Sidor

onsdag 26 januari 2011

Inköp Hennes & Mauritz

Efter att månadens kassaflöde dykt upp valde jag att återigen öka i H&M. Det blev 46 aktier till priset 227 kr per styck, vilket ger ett totalt innehav på 1 810 aktier. Med ett P/E-tal på under 20 krävs en hållbar årlig tillväxt på under 6 % enligt Grahams gamla tumregel (som dessutom gällde i ett högre ränteläge). Jag tror H&M klarar det.

fredag 21 januari 2011

Rapport från Investor

Som vanligt är Investor tidigt ute med sin bokslutskommuniké, vilket jag tycker är lite imponerande. Industrivärden borde ha det lite enklare kan man tycka.

De flesta kommentarerna kring rapporten har handlat om substansrabatten som nu stigit till 36,6 procent. Substansrabatten är ju ett av investerarens argument för att köpa investmentbolag, även om jag naturligtvis aldrig skulle investera bara på grund av den.

Börje Ekholm och bolaget vill enligt kommentarerna komma till rätta med rabatten (dvs. minska den). Första punkten på första sidan var därför inte särskilt överraskande: utdelningen höjs med 20 %. Just där ligger ju värdet för ägare som köper när substansrabatten är hög, bolagen inuti investmentbolaget betalar ju full utdelning till Investor som, om man skiftar vidare pengarna till sina ägare, kan ge en högre direktavkastning än om ägaren ägde innehaven direkt.

Jag tror att utdelningen är den ena av två nycklar för Investor. Den andra är att göra upp med all dålig publicitet bolaget får. Till största delen är den välförtjänt, märkliga ersättningar till äldre Wallenbergare m.m., men ibland blir de slagna i skallen även när de maximerar sina ägares värden (Scaniaaffären som i princip aldrig omnämns positivt någonstans gav mig en rejäl substansvärdesökning).

Så därmed blir mitt förslag till Börje Ekholm följande handlingsplan:
  1. Fortsätt att höja utdelningen
  2. Städa upp bakgården, låt Wallenbergarna fortsätta suga ut sina egna stiftelser men håll åtminstone Investor rent
  3. Anställ ett mediaproffs och börja bygga vettiga relationer med media
Tror ni han läser?

måndag 17 januari 2011

Analys av FastPartner

Efter artikelserien om de svenska noterade fastighetsbolagen tog jag en titt på Castellum på Large Cap-listan. Ett annat företag som stack ut baserat på nyckeltalen är FastPartner på Mid Cap. Därför har turen kommit till dem nu, även om de normalt sett passerar litegrann under min radar.

FastPartner finns i Gävle, liksom bocken som visst klarade sig
FastPartner äger, förvaltar och utvecklar egna fastigheter. Beståndet finns främst i Stockholm och Gävle, och omfattar kontor, produktion och lager. Utöver fastigheterna har man en mindre riskkapitalportfölj värderad till 155 miljoner kronor enligt årsredovisningen 2009. Fastigheterna i beståndet är värderade till 4,7 miljarder kronor.

FastPartner bildades under namnet Fastighetspartner NF AB 1987 och noterades på börsens O-lista 1994. År 2000 fick man sitt nuvarande namn och startade även upp sin riskkapitalrörelse. 2003 började man dela ut pengar till ägarna.

Bolaget leds sedan 1997 av börsprofilen Sven-Olof "Boxaren" Johansson, som även är bolagets huvudägare med kontroll över mer än 70 % av bolagets kapital och röster. För tio till femton år sedan är jag inte så säker på att detta vore en fördel, men idag tycks han ha fått en mognare inställning till investeringar.

Om man tittar på bolaget enligt mina investeringskriterier, hur står det sig mot kvalitetskriterierna?

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:NEJDet är normalt sett säkrare att välja de större bolagen, de är mest genomlysta och påpassade
Stark finansiell ställning: NEJFör fastighetsbolag är mina kriterier för stark finansiell ställning en räntetäckningsgrad på 3 och en soliditet på 40 %. FastPartner har en räntetäckningsgrad på 3,9 och en soliditet på 34 % (enligt min nyckeltalsanalys). Liksom Castellum har dock bolaget har väsentliga uppskjutna skattefordringar som för långsiktiga bolag i princip är att betrakta som eget kapital. Justerat för detta skulle soliditeten vara 42 %. Så länge man inte avser att omsätta sina fastigheter klarar man alltså kriteriet.
Intjäningsstabilitet: JAResultatet exklusive icke-realiserade värdeförändringar har varit positivt hela 2000-talet
Utdelningsstabilitet: NEJUtdelningarna har varit stabila - sedan 2003 då man började dela ut
Intjäningstillväxt: JAIntjäningsförmågan exklusive orealiserade värdeförändringar har stigit i bolaget sedan sekelskiftet, från klart under en krona till över 3 kronor per aktie
Trovärdig ledning: JASven-Olof Johansson verkar ha mognat och hans uttalanden blir klokare med åren...
Gynnsam ägarbild: JAHelt klart är en investering i FastPartner en satsning på herr Johansson, men man kan räkna med att han vårdar bolaget som sin egen plånbok.

Tre nej blev det i sammanställningen, samtliga antingen väldigt nära ett ja eller med rätt tendens. Det jag rent kvalitetsmässigt har mest emot FastPartner finns inte med i tabellen ovan, nämligen riskkapitalportföljen. Det finns sidoverksamheter i många fastighetsbolag, men medicinteknik och informationteknologi? Vad har FastPartner för trovärdighet som investmentbolag? Varför en portfölj på 155 miljoner kronor, nästintill irrelevant jämfört med fastigheterna? Sälj dem och köp fler fastigheter, håll er till vad ni kan, säger jag då. Om jag vill ha den typen av bolag kan jag köpa det separat.

Senaste betalkurs för aktien var 49,70 kronor, vilket ger följande nyckeltal:
  • Intjäningsförmågan fick jag till ungefär 2,75 kronor per aktie efter skatt i nyckeltalsanalysen. Det ger ett P/E-tal (eller P/OE är kanske en bättre term) på knappt 18, EJ OK. Samma kommentar som för Castellum gäller här: det är såhär fastighetsbolag värderas idag, och det avskräcker mig från hela branschen just nu.
  • Pris/eget kapital är 1,4, OK
Sammanfattningsvis träder FastPartner fram som ett intressant bolag med hög investeringskvalitet, även om man inte når upp till den absoluta toppen. Men man lider av samma problem som resten av branschen: alla verkar vilja köpa fastighetsbolag idag och kassaflödena i den här branschen verkar värderas på ett annat sätt än andra branscher. Jag håller ett öga på bolaget men avvaktar.

lördag 8 januari 2011

Analys av Castellum

I min plan för artikelserien om de svenska noterade fastighetsbolagen satte jag upp målet att analysera allihop. Det målet börjar kännas lite väl ambitiöst och jag väljer istället att plocka något eller några intressanta bolag ur listan, baserat på nyckeltalen jag tog fram. Castellum var ett bolag som framstod som ett av de intressantaste på Large Cap, så därför tar jag en titt på dem först.

I årsredovisningen för 2009 kan man läsa att Castellum geografiskt fokuserar på fem områden: Storgöteborg, Öresundsområdet, Storstockholm, Mälardalen och Östra Götaland, samtliga områden med befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. Castellum vänder sig till företag och hyr ut lokaler för olika kommersiella ändamål. Verksamheten bedrivs i sex dotterbolag med olika geografiska fokus: Aspholmen, Briggen, Brostaden, Corallen, Eklandia och Harry Sjögren. Briggen är välkänt här i Lund, så jag antar att de andra är etablerade på sina hemorter. Att verksamheten bedrivs under annat namn är såklart en bidragande faktor till att ett av Sveriges största noterade fastighetsbolag är så okänt.

En av Castellums mer prominenta hyresgäster
Castellum noterades 1997 då det såldes ut från statliga Securum. Redan då bedrevs verksamheten i de sex dotterbolagen, så bolagsstrukturen är inte en konsekvens av uppköp eller samgåenden. Överhuvudtaget framstår Castellum som en relativt långsiktig ägare som främst köper fastigheter för att expandera verksamheten.

Castellum är i den för fastighetsbolag lite ovanliga positionen att man inte har några pågående skattetvister. De flesta andra bolag dras med eventualförpliktelser för potentiella skatteförluster i pågående ärenden. Dessa måste i sådana fall såklart beaktas när man värderar bolaget.

Åtminstone hela 2000-talet har bolaget vuxit sakta men säkert, och redovisningarna innehåller mycket få jämförelsestörande poster, avknoppningar, företagsköp etc. Fastighetsbolag handlar nästan alltid fastigheterna i bolag eftersom detta ger skattebefrielse för reavinster (näringsbetingade andelar, som jag nämnt tidigare). Men Castellum har inte gjort några större uppköp av bolag med verksamhet vad jag kan utläsa.

Om man tittar på bolaget enligt mina investeringskriterier, hur står det sig mot kvalitetskriterierna? Den finansiella ställningen baseras på senaste kvartalsrapporten. Efter den har bolaget gjort ett antal fastighetsköp, något som förmodligen försvagat balansräkningen.

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:JASveriges största fastighetsbestånd bland de noterade bolagen
Stark finansiell ställning: NEJFör fastighetsbolag är kriterierna för stark finansiell ställning en räntetäckningsgrad på 3 och en soliditet på 40 %. Castellum har en räntetäckningsgrad på 2,8 och en soliditet på 33 % (enligt min nyckeltalsanalys). Värt att notera är att bolaget har väsentliga uppskjutna skattefordringar som för långsiktiga bolag i princip är att betrakta som eget kapital. Justerat för detta skulle soliditeten vara 44 %. Därmed är bolaget mycket nära att klara kriteriet.
Intjäningsstabilitet: JAFör fastighetsbolag är det resultat exklusive icke-realiserade värdeförändringar som gäller
Utdelningsstabilitet: JAUtdelningar under hela 2000-talet
Intjäningstillväxt: JAIntjäningsförmågan exklusive orealiserade värdeförändringar har stadigt stigit i bolaget sedan sekelskiftet, från ca 2 kronor till dryga 4,50 kronor per aktie
Trovärdig ledning: JAIngen egentlig kunskap men inget att anmärka.
Gynnsam ägarbild: NEJInstitutionellt ägande plus några för mig okända privatpersoner är inte vad jag menar med bra ägarbild.

Det mest negativa i sammanställningen ovan tycker jag faktiskt är ägarbilden. Men ovanligt nog verkar detta inte ha lett till alltför mycket tjänstemannastyre i Castellum. Det verkar inte förekomma några omfattande optionsprogram eller liknande.

Dagens prislapp på 90 kr står sig så här:
  • Intjäningsförmågan bedömer jag (försiktigt som vanligt) till ca 4,60 kr per aktie efter skatt. Det ger ett P/E-tal på drygt 19, EJ OK. Den här nivån är inte hög jämfört med andra fastighetsbolag idag, men jämfört med bolag i andra branscher är den inte tilltalande.
  • Pris/eget kapital är 1,5, OK. Återigen kan man resonera kring de uppskjutna skatterna som ju är en gratisfinansiering. Med hänsyn taget till dem är kvoten 1,1, vilket inte avskräcker om man anser att fastigheterna är rimligt värderade.
Personligen anser jag att avkastningskraven på fastigheter är för låga idag och att det avspeglar sig i att P/E kan vara så högt samtidigt som att eget kapital inte är så högt värderat. Castellum är ett av de mest attraktiva bolagen inom sektorn och jag är positivt överraskad över investeringskvaliteten, men jag tycker att hela branschen är högt värderad idag. Jag köper faktiskt gärna Castellum, men en annan gång.

lördag 1 januari 2011

Bloggbokslut 2010

Jag tänkte att jag även kunde avrunda året med att sammanfatta året i lite siffror och länkar. För dem som inte minns kom första inlägget i bloggen den 11 mars 2010 och följdes sedan av en ganska aktiv period. Låt mig sammanfatta året i lite siffror:

Antal inlägg
156
Antal unika besökare
15 914
Antal besök
61 879
Flest besök under en dag
615
Antal sidvisningar
109 752
Sverigerankning
# 5 262

De populäraste sidorna var:
  1. Analys av Öresund
  2. Analys av Eniro
  3. Analys av E.on
  4. Analys av Fortum
  5. Analys av SSAB
Helt klart kommer läsarna till sajten för analyserna, inget annat. Den här typen av inlägg har ingen chans :-). Är det någon annan statistik ni skulle vilja se redovisad, så skicka en kommentar. Jag försöker hitta ett vettigt rapportformat att komma tillbaka till nästa år.

För övrigt har jag precis skapat Twitterkontot Lundaluppen, jag tänkte ta det i bruk under 2011. Om någon har tips om hur man bäst knyter ihop det med bloggsidan tas de gladeligen emot.