Ett besök i Spiltan

Ett företag som dyker upp på näthinnan då och då är Investment AB Spiltan. De har under de senaste åren byggt upp en närvaro i ett antal sammanhang av olika slag: deras förvaltare dyker upp i Börsrådet, deras VD skriver böcker, deras räntefond är mitt standardval för likvida medel i PPM, de har ett finger med i Milleniumfilmerna. Jag tänkte därför ta en titt på bolaget, det blir dock ingen traditionell Lundaluppenanalys, innehaven är alltför obskyra och Spiltans avkastning har inte varit hög nog för att acceptera en till synes slumpmässig mix av innehav.

Spiltor med innevånare

Spiltan startade som en aktiesparklubb på 80-talet och historien om hur man omvandlades till ett investmentbolag är något man ofta framför helt i linje med den storytelling som är populär i marknadsföringskretsar idag. Modern marknadsföringsteori är dock så långt från den framtoning företaget vill ha som man kan komma: jordnära, enkelt och nästan lite töntigt är närmare verkligheten.

Buffett, Berkshire Hathaway och Spiltan

Bolagets fascination för Buffett, hans bolag, hans historik, hans framtoning och allt annat kring honom går inte att ta miste på. VD Per Börjesson har skrivit en bok om Buffett. Bolaget äger A-aktier i Berkshire Hathaway vilket kvalificerar dem för att delta i bolagets legendariska stämmor i Omaha. Man citerar Buffett på ett flertal ställen i sina rapporter. Man uppger sig även inspireras av Buffett i sina investeringar. Det sjungs på stämmorna. VD har en blygsam lön och ett stort innehav. Bolaget har en ägarmanual. Jag skulle kunna hålla på...

På pluskontot har man ärvt Buffetts öppenhet i att deklarera sina misstag. På negativa kontot har man inte alls nått upp i Buffetts investeringsprestanda. Jag kan inte riktigt se att man har samma investeringstankegångar heller, men Buffett har såklart själv ändrat strategi ett antal gånger.

Spiltan Fonder

Det av Spiltans innehav jag kommer mest i kontakt med är Spiltan Fonder som med fyra anställda och en mycket blygsam förvaltad volym ändå lyckas synas ganska mycket. För mig är det Räntefond som är intressantast, i mina ögon Sveriges bästa korta räntefond och given i PPM. Jag har faktiskt en del likvida medel utanför PPM i den också. Förvaltaren Erik Brändström (VD i fondbolaget) gör ett styvt jobb där.

Aktiefonderna har jag inte studerat närmre, Pär Andersson som förvaltar dem syns dock ofta på Börsrådet. Jag kan tycka att han har ett kortare perspektiv i sina observationer än vad Spiltan själva vill hävda är deras värderingar, men det kanske kommer med rollen, han behöver slå index på korta intervall samtidigt som han vinner i långa loppet. 

Innehaven och historiken

Om man tittar vidare förbi Spiltan Fonder äger Spiltan... mycket. VDn och investment managern tycks ha en vid "circle of competence" för här ryms finansiella tjänster, brädspel, boendeenkäter, specialborrmaskiner, fastighetsmäkleri, hårvård, investmentbolag (inkl. Berkshire Hathaway och "fyndigt döpta" Berkway), fastigheter, riskkapital, filmproduktion, fjärrvärme, koldioxidsensorer, börs-IT, konsulting plus diverse annat. 

När jag läser igenom listan får jag lite samma känsla som när jag tittar på Hakon Invest: man gör inte detta för att hitta bra långsiktig avkastning, utan för att ledningen bestämt sig för att detta vore kul att testa. Så skulle Buffett inte agera, visst ömmar han för investeringarna när de väl är gjorda, men de vägs och mäts rejält innan de kommer in i värmen. Jag anser att Börjesson/Sjunnesson ska tänka efter noga innan man tar in ytterligare investeringar, och även överväga att göra sig av med några av de som de inte känner sig alltför bundna till.

När Buffett tagit in onoterade bolag har han alltid tagit in välfungerande och självgående bolag och en årlig granskning av räkenskaperna har varit hans managementinsats så länge allt rullar. Jag får inte känslan av att Spiltans innehav är på denna nivå av självgående. Därmed kommer ledningens kapacitet att till viss del gå åt till detaljer i befintliga innehav, snarare än att utvärdera ytterligare investeringar. 

Med detta sagt tycker jag att bolagets ganska tydligt annonserade nisch, och svenska touch, är rätt intressant. Fåmansbolagsreglerna (ofta kallade 3:12-reglerna) ger skattekomplikationer för bolag där ett fåtal personer kan kontrollera rösterna. Dessa gäller dock inte om en större extern ägare finns, jag tycker mig minnas att det räcker med 15 procent. Spiltan positionerar sig som kandidat för att vara denna ägare och därmed hitta in i bolag som egentligen inte söker nya ägare eller kapital - och där befintliga ägare är intresserade av ett framtida engagemang.

Avkastningen historiskt pekar tyvärr i samma riktning som min magkänsla kring innehaven, det har inte gått särskilt bra. Substansvärdet per aktie är idag lägre än det var år 2000, och ägarna har inte fått någon utdelning - med undantag för 5 kronor just år 2000. Volatiliteten har varit låg, visst, men jag anser nog att många nått bättre avkastning, inklusive jag själv.

Alternativa marknaden

Bolaget äger en stor minoritetspost i Alternativa aktiemarknaden, en rätt udda fågel bland handelsplatser. Bolagen räknas som onoterade, vilket bl.a. innebär att företag som äger Spiltanaktier kan räkna dem som näringsbetingade och skattebefriade. En egenhet med denna handelsplats är att handel endast sker en vecka i månaden. Detta är något som Buffettfans och jag själv kan sympatisera med. Kan man inte leva med att äga bolagen utan ständiga bud behöver man inte äga dem alls. Avkastning söks primärt i bolagens verksamhet, inte i prisvariation.

Men hur ideologisk man än blir så är det såklart en nackdel att det är svårt att få tag i aktier och kan vara ett problem att sälja dem.

Ett annat problem för Spiltan och andra bolag på listan är redovisningen som visst är hyggligt informativ, men med låg frekvens och i avsaknad av en del saker som bolag på de riktiga listorna alltid redovisar (flerårsjämförelser av resultaten?). Jag tycker även att ett bolag som så uttalat inspireras av Buffett också borde ta efter Buffetts stenhårda övertygelse att det behövs en måttstock för att mäta deras prestation, här saknas dock en sådan måttstock. Det tydligaste finansiella målet är att man ska dubblera substansvärdet vart fjärde år - ambitiöst javisst, men något man inte varit i närheten av.

Önskemål till VD Per Börjesson alltså (om han mot förmodan läser Lundaluppen): om ni inte vill följa IFRS så läs i alla fall igenom hur Buffett presenterar Berkshire Hathaway, med "look through earnings" och en klar och tydlig uppföljning av utfallet mot en på förhand vald måttstock.

Slutsats

Jag gillar Spiltan, man är ett fräscht inslag i branschen, har en förstklassig räntefond och basunerar ut budskapet om värdeinvestering mycket kraftfullare än enkla bloggare kan hoppas på.

Hög poäng för ambition, ansats och värderingar alltså. Utförande och prestanda däremot? Nej, jag står kvar vid sidlinjen och applåderar och nöjer mig med min roll som kund. Det känns ovanligt med ett finansföretag där man hellre är kund än ägare.