Sidor

lördag 16 februari 2013

Utdelningar mot återköp

Vitis labrusca
Jag ägnade en stund idag åt Labrusca Family Offices årsrapport för 2012 och fastnade på en mycket välskriven artikel om utdelningar kontra återköp, skriven av förvaltaren Omid Gholamifar. Artikeln heter "Till Divvie Do Us Part" och börjar på sidan 18.

Jag håller inte helt med honom, utan anser att han ser investeraren-företaget som ett alltför slutet system. Som investerare sitter man, om inget annat så av diversifieringsskäl, med ägande i flera bolag och en utdelning kan återinvesteras i det bolag som för stunden har mest lovande utsikter *). Men artikeln är ändå mycket välskriven och måste-läsning för alla eventuella utdelningsinvesterare där ute.

*) Vid närmare eftertanke menar nog författaren att detta istället kan uppnås med försäljning, vilket är helt sant. 

26 kommentarer:

  1. Där har vi en karl som ligger ganska nära mig i sina värderingar. Tack för lästipset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där har har vi en karl som ligger långt från mina värderingar. Tack för lästipset.
      MvH Lars

      Radera
  2. Tycker det var ganska tydligt att forfattaren ar en finansnisse som verkar ha begransad erfarenhet av verklighetens styrelserum. Jag haller med om teorin men i verkligheten ar det en jakla skillnad. Hur manga exempel finns det inte pa nar bolag sitter pa for mycket cash och borjar gora vansinniga uppkop. Men enligt artikelforfattaren intraffar naturligtvis inte detta eftersom uppkop endast gors om man far tillracklig return. Och att han forordar att bolaget nastan borjar trejda sin egen aktie och koper nar den ar "undervarderad"... Nej tack, jag sitter nojd med stabila bolag som fokuserar pa det de ar bast pa, och delar ut en langsiktigt hallbar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, resonemanget bygger på en rationell styrelse. Nu kanske man ska undvika bolag med irrationella styrelser i allmänhet, vilket är motargumentet mot det du säger.

      Men eftersom alla investeringar är risktagande, även de som beslutas i styrelserummet är det nog rimligt att gardera sig genom att ge ägarna chansen att besluta om åtminstone en del av de investerbara medlen med en utdelning.

      Radera
  3. Ganska kul forresten att han gjorde jamforelsen att flytta pengar fran bolaget till investeraren gor ingen skillnad, det ar som att flytta pengar fran ena partnern till den andra i en familj. Aterigen ratt i teorin men om jag ger min fru 10,000 extra nasta manad sa har familjen lika mycket pengar direkt efter transaktionen men om vi foljer upp nagra veckor senare sa ar de 10k borta. Eller ja, "investerade" i skor som enligt min fru ger en jakla bra return i form av njutning. Forfattarens exempel visar precis varfor det endast galler i teorin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, rationellt för mig och rationellt för frun kan definitivt vara helt olika saker ;-)

      Radera
  4. I teorin är jag ganska övertygad om att artikelförfattaren har rätt. Jag håller dock med om att ett minskat handlingsutrymme för styrelsen, oavsett om det är optimalt eller ej, ger ägaren mer säkerhet.

    SvaraRadera
  5. Nu får ni ännu en släng av teori. McKinsey predikar fyra "cornerstones" för CEOs agerande. En av dessa är principen om värdekonservering; Det spelar ingen roll "how you slice a financial pie" med avseende på återköp eller förvärv. Fokus ska ligga på att förbättra kassaflödet, vilket är det enda som är värdeskapande. Om aktiepriset är högre än intrinsic value eller om M&A situationen är medioker ska utdelning förespråkas. Öka EK ska endast ske om det kan motiveras väl, om soliditetsmålet inte är uppnått etc.

    Tycker ni McKinseys resonemang har några brister?

    Tack för trevlig läsning, Lundaluppen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst det men jag tolkar det du skriver som en motsvarighet till "fokusera på kärnverksamheten". Det är ju naturligtvis sant, men när man fått snurr på kärnverksamheten och optimerat den så långt man kan så sitter man (om man inte är i fel bransch) på en hög investerbara pengar. Om du dessutom sitter i en bransch med hög avkastning på eget kapital kan det vara intelligent att försöka expandera den egna verksamheten istället för att skifta över till ägarna och hoppas de hittar en intressantare verksamhet att investera i. Men som McKinsey resonerar så är det alltså steg två, och det kan man ju hålla med om.

