Rapport från H&M

Hennes & Mauritz är en nationalklenod som väcker många känslor. Dagens industri blev så uppspelta av dagens rapport och efterföljande kursfall att de på Twitter basunerade att "H&M:s kursfall slår hårt mot ägarfamiljen Perssons kassakistor". Att en orealiserad värdeförändring inte är kassaflödespåverkande påverkar tydligen inte rubriksättningen.

Dagens rapport är ett kvitto på att H&M:s investeringar de senaste åren i onlineförsäljning och nya erbjudanden börjar bära frukt. För en gångs skull växer sista raden mer än den första:

• Antalet butiker har ökat med 13 procent sedan samma tidpunkt förra året, till 3 341
• Omsättningen ökade med 18 procent för årets första nio månader, till 109 miljarder
• Resultatet efter skatt ökade med 19 procent till 14 miljarder, vilket gav en vinst per aktie på 8,31 kronor
• Vinst per aktie är nu 11,67 kronor på rullande 12 månader, äntligen över mitt investeringsantagande på 11 kronor
• Varulagret ökade med 17 procent

Bruttomarginalen är fortfarande inte upp i fornstora nivåer men samtidigt "köper" man marknadsandelar i tuffa marknader, detta kan ge utväxling framöver när marknaderna vänder. 

När man som H&M ökar med nya erbjudanden (nya butikskoncept, Home, sportkollektion, herrbutiker etc.) och nya säljkanaler (online, nya butiker) tvingas man ofta till högre lagerhållning temporärt på grund av en högre lagerfragmentering. Att då öka sitt varulager mindre än omsättningen är imponerande. Online med sina större centrallager kan på sikt sänka lagerhållningen, men det kommer inte ske förrän den försäljningen är mer betydande jämfört med de fysiska butikerna. H&M är tyvärr mycket förtegna kring siffrorna, men jag misstänker att försäljningen online är betydande redan.

Att börskursen faller på en sådan rapport beror såklart på att segern (och förmodligen några segrar till framöver) var uttagen i förskott. Det är inget konstigt egentligen, men rubrikerna kan bli lite lustiga. Vi som äger bolaget på lång sikt kan dock glädjas över rapporten, och någon kanske till och med ser det som ett köpläge?

Inköp Bonheur och Deere

Med Deeres intåg i portföljen och Bonheurs fortsatta kursnedgång tyckte jag mig denna månad se bra köplägen igen, och därför sålde jag hela innehavet i Spiltans Räntefond. Innehavet var så litet att jag valde att genomföra försäljningen på en gång, hade summan varit större så hade jag delat upp nedmonteringen i flera månader och därmed spritt inköpen av aktier mer i tiden. Räntefonden är såklart välkommen tillbaka nästa gång jag vill parkera investeringsbara pengar (och jag har andra medel i fonden).

Igår blev det inköp av 200 Bonheuraktier för 100 norska kronor, den norska kronan stod i 1,12 svenska kronor. Idag följde jag upp detta med 52 aktier i Deere & Co för 83,32 dollar per styck. Dollarn kostar idag 7,22 kronor och den förstärkta dollarn gör att månadens Deere-aktier blev dyrare än förra månadens, trots en nominell nedgång i aktiepriset.

Utanför dessa båda finns det inte mycket att hämta i min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget), även om nu Industrivärden C kommit ner i vettigt pris när framförallt Volvo fått en blygsammare värdering på börsen. Industrivärden är en utmärkt köpkandidat när Deere kommit upp i en rimlig portföljandel.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	18 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	9 %
Investor A	1 390	8 %
Sampo	740	6 %
AP Möller Maersk A	15	6 %
Bonheur	2 000	5 %
Castellum	1 810	4 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Deere & Co	75	1 %

Marknadsvärdet för portföljen har stigit till 4,6 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 173 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

Alibaba mot Amazon

På fredag är det dags för kinesiska Alibaba att genomföra en av tidernas största börsnoteringar när deras aktier börjar handlas på NYSE. Vad kan då passa bättre än att ställa Kinas e-handelsjätte mot USA:s dito, Amazon?

