Värdeinvesterarens guide till PPM - Räntefonder och likviditet

Alla investerare som huvudsakligen investerar i aktier bör ha en viss del av kapitalet i okorrelerade tillgångar. Anledningen till detta är att man vill kunna ha medel för att öka sin aktieinvestering vid baisser, och ha någonstans att parkera sina realiserade vinster vid hausser.

Jag pratar inte om buffertsparande och liknande utan förutsätter att en investerare kan skilja på sitt arbetande kapital och den privata likviditeten.

Okorrelerade tillgångar finns numera i ett antal former:

• Hedgefonder
• Råvarufonder
• Obligationsfonder (långa räntefonder)
• Penningmarknadsfonder (korta räntefonder)
• Bankkonto/likvider (ej i PPM)

När det gäller de båda första, hedgefonder och råvarufonder är korrelationen förmodligen inte noll och dessutom ganska svårtolkad ibland. Tyvärr gäller detta också obligationsfonder. En ränteuppgång sänker deras värde samtidigt som aktierna minskar i värde.

Kvar finns penningmarknadsfonder. Här är den årliga avkastningen i dagsläget oftast kring 2 %. Med så låga avkastningar blir man väldigt avgiftskänslig, och många fonder ligger kring 0,5 %. Det finns ingen Avanza ZERO-motsvarighet med 0 i avgift, men jag vill slå ett slag för Spiltan Räntefond Sverige med 0,1 % avgift.

Alla penningmarknadsfonder är inte skapta lika dock. Spiltans fond placerar i korta företagsobligationer och lån. Detta har gett en hygglig avkastning men man måste vara medveten om att detta ger en högre risk än om man placerat i statspapper.