tisdag 2 oktober 2018

Investera via eget bolag - kassaflöden och buffertar

Detta är den sjätte och sista delen i min serie om att investera i aktier via eget bolag. Den första delen hittar du här och den innehåller länkar till övriga avsnitt. Till skillnad från tidigare delar berör denna bolagets kassaflöden och en del privatekonomi, hoppas den kan vara användbar.

En utmaning som dyker upp när man ska leva på avkastning från investeringar är att kassaflödet från dessa inte är lika jämnt och fint som räkningarna man får för hyra, mat, el etc. Den generella lösningen är att upprätta något som bloggrannen Cornucopia kallade ett "Wibblekonto" i ett inlägg från 2009.

Detta innebär i korthet att du ackumulerar upp kassa på ett buffertkonto, stötvis, och sedan för över detta till ett lönekonto i jämn takt.

Ett alternativ som många bloggare tycks sträva efter är att få jämna månadsutdelningar som liknar en löneström. Detta anser jag är att göra våld på grundprinciperna i investering. Utdelningsdatum är i min värld inget lämpligt urvalskriterium för en investering.

För en person som investerar via eget bolag och kanske tar lite ströuppdrag, ibland via firman, ibland privat, blir situationen lite mer komplicerad. Så är det för mig. Jag har ersättning från styrelseuppdrag som inte kan faktureras längre, och dessutom fakturerar jag en del tjänster från mitt rörelsebolag där jag är anställd (se avsnittet om bolagsstruktur).

Ett mer generellt fall av Wibblekonto för en mixad struktur av bolag och privat ser då ut som i figuren nedan:

Klicka för att förstora bilden. Kassaflöden och buffertar i företagen (till vänster) och i privatekonomin (till höger)

Som synes i figuren finns i princip två buffertar, en i bolagens kassor och en i den privata bufferten. När dessa buffertar blir för stora investeras överskottet i nya aktier. Generellt är jag väldigt försiktig (feg skulle nog många säga) och ligger på 12-18 månaders buffert i båda leden och skulle klara mig 24-36 månader så länge arvodena kvarstår, något kortare utan dem. Detta kostar naturligtvis i utebliven avkastning.

Det finns egentligen inga sparbehov i systemet, portföljutvecklingen bör kunna stå för en "löneutveckling över tid" men i dagsläget ackumuleras mer medel än så, därför blir det en del investeringar. Till skillnad från tidigare år blir dock inköpen mycket mer sporadiska, inga jämna månadsinköp.

Förhållningen till de sociala skyddsnäten blir lite speciella här. Avkastningen från bolaget ("Lön/Utd" i bilden) är inte beroende av min arbetsinsats i någon större utsträckning. Därmed kan jag betala ut lön vare sig jag är frisk, sjuk eller invalid. SGI är inte jätteintressant, pensionssparande är irrelevant.

I och med anställningsförhållandet betalas dock pengar in till de sociala systemen, och det får väl bli en extra rågmacka när jag fyller 65. Men den egentliga "pensionen" är att anställningen fortsätter livslångt.

Mer än så tänkte jag inte skriva om detta, det finns väldigt många bloggare som skriver bra om de mer privatekonomiska aspekterna, många hittar du i min blogglista till höger. Törstar du efter mer diagram är detta inlägg från Jacob Lund Fisker en uppdaterad gammal favorit i all sin enkelhet.

13 kommentarer:

  1. Det diagrammet från Jacob är genialt!

    Snacka om att en bild säger mer än tusen ord.
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, riktigt bra inlägg från honom.

      Radera
  2. Snälla gör ett inlägg om BMW. Är det köpvärt nu när euron står så högt?

    SvaraRadera
  3. En lite dum fråga kanske, men måste ändå ställa den.

    Om du inte har något större behov av samhällets skyddsnät (SGI, pension etc), varför tar du då inte bara ut utdelning ur bolaget, det vill säga nolltaxerar?

    Eller försöker du maxa jobbskatteavdraget?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta gicks igenom gundligt i del 3 av serien:
      http://lundaluppen.blogspot.com/2018/08/investera-via-eget-bolag-legal-hemvist.html

      Rubriken "skatter på överföringsnivån"

      Radera
  4. Är du stenhård med att "konto" åsyftar just konton? Tänker sig att man kanske kan köra 12 månaders utgifter på konto och ytterligare 12 månaders utgifter i obligationer / räntefonder. Eller är det för mycket risk?

    Om man har en lägenhet i Spanien som man vistas i ett par månader om året. Bör man hålla en proportionelig andel av sin buffert i euro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker inte avkastningen på räntepapper och obligationer täcker risken, därför kör jag rena nollavkastande konton här. Men om ränteläget på allvar börjar stiga får man ju överväga detta.

      Radera
  5. Kloka ord om utdelningsdatum och olämplighet att ha med det som urvalskriterium - verkar definitivt finnas en trend att just göra det bland diverse utdelningsjägare och ek frihetsjägare. Själv inte oskyldig, men har bättrat mig..

    En fråga - inte säker jag är helt med på detta - du skriver " Jag har ersättning från styrelseuppdrag som inte kan faktureras längre". Hur hanterar du då styrelsearvodena?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går inte längre att fakturera styrelsearvode, det måste tas som inkomst av tjänst.
      /A

      Radera
    2. Källa: https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/arvode-for-styrelseuppdrag-beskattas-som-tjanst

      Radera
    3. Styrelsearvodena kommer till mig privat som lön helt enkelt.

      Radera
  6. Tack för grym guide kring AB! Mig veterligen finns ingen motsvarande hands-on-guide att tillgå!!!

    En annan fråga som jag gärna skulle vilja ha din input på: har du någon Health Tech-produkt som du gillar mest och isf vilken och varför? Gjort någon spaning på aktiebolag kopplade till detta som är intressanta ur investeringshänseende?

    Tack!
    Healthtechproducts.blogspot.com

    SvaraRadera
  7. Superbra guide! Tack för att du tog dig tiden att dela med dig av dessa kunskaper.

    SvaraRadera