Vad är då Alibaba? Till att börja med kan man konstatera att det verksamhetsmässigt finns väldigt stora olikheter med Amazon, även om det kanske är det närmaste man kan komma idag. Alibaba är mindre spretigt än Amazon som utvecklar och säljer hårdvara i tillägg till sina webbsajter, men Alibaba sprider sin verksamhet på flera sajter.

Skiss över Alibabas sajter, ur prospektet

Taobao är en kinesisk eBay-variant där konsumenter kan sälja till andra konsumenter. Ett av nyckelproblemen man löst är betalningen, vilket är en stor utmaning i princip i alla länder utanför västvärlden. Med Alipay har man ett system som är pålitligt och som säkerställer att betalning inte sker förrän varan mottagits.

Tmall är istället en kinesisk motsvarighet till Amazon, med försäljning från handlare till konsumenter. I Tmall kan handlarna skapa egna butiker med egen design och layout och blir därmed en onlinegalleria som blivit oerhört dominant på kinesiska marknaden. Till och med Apple har sin Apple Store i Tmall, vilket är något slags bevis på att man måste vara där.

Juhuasuan är en gruppköpssajt där man köper rabatterade varor under givna tidsfönster. Jag har inte grävt djupare och vet inte riktigt hur den fungerar om jag ska vara ärlig.

Aliexpress är den mest Amazonlika sajten med försäljning från främst kinesiska handlare till globala konsumenter. Den är också på engelska så det är den enklaste sajten för en svensk att ta till sig och jämföra med andra webbsajter. Om man tittar på den och jämför den med västerländska sajter slås man av ett par saker:

• Grundlayouten är ganska lik Amazon men saknar mycket merförsäljningsfunktioner (andra som köpte gillar även... etc.)
• Mycket nästan-kopior och förmodligen en del piratkopior bland produkterna
• Dålig kvalitet på innehåll; bilder, texter etc. 
• En del visuella skönhetsfel

Jag har inte handlat på sajten så jag kan inte bedöma köpflödet, leveransen och smidigheten där, men av det man kan se ligger man ett antal år efter Amazon (vilket väldigt många gör om man ska vara ärlig).

1688 och Alibaba är business to business-sajter för den kinesiska respektive internationella marknaden. Att gå in på Alibaba.com är en intressant upplevelse: köp eldrivna mopeder i 72-pack! Om du vill starta en importfirma så är detta platsen att börja, affärsmöjligheterna är oändliga och om någon produkt slår hemma i Svedala så är det ju bara att skapa kontakt med grossisten i andra änden så kanske du kan få ett ännu bättre pris.

Alibabas marknad är primärt den kinesiska, även om den globala marknaden växer för dem. Kinesisk e-handel står för 85 procent av intäkterna och den kinesiska marknaden är mycket speciell. På många platser i Kina har den fysiska handeln varit kraftigt underutvecklad och Taobao/Tmall har helt enkelt öppnat en första möjlighet för många konsumenter att kunna få ett större sortiment tillgängligt. Man har i någon mening hoppat över ett steg i utvecklingen. Detta, att man erbjudit kinesiska konsumenter något de inte kan få på annat sätt, tillsammans med facilitering av betalning etc. har lett till en explosionsartad utveckling på hemmamarknaden.

B2B-sidan är den jag egentligen tycker har störst internationell potential, åtminstone på kort sikt. Här öppnas hela den enorma kinesiska produktionsapparaten på vid gavel för världen. Maersk lär få köra många Alibaba-containers det kommande decenniet. Aliexpress lär å andra sidan möta en tuffare konkurrens än de kinesiska konsumentsajterna, så i mina ögon blir det i alla fall svårare där än i andra delar av verksamheten.

Man ska vara medveten om att den kinesiska marknaden är i stor förändring. Många av Tmall-butikerna drivs som hobbyverksamheter hemma hos folk och skalmöjligheterna är i mångt och mycket outtömda. Vad händer när de inhemska handlarna växer, kommer Tmall att utmanas etc.?

Sök som navigationssätt på Internet är också eftersatt i Kina jämfört med västvärlden, vilket är något som skapar en tendens att stora sajter behåller sin trafik, är detta något som kommer att ändras? För er som är gamla nog att minnas Yahoo! på 90-talet så förstår ni vad jag menar, man navigerar sig i större utsträckning fram genom länkkataloger än vi gör i väst.

