, ett begrepp vi kommer få höra mkt om framöver och ge oss investerare ännu bättre möjligheter att själva analysera och ta beslut. Du som jobbar på bank som sk rådgivare månne båva, du är likt aktiemäklaren på väg att bli utkonkurrerad av en råvara som heter data

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en rätt rolig funktion faktiskt speciellt att den uppdateras dagligen.

      Man ser också vilket genomslag "ekonomi-bloggarna" verkar ha, Älmhult2, Protector Forsikring, BankNordik, Lollands Bank osv.

      Radera
    2. Jämför man med high-end e-handel har de dock fortfarande en mycket lång väg att gå; de borde införa fler marknadsföringspaneler på varje sida med relevanta erbjudanden - och sluta tjata när kunden inte nappat på superlånet efter 200 exponeringar - de borde spåra klickhistorik för individen, de borde välja rätt paneltyp beroende på hur de konverterar, de borde helt enkelt väga varje skärmyta mot dess potential.

      Skärmyta är "real estate" idag, lägger man inte rätt affär i rätt affärsläge så tappar man pengar.

      Radera
  7. Är avanza smarta kommer de vilja koppla portfölj till framgångsrika investerare, dvs tex din portfölj luppen kommer de vilja spegla. Det skulle konvertera bra på direkt transaktionsnivå. Men blir svårt för dig att ta ställning till om du ska ha en intäktsdel av dessa transaktioner:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När aktieintresset växer bland kunderna kommer såklart bankerna inte att stå still. Jag är lika nyfiken som alla andra vilken typ av utveckling som kommer att ske.

      Radera
    2. @Signs
      Klockrent!
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
  8. Off Topic
    Några avslutande ord då detta blir mitt sista inlägg på lundaluppens blogg. Vill passa på att säga att jag tyckt det varit roligt att skriva, och kommentera här på bloggen. Jag frågande en gång varför man bloggade? Det svar jag fick var att man bloggade för personlig utveckling. Tror det stämmer. Själv har jag lärt mig en hel del genom att ta fram gamla böcker om investeringar ur bokhyllan. Det har varit roligt att ta del av andras argument, och välskrivna kommentarer. Några avslutande ord om belåning. När man investerar så är det viktigt att man inför sig själv upprättar något som i litteraturen kallas An Investment credo. En trosbekännelse, om hur man agerar, och vad för aktier man letar efter. En känd kapitalförvaltare skriver så här i sin bekännelse om belåning. We do not employ margin. In a serve market decline good stocks can be cut in half in a few months. If one is employing meaningful margin, one risks a wipeout, even though everything recovers in due course. Egentligen det ända de flesta behöver veta om belåning av aktier. Så här låter det om vikten av att hålla kassa. We maintain reasonable liquid reservs at all time. Our cardinal rule is to avoid a major impairment of our clients money. Disciplin och försiktighet med andra ord.
    Med vänlig hälsning
    Lars
    Ps Vem vet jag kanske startar en egen blogg. Kanske skriver jag något på en amatörblogg. Så är det någon som vill ha mina tjänster går det bra att höra av sig :-))))). Fast jag vill gärna vara med på bild iförd mina Wall-Street hängslen. Röda med gula dollartecken på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina kommentarer Lars, givetvis tråkigt att du lämnar! Om du ändrar dig är du välkommen tillbaka och jag lovar att länka till din blogg ;-)

      Mvh LL

      Radera
    2. Lars, Dina kommentarer har varit både bra och tidvis underhållande. Det är trist att du lämnar. Om du skulle bestämma dig för att starta en egen blogg har jag dock ett litet råd som jag velat ge dig under lång tid, men aldrig riktigt vågat: dela in dina texter i stycken! Mvh Dr Je p.s. Jag önskar dig all lycka med hängslena!

      Radera
  9. Nybørjarfråga: Betalar bolagen med preferensaktier utdelning på dessa med skattade pengar som utdelningarna på vanliga aktier? Eller førs det upp under ræntenettot høgre upp i resultatrækningen som ræntor på lån?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utdelningarna sker med skattade pengar, det hamnar alltså inte i finansnettot.

      Radera
  10. Så det är alltså dyrare för bolaget att hålla sig med en preferensaktie med 5% utdelning än att ge ut en obligation med 5% ränta? Dyrare som i att det blir mindre pengar kvar till stamaktieägarna efter att räntan/utdelningen är betald?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det stämmer. Annars skulle vi nog snart se 99 procent av alla stamaktier omstämplade till preferensaktier ;-)

      Radera
  11. Hej! Off topic. Även om Ratos nämns i inlägget.. Aktien har börjat röra sig uppåt efter X antal månader kring 55. Motiverat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är fortfarande skeptisk men helt klart har affärsklimatet för private equity tinat rejält på sistone. Om Ratos uppvisar lite av sin gamla fina affärsnäsa är det kanske motiverat. Innehaven som "going concern" motiverar inte priset i mina ögon.

      Radera
  12. En fundering: Du skriver att Fastpartner "betalar nästan sex procent i ränta" på sina preferensaktier. Det stämmer nog inte (?). Aktierna emitterades på 293 kronor med 4 gånger 5 kronors utdelning. Det är det beloppet man får räkna "räntan" på, alltså 20 kronor på 293 kronor, vilket ger en "ränta" på 6,8 procent. Fastpartners kostnader för preferensaktierna ändras inte med kursen.
    Eller har jag fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, slarvigt av mig - inlägget är korrigerat.

      Radera
  13. Hej! Vad tror du om Akelius preferensaktie?

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.