      Radera
  6. Det är också intressant att notera kulturskillnaden mellan amerikanska och nordiska bolag. Den starka motvilja mot att sänka direktavkastningen är ju inte alls lika stark här som i amerikanska bolag. I Europa är det ju betydligt vanligare att betala väldigt mycket när det finns utrymme för det och sen inte bry sig så mycket när den blir lägre.

    Jag har aldrig fått en bra historisk förklaring till den här skillnaden. Min gissning har varit att det i USA har varit betydligt vanligt för vanliga människor att försörja sig på aktieutdelning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du har rätt. "Nest egg" är ett vedertaget begrepp i USA, man sparar till sin egen pension, till barnens college-studier. I Sverige sparar staten och allmänna försäkringar åt dig istället, vilket gör att både kunskapen och tanken på försörjning från ett kapital saknas bland gemene man.

      I USA hittar man även listor på "dividend champions" och "dividend aristocrats" som är välkända och ett väldigt trevligt sällskap för bolagen att befinna sig i. Den pålitliga utdelningen bildar ett värderingsgolv som gör att investeringen i dessa bolag känns mindre riskabel.

      Radera
  7. Kollar runt efter intressanta investeringar, då mina portföljbolag känns högt värderade. Tittar lite på Autoliv. Inte riktigt hängt med senaste tiden. Kris i europeiska bilindustrin pressar, men man kanske kan ana ett lyft och framför allt potential i Kina. Ska tydligen ha väldigt stark kassa och goda förvärsmöjligheter. Såklart väldigt cyklisk, men eventuellt ett bra läge att gå in om man vågar tro på en slags botten nu i efterfrågan.
    I en kommentar förra året skrev du att du "tittar på dem ibland, men ofta är de billiga när allt annat är billigt." Tänker att börsen känns dyr nu och då kanske Autoliv kan va värt en titt. :)

    Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min portfölj börjar se ganska "obillig" ut så om det här håller i sig får jag börja leta mer aktivt efter nya placeringar och då kan ju Autoliv aktualiseras.

      Radera
  8. Bra analys på Placera.nu man kan börja med om man är nyfiken.

    https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=239567&fromPage=newsModule

    Aktien populär bland förvaltare får jag en känsla av. Borde väl huvudsakligen vara positivt. Simon Blecher som brukar vara försiktig rekommenderade bolaget i fjolårets sista Börsrådet.

    Inga tydliga huvudägare talar mot bolaget samt att Nyberg, tidigare i Telia, är ordförande i Autoliv. Dessutom en kartellanklagelse som hänger över.

    Erik

    SvaraRadera
  9. Hej !
    Läser bloggen med stort intresse för att lära mig så mkt som möjligt.
    Denna fråga kanske inte platsar här, men är det värt att låna pengar idag till 3% ränta för att hitta "säkra" placeringar.
    Räntefond,preferensaktie etc för att tjäna 3-6 % på ett år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ägnar mig inte åt det och kan inte rekommendera det. Jag är defensiv...

      Radera
  10. Hahaha!... Lars du är för jäkla rolig. Ibland kan jag bli lite trött på ditt raljerande men du är alltid underhållande att läsa. Fortsätt kommentera och trevlig helg!
    Trevlig helg till Er andra och ett stort tack till dig Lundaluppen för alltid läsvärda inlägg!

    Mvh/Hans

    SvaraRadera
  11. Mmm, jag vet inte hur de räknar där...

    SvaraRadera
  12. Några åsikter om utdelningar. Finns tre starka skäl för att ett bolag skall ge utdelning.
    1. Utdelningarna är ett sätt att visa för ägarna att vinsterna är på riktigt, om man kan uttrycka sig så. Show me the money argumentet.
    2. Alltför stora kassor i ett bolag medför ofta att det blir investeringar som som minskar aktieägarnas avkastning inte ökar den. Var det inte Google som köpte Motorola 60% över dagskursen samtidigt som man inte gav någon utdelning till aktieägarna? Följer inte Google och vet inte hur affären blev, men hade jag varit aktieägare i Google och nåtts av en sådan nyhet hade jag blivit lite svettig i handflatorna.
    3. En aktie är ju trots allt en instrument för omfördelning av kapital. Munger ställde en gång frågan vad är Berkshire egentligen värt om man aldrig kommer att ge någon utdelning. Är själv aktieägare i Svolder läs gärna mitt inlägg om utdelningens betydelse för bolagets aktieägare.
    MvH
    Lars

