 |
| Lockar hängmattan? |
För att inte få en alltför komplicerad tabell gjorde jag några antaganden:
- Skattetabell 32 används (Lund)
- Kapitalskatten är 30 procent
- Lönen antas utvecklas enligt inflationen
- Angivna avkastningar är reella avkastningar
- I beräkningen sattes inflationen till 2 %, ökar den så ökar också kapitalbehovet eftersom skatten äter upp mer av realavkastningen, tack Daniel för påpekandet
- Man rör inte kapitalet, och återinvesterar den delen av avkastningen som täcker inflationen, därmed elimineras inflationen och kapitalet räcker livet ut (inget behov för pensionssparande etc.)
- Ingen hänsyn är tagen till att man får minskade kostnader om man slutar arbeta, samt möjligheter till alternativintäkter etc.
Inkomst
|
Skatt (tab 32)
|
Eff skatt
|
Nettolön (år)
|
Kapital (4% avkastn)
|
Kapital (6%)
|
Kapital (10%)
|
10 000
|
1 515
|
15 %
|
101 820
|
4,6 mkr
|
2,8 mkr
|
1,6 mkr
|
15 000
|
2 973
|
20 %
|
144 324
|
6,6 mkr
|
4,0 mkr
|
2,3 mkr
|
20 000
|
4 433
|
22 %
|
186 804
|
8,5 mkr
|
5,2 mkr
|
2,9 mkr
|
25 000
|
5 892
|
24 %
|
229 296
|
10,4 mkr
|
6,4 mkr
|
3,6 mkr
|
30 000
|
7 477
|
25 %
|
270 276
|
12,3 mkr
|
7,5 mkr
|
4,2 mkr
|
40 000
|
11 777
|
29 %
|
338 676
|
15,4 mkr
|
9,4 mkr
|
5,3 mkr
|
50 000
|
17 030
|
34 %
|
395 640
|
18,0 mkr
|
11,0 mkr
|
6,2 mkr
|
60 000
|
22 730
|
38 %
|
447 240
|
20,3 mkr
|
12,4 mkr
|
7,0 mkr
|
100 000
|
46 000
|
46 %
|
648 000
|
29,5 mkr
|
18,0 mkr
|
10,1 mkr
|
Jag lade också in den effektiva skatten. För alla er som förfasar er över de höga svenska skatterna kan jag iaf rapportera att när jag fick mitt första fasta jobb tjänade jag lite drygt 16 tkr per månad, på den tiden skattade jag 41 procent på det beloppet.
Hur länge är det tänkt att kapitalet ska räcka?
SvaraRaderaJag var på banken för någon dag sedan och den beräkning som gjordes då berättade att om jag ville gå i pension vid 61 och få samma pension som om jag var 65, så behövde jag sparar ca 9000kr/mån from idag! Hutlöst!!
I mina exempel rör man inte kapitalet, den delen av avkastningen som täcker inflation återinvesteras, så kapitalet ökar tills du dör.
RaderaVisst är det bra med säkerhetsmarginal, men är det inte lite väl stor?
RaderaEller förutsättningen var kanske att lämna ett stort arv efter sig till barnen - eftersom barnen inte kan ta hand om sig själva? Nåväl, det fattas fakta i dina förutsättningar det är helt klart
Att beröra skatten så simpelt som du gör är ju dock felaktigt.
SvaraRaderaTar vi ditt exempel på 30 000kr i månaden, så innebär det i skatt:
Arbetsgivaravgifter: 9600kr/mån
Inkomstskatt: 7477kr/mån
Moms 2703kr/mån (förutsatt en snittmoms på inköp på 12%, vilket känns lågt räknat)
Summa: 19780kr/mån
Eller 50%, räknat på en lön, 39600, där arbetsgivaravgifterna ingår.
Jag vet, jag har varit arbetsgivare i många år. Momsen blandar man bara in om man vill göra ett politiskt statement ;-)
RaderaFörresten kul att "se" dig igen, dags för comeback i bloggen snart?
RaderaFast skatt har väl ingenting alls att göra med vad Lundaluppen skrivit. Till att börja med så är ju momsen exakt samma oberoende på hur du tjänar dina pengar.
RaderaOch ska du jämföra månadslön med inkomst från kapital så måste du såklart jämföra samma månadslön som alla andra pratar om när de pratar månadslön.
Dvs. om du vill ha en motsvarighet till 20000 i månadslön i inkomst från kapital och du tjänar 4% (efter inflation) på ditt kapital så behöver du 6,7 mkr. Enkelt.
Det finns många saker kring dit antagande som kan diskuteras men generellt kan sägas att dina exempel blir ett "worst case scenario" då du tex som i Karriärmorsans kommentar ovan till skillnad mot en vanlig pensionssparande inte rör kapitalet, ett annat är naturligtvis att du inte behöver spara några pengar eftersom du redan har "sparat klart" vilket betyder att du därmed har en lägre ekvivalent månadslön.
SvaraRaderaDet vi med säkerhet vet med utgångspunkt från ditt exempel är att du i detta fall har minst 40 timmar "tillgodo" varje vecka (antagligen mer om vi räknar om transporter, övertider (betald/obetald), arbetstid som går till till att tjäna in för att betala för kostnader för att kunna arbeta tex viss typ/kvalite av kläder, resor, lunchrestaurangmat, ev geografiskt placering av bostad, bil, osv).