När det gäller risker så finns det såklart massor; och prospektet listar en lång rad av dem. Jag tycker personligen att Kina bär med sig ett antal stora politiska risker som är svåra att överblicka, samt att redovisningsreglerna också är luriga. När man köper Alibaba-ADR:er så köper man registrerade aktier i ett bolag i Caymanöarna som har kontraktuell rätt till alla vinster i det kinesiska Alibaba - men som inte äger verksamheten. Det är osäkert om jag skulle vilja ett bolag på de premisserna i Sverige, ännu mindre i Kina. (tack till Christian Hall som pekade ut inlägget)

Som ett tecken på kinesiska spelreglers flyktighet så ägs Alipay, betallösningen, numera av Jack Ma, företagets grundare, efter att den kinesiska staten 2011 bestämt att icke-banker inte får äga betallösningar utan särskilda tillstånd som Alibaba tydligen inte kunde få. Alipay är i sig en otroligt värdefull verksamhet som med några snabba beslut berövades Alibabas ägare.

Hur blir då värderingen av Alibaba, är det värt att köpa? Börsintroduktionens övre prisgräns värderar bolaget till smånätta 170 miljarder dollar. Under kalenderåret 2013 (prospektet innehåller inga färskare siffror) omsatte man 49,2 miljarder RMB och tjänade smått otroliga 21,7 miljarder RMB. I och med att man primärt förmedlar varor så blir det helt andra marginaler än vad någon e-handlare kan uppvisa. Vinsten i amerikanska dollar blir då 3,5 miljarder och P/E blir knappt 50 och P/S 21.

Enligt Google Finance är Amazons P/E idag 850 (!) så i den jämförelsen framstår ju Alibaba som ett klipp, men P/S är å andra sidan snarare 2 i Amazons fall. Man har mycket lägre marginaler alltså.

Aktien är förstås inget för Lundaluppen och svårigheten att blicka in i framtiden är extra stor i en så snabbrörlig bransch. Om man tror att Alibaba kan fortsätta växa i den takt man gjort de senaste åren är priset faktiskt inte så avskräckande. Men om man blir omkörd av någon ännu snabbare inhemsk konkurrent eller någon internationell bjässe om 5 år kan priset visa sig vara väldigt högt.

Maersks återköp

A.P. Møller - Mærsk A/S inledde under september sitt återköpsprogram som med dagens värdering lär eliminera drygt 1,5 procent av de utestående aktierna. I sitt pressmeddelande skriver man (precis som Swedbank gjorde för några år sedan) hur många aktier man köpt per dag och vad man betalat, vilket ger viss detaljinblick i hur dessa operationer går till.

Precis som jag tyckte med Swedbank tycker jag att man köper vid ett ganska dyrt och därmed oförmånligt tillfälle. När det gäller Swedbank var det vid ungefär 115 kronor, så låt oss hoppas jag har lika fel nu.

Jämfört med utdelning är återköp ett bättre sätt att återföra medel till aktieägarna när det gäller just danska aktier på grund av trasslet med källskatter. Så för all del får Maersk gärna fortsätta vara blygsamma med utdelning och generösa med återköp.

Sverige har valt

Svenska folket har gjort sitt val och även om alla i valvakan på SVT allvarsamt sa att "det inte finns några vinnare" så tror jag Stefan Löfvén hade en lite annan syn på det när han sänkte en stor stark på småtimmarna.

Som icke-fanatisk liberal får jag ju inse att min världsåskådning knappast firade några triumfer igår. Å andra sidan så är jag ju vit svenskfödd heterosexuell medelålders man, inte helt utan medel och makt, så de som helst vill gå bärsärk på mig nådde ju inte heller ända fram.

Som småföretagare tror jag inte den nya regeringen, vilken det nu blir, betyder så stor förändring på kort sikt. Kronans värde hit eller dit över några dagar kan kvitta. Med S i förarsätet får man anta att offentlig sektor och fackföreningar flyttar fram sina positioner något vilket innebär både lite affärsmöjligheter och kanske något utökad byråkrati. Men inget en medelålders svensk inte är van vid.

Som investerare får man inse (och hoppas!) att vi vart fjärde år får lite förändrade spelregler efter demokratiska val. Om ens investeringar har en så hög politisk risk att detta är ett problem så bör man se över sin portfölj. Skiftande regeringar är business as usual, och det är bara att lära sig leva med det.

Jag brukar undvika utflykter i det politiska eftersom kommentarfältet lätt spårar ur: håll det respektfullt och gärna investeringsrelaterat tack!

Trendtankar och stop-loss i olika tidsperspektiv

För några veckor sedan debatterades det rätt friskt här i kommentarfältet om stop-loss-funktion och huruvida det är en bra idé eller inte för att skydda sig mot sina egna missbedömningar. Det väckte idén till detta inlägg som dock snabbt halkar in på det större området trender.

En stop-loss-funktions värde vilar på idén att en kursnedgång förebådar vidare svag kursutveckling. Det finns intressant nog även spekulanter som säljer efter att ett bolag nått en viss nivå av uppgång (riktkurs eller liknande) men där måste logiken vara den omvända; efter kursuppgång följer en sämre utveckling. Notera att det är svårt att se att båda dessa beslut samtidigt kan vara effektiva rent logiskt.

Stop-loss bygger alltså på pristrender. Existerar pristrender för aktier? En ganska talande analogi är det tilltagande användandet av det engelska ordet momentum. Varje ingenjör vet att det på svenska heter rörelsemängd och kan beräknas som massa gånger hastighet, och för att förändra kroppens hastighet eller riktning måste det tillföras en aktiv kraft vars storlek är proportionell mot massan. För att man ska kunna tala om en hållbar trend måste det finnas något slags rörelsemängd - där det behövs en aktiv kraft för att förändra hastighetens storlek eller riktning. Att aktiepriser momentant har en hastighet kan nog de flesta hålla med om, men har de en massa?

Om man tittar på en intradagsgraf eller twitterinlägg från en trader kan man se att de kan byta åsikt om en aktie flera gånger per dag, optimism förbyts till pessimism till synes utan mellanlägen. Kan man då tala om något slags massa, något slags rörelsemängd? Jag är mycket tveksam.

Om vi rådfrågar profeterna då? Den gode Graham (jag kan höra halva läsekretsen sucka: inte Graham igen) sa ju följande: "in the short term, the stock market behaves like a voting machine, but in the long term it acts like a weighing machine", dvs. fritt översatt att på kort sikt styr psykologi men på lång sikt styr bolagens resultat och fundamenta.

Jag skrev ovan att jag var tveksam till om man kan tala om trender i det korta loppet, men hur är det i det långa loppet? Existerar fundamentala företagstrender som över tid avspeglar sig i aktiekursen? Ja det är jag och förmodligen alla andra som någonsin drivit företag helt övertygad om. Företag som påbörjat en positiv utveckling har en mycket högre sannolikhet att fortsätta den än företag som påbörjat en negativ utveckling har att vända den. Fundamentala trender existerar och mår väl även 2014. Då borde man väl kunna - i det långa loppet - genom weighing machine-logiken kunna följa dem? Ja och det är väl ungefär vad all fundamental investering handlar om.

Här gäller det dock att särskilja företagsutveckling och marknadsutveckling. Många marknader är cykliska och där kommer även bolag som är i en långsiktigt positiv utveckling att stöta på problem när marknaden faller.

Tillbaka till utgångspunkten då: kan man skapa långsiktig stop-loss för att reagera på långa fundamentala trender? Tyvärr är det nog så att den kortsiktiga volatiliteten skulle tvinga en långsiktig stop-loss att kanske ligga på -40% eller liknande för att inte bara fånga upp flash-crashes, Ukraina-kriser etc. Med andra ord kan den kanske fungera men skulle då bli oerhört tandlös. Den kanske kan få någon investerare som har svårt att medge en missbedömning att lämna i bättre tid, men sannolikt kan man med bättre metoder reagera långt snabbare.

Min slutsats blir då, föga förvånande, att kortsiktiga stop-losses baseras på tankefelet att det finns kortsiktiga trender att följa medan långsiktiga stop-losses saknar praktisk funktion. Inga stop-loss-order för Lundaluppen alltså.

Utdelning Johnson & Johnson

Liksom för Walmart fick Johnson & Johnsons utdelning en skjuts i svenska kronor på grund av den stärkta dollarn. 70 cent per aktie blev 4,98 kronor.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-09-10	Johnson & Johnson	95	4,98	473
14-09-04	Walmart	280	3,38	946
14-06-26	Bonheur	1 800	7,68	13 824
14-06-13	Johnson & Johnson	95	4,69	445
14-06-04	Walmart	280	3,20	897
14-05-14	Industrivärden	3 305	5,50	18 178
14-05-14	Investor	1 390	8,00	11 120
14-05-07	Sampo	740	14,92	11 041
14-05-07	H&M	2 740	9,50	26 030
14-04-17	Lundbergs	408	4,60	1 877
14-04-09	Maersk	3	1 680,57	5 042
14-04-07	Walmart	280	3,14	879
14-04-03	Handelsbanken A+B	3 465	16,50	57 173
14-03-28	Castellum	1 810	4,25	7 693
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Walmart	120	3,07	369
Summa				185 541

Nästa utdelning lär komma från Deere & Co.

Utdelning Walmart

Häromdagen kom Walmarts utdelning in på kontot och med dollarns förstärkning mot kronan hade den stigit en bit. 48 cent per aktie blev denna gång 3,38 kronor.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-09-04	Walmart	280	3,38	946
14-06-26	Bonheur	1 800	7,68	13 824
14-06-13	Johnson & Johnson	95	4,69	445
14-06-04	Walmart	280	3,20	897
14-05-14	Industrivärden	3 305	5,50	18 178
14-05-14	Investor	1 390	8,00	11 120
14-05-07	Sampo	740	14,92	11 041
14-05-07	H&M	2 740	9,50	26 030
14-04-17	Lundbergs	408	4,60	1 877
14-04-09	Maersk	3	1 680,57	5 042
14-04-07	Walmart	280	3,14	879
14-04-03	Handelsbanken A+B	3 465	16,50	57 173
14-03-28	Castellum	1 810	4,25	7 693
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Walmart	120	3,07	369
Summa				185 069

Jag har inte kollat upp om det blir Deere eller Johnson & Johnson som kommer härnäst, den som håller ögonen på den här bloggen får veta...

Rapporter

Det har trillat in ett antal rapporter senaste veckorna som jag lämnat okommenterade, och i flera fall har det ärligt talat inte funnits mycket att säga. Men någon kort reflektion per rapport kan jag ju tycka de är värda.

Maersks rapport var kanske den mest dramatiska om man bara tittar på summeringen. Två engångseffekter dominerar första halvåret, nedskrivningen av oljetillgångarna (-1,7 miljarder dollar) i Brasilien samt engångsvinsten från försäljningen av Dansk Supermarked (+2,8 miljarder dollar). Städar man bort dessa båda så var det en stark rapport där egentligen alla segment utom Fred. Olsen Energy-konkurrenten Drilling uppvisar små men konkreta framsteg.

Lundbergs bjöd inte på någon dramatik den här gången heller. Företaget har förvaltat sina innehav, tagit emot utdelningar och återinvesterat dem systematiskt. Så skulle jag vilja bli ihågkommen...

Deere & Co och Walmart visade båda prov på varför den amerikanska aktiemarknaden kallas världens mest effektiva. Kräftgång på börsen följs av relativt svaga rapporter med svaga utsikter framåt på kort sikt. Prognoserna framåt ligger med en precision som ingen svensk VD skulle våga sig på och träffsäkerheten för åtminstone Walmart brukar vara mycket bra. Däremot tycker jag ju att bolagens utveckling på längre sikt reflekteras dåligt i kurserna.

Deeres vinster ser ut att vara på väg söderut som alla sagt och det blir intressant att se hur lågt de går. Mitt investeringsantagande är att en normal intjäning ska kunna ligga kring 7,80 dollar per aktie och år.

Walmarts vinster faller något trots ökad omsättning. E-handeln växer väldigt snabbt och man flaggar nu för stora investeringar de kommande kvartalen, får vi samma utveckling här som vi sett i H&M tidigare?