    SvaraRadera
  13. @Lars: var finner man inlägget, länk?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Luppen!
      Jag skrev två inlägg om utdelningar när the intelligent investor avhandlades. När kap 19 diskuterades tog jag upp exemplet Svolder. Jag tog oxå upp ett fall från littraturen nämligen Forsythe sagan. Jag beskrev där Buffets Berkshire och vilken avkastningen Munger och Buffet uppnåt. Uppmanar bloggens läsare att gå igenom dessa inlägg. Ingenting är bara svart eller vitt men jag är en utdelningsinvesterare helt enkelt för att det är en säkrare väg att gå.
      MvH
      Lars

      Radera
  14. Det har dykt upp en del kommentarer här på bloggen som berör Ratos. Några viktiga saker att nämna.

    Bolagen i Ratos portfölj är hårt belånade eftersom Ratos går in för ett värdeskapande som går ut på att förädla bolagen de investerar i. Ofta då genom förvärv, nya/flytt av fabriker. Kapitalkrävande aktiviteter.

    Bolagen är i sig belånade men Ratos moderbolag är i princip obelånat. Ratos har inget ansvar för att hosta upp någon kosing till sina dotterbolag om de kommer på obestånd.

    Ratos idé går ut på exitvinster. Punkt. Det är mycket irriterande att höra folk prata om att de sålt sina guldägg och har skräpet kvar. Ratos SKA sälja sina guldägg förr att göra en exitvinster som överstiger 20% i snitt över tiden. Många av Ratos innehav går bra och en del är hårt nedtryckta av konjunkturen, precis som andra verkstadsbolag.

    Det som är intressant här är den fiffiga affärsmodellen som tillåter att Ratos i högkonjuktur gör fler "snabba" affärer som ett private equity bolag och i sämre tider (nu) tar formen av ett konglomerat. Jag tycker att köpet av Aibel och Finkino tyder på att Ratos ändrar form till det senare.

    Om Ratos dippar mer efter att utdelningen skiljs av så kan det vara ett sällan skådat klipp. Är det NÅGON som håller med om det? =)

    SvaraRadera
  15. Hej! Varit sugen på att köpa SHB men den står högt just nu. Sneglat på Danske Bank istället som känns mer attraktiv värderad. Tycker det är värt att köpa SHB i dagsläget istället ändå eller ska man vänta och hoppas på att SHB går ner så man kan köpa på sig lite?
    Tack för en superbra blogg! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar detsamma. Är SHB verkligen ett bra köp NU efter massiva uppgångar? Luppen får mer än gärna ge mig insikter. Mvh Björn.

      Radera
  16. Hej!
    På tal om att många bolag ser dyra ut för tillfället.
    Vad tror du om bolag som TeliaSonera,Skanska o Stora Enso ?
    Nedsidan borde väl vara begränsad samtidigt som de ger en fin utdelning.Eller?
    Tackar oxå för en oerhört bra blogg !

    SvaraRadera
  17. En skillnad mot USA är väl också att många av deras "dividend champions" inte betalar ut så stor del av vinsten som många av de svenska företag som utdelningsinvesterare köper här. Det är ju lättare att aldrig sänka utdelningen om det finns större utrymme mot vinsten vid en lågkonjunktur.

    Generellt verkar även amerikanska dividendplacerare vara mycket mer försiktiga med högutdelare än svenska utdelningsbloggare. En nivå mellan 3 och 4% med en lång historia av stigande utdelningar verkar vara idealet för dem. Tanken bakom är väl att om direktavkastningen är väldigt hög så är antingen priset väldigt lågt av en anledning, eller så investeras ingenting i tillväxt.

    Ett intressant undantag är kanske H&M som delar ut nästan hela vinsten, men ändå investerar i tillväxt. I år tar de väl från kassan, men annars skriver de väl av mycket av investeringarna direkt antar jag. Annars fattar jag inte hur det går ihop. Om det är som i senare fallet borde ju dock P/E-talen bli lite missvisande gentemot konkurrenter som inte skriver av investeringarna direkt.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.