Dessa 1800 timmar per år (eller mer) disponerar du helt och hållet fritt i ditt exempel istället för att betjäna någon annan som du nu gör på jobbet.
Och vill du så kan du nog utan några problem alls göra något som någon annan anser sig villig att betala för, tex en blogg?
Jag ser fram emot ett mer fylligt inlägg om vilka inkomstnivåer som egentligen behövs för att fortsätta leva på samma nivå som en som arbetar gör nu. Jag tror att det skulle öppna ögonen för många då dina nivåer som du skissar på här skulle reduceras - och det rejält!
Det finns en numera nerlagd, men intressant blogg som heter "Early Retirement Extreme" som berör en del av de saker du nämner. Helt klart finns det kostnader förknippat med att arbeta.
RaderaFör att förtydliga;
SvaraRaderaMin pension vid 65 utgjorde ca 75% av min inkomst idag.
Vid 61 var siffran ca 45%. För att kompensera att en arbesgivare inte betalar in till mig efter 61 behövde jag spara ca 2,3 milj. (normal inflation och låg ränta räknat).
75% av inkomsten bör räcka långt då precis som i "Tor"s kommentar ovan, så har man inte samma övriga kostnader. Det kostar oss som sagt att arbeta. Bilkostnader mm.
//KM
Vad olika man verkar vara. Jag tycker själv att det kostar att vara "ledig"? När jag är ledig gör jag alla saker jag inte har tid för när jag jobbar. Jag fyller den extra tiden med mer konsumtion =).
SvaraRaderaDet ligger definitivt något i det du säger, men det kanske ska skrivas på nöjeskontot och inte ses som en omkostnad för att vara ledig.
RaderaMenade mest att jobbar jag inte så har vi inte en extra bil, ingen jobb-körning, inga luncher i den meningen, inte samma klädkonto och kanske inte heller "happy hour" eller fika-kultur ;-)?
RaderaFår jag ut 20 000 kr/mån så går lätt 3300 kr i resekostnader (bilägande). Visst får jag dra av i deklarationen men det är ju bara en del av drivmedelskostnaden.
Lunch i snitt 3 dgr/v ca 300kr dvs 1200 kr/mån. Man ser hur lätt det blir pengar av det eller hur?
//KM
Ett problem med din beräkning är såklart skatten på intjänat kapital för att täcka inflationen. Det spelar inte så stor roll i dagsläget då inflationen är så låg, men så fort inflationen stiger så blir det annorlunda.
SvaraRaderaAnta att du tjänar 6% mer än inflation. Om inflationen är 0% så får du ut 6% * 0,70 = 4,19% efter skatt. Om inflationen är 15% så får du ut (15 + 6)% * 0.70 = 14,7% efter skatt. Och efter att du dragit av inflation från det beloppet står du där med realavkastning på -0.7%. Inte något man blir rik på.
Detta är såklart om man säljer hela portföljen varje år och visar väldigt tydligt varför det är viktigt att välja bra aktier som man inte behöver sälja. Om utdelningen stiger med inflationen och man lever på utdelningen (och aldrig säljer aktier) så stämmer din tabell utmärkt.
Tack för en underbar blogg förresten. Den bästa investerarbloggen i Sverige.
Helt riktigt, jag har antagit noll inflation i beräkningen, får justera!
RaderaPå den tiden jag var slavanställd var det på samma sätt: när jag var "ledig" ökade min utgifter då jag konsumerade och de gjorde jag framförallt av den anledningen att det kändes att jag ju "hade förtjänat det eftersom jag jobbat så hårt".
SvaraRaderaMen för mig så gjorde inte konsumtion mig lycklig eller tillfreds med livet, nej, snarare tvärtom. Efter en kort lyckokänsla av att ha hittat det jag sökte, fått bekräftelse av säljarna att det jag köpte var bra val och bra köp så när jag tittade på sakerna jag köpt efter några veckor var det så gott som helt ointressant. Det gjorde mig i själva verket olycklig.
När jag kopplat ihop mina timmar som jag spenderat på jobbet med de prylar som låg hemma i lägenheten så fick jag inte ihop det helt enkelt. Det var bara tomhet för mig. Det uppenbara var att börja i andra änden: Pengar fanns, och om konsumtion inte gör mig lycklig och jag har tillräckligt med pengar - varför ska jag löneslava?
Svaret är enkelt och självklart, eller hur?
Precis som anonym ovan resonerar jag också. De allra flesta materiella saker är helt ointressanta... Innan jag köper något idag ställer jag mig två frågor. 1. Kommer det här köpet göra mig lyckligare i längden? 2. Kommer det här köpet underlätta för mig i vardagen?. Om svaret är Ja på något av dem så köper jag annars struntar jag idet. Det är så lätt att samla på sig en massa skrot som man aldrig använder. Med lite praktiskt tänkande så går de två frågorna tillämpa på det flesta saker man funderar på att inhandla.
SvaraRaderaLäste en artikel för en tid sedan som gick in på att man även fick träna sig på använda sina sparslantar på ålderns höst. Jag har försökt föreställa mig hur det skulle kännas när man ägnat en stor del av livet lägga undan och spara utan att ta ut något alls :)
SvaraRaderaMin bästa period i livet var i början på 80-talet då det t.o.m lönade sig har skuld, har aldrig efter den tiden haft så mycket pengar över på lönen trots jag då hade bil och hus, kunde spara drygt halva inkomsten! Nu försöker jag spara ca 30% utan att ha bil eller